Vi har med hjÀlp av intervjuer och enkÀter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för förÀldrars val av förskola. Idag kan förÀldrar göra ett rationellt val genom att sjÀlva undersöka, besöka och ta reda pÄ vilken förskola som passar dem och deras barn bÀst. Valmöjligheterna Àr mÄnga och beslutet Àr stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmÀrker sig vid förÀldrars val av förskola i Sverige utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. FörÀldrar i allmÀnhet visste vilka faktorer som de ansÄg viktigast i sitt val av förskola.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats har varit att öka vÄr förstÄelse kring vad barn och ungdomarbehöver för att klara skolan och lÀmna sÄvÀl grundskolan som gymnasiet med godkÀndabetyg. Detta frÀmst utifrÄn vad ungdomar sjÀlva anser vara viktiga pÄverkansfaktorer. NÄgotvi menar Àr högst relevant för det sociala arbetet, inte minst det skolsociala, dÄ utbildningbidrar till att förebygga social utslagning. För att uppnÄ vÄrt syfte utformade vi fyraforskningsfrÄgor; (1) Vilka personliga fÀrdigheter eller förmÄgor Àr enligt elevernabetydelsefulla för att fÄ godkÀnda betyg? (2) Vilka faktorer i familj/nÀrmiljön tÀnker elevernaÀr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (3) Vilka faktorer/insatser frÄn skolans sida ansereleverna Àr centrala för att fÄ godkÀnda betyg? (4) Vilka faktorer anser eleverna har haft störstbetydelse för dem under den egna skolgÄngen? I vÄr uppsats har vi valt att anvÀnda oss av enkvalitativ metod.

Syftet med följande studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar elever pÄ ett individuellt program att kÀnna sig inkluderade med god sjÀlvbild och Àven studera deras tankar kring inkludering och sjÀlvbild i skolan. Jag vill ocksÄ undersöka och kritiskt granska elevernas tankar och upplevelser kring olika lösningar för stödinsatser i en skola för alla och undersöka hur de skattar sig sjÀlva i skolsituationen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning gÀllande sjÀlvbild, inkludering och stödundervisning, vilket tar sin utgÄngspunkt i mÄlet om en skola för alla.Med hjÀlp av intervjuer ville jag se hur 25 elever pÄ det individuella programmet tÀnker kring sjÀlvbild, inkludering och stödlösningar i en skola för alla.Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna anser att avsaknaden av betyg Àr det som pÄverkar sjÀlvbilden mest negativt i skolan. LÀrarens roll som den som ser, anpassar och hjÀlper eleven betraktas som viktigt utifrÄn att fÄ en god sjÀlvbild i skolan och anses viktigare Àn att ha kompisar i gruppen. Tendensen Àr ocksÄ att eleverna skattar sig som mindre duktiga i de Àmnen dÀr de inte nÄdde betyg under Är 9.

Revisionsplikten avskaffades för smÄ aktiebolag i Sverige den 1 november 2010. Inför denna avreglering spekulerades om den affÀrskultur som tog fart i början av 1990-talet skulle bli mer pÄtaglig och om företag skulle börja efterfrÄga andra typer av revisionstjÀnster. Under 2013 presenterades siffror som visade att 33 procent av den totala andelen företag valt att avstÄ revision. Detta bidrog till att det framstod som viktigt att studera vilka förÀndringar revisorer har upplevt sedan avskaffandet av revisionsplikten. Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur individuella revisorer upplever sin roll som revisor och om den har förÀndras sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Är du en auktoriserad revisor som reviderar börsbolag, har en anstĂ€llning pĂ„ en av de s.k. Big 4-byrĂ„erna, Ă€r man med lĂ„ng arbetslivserfarenhet och med egenskaper som social kompetens, förmĂ„ga att arbeta i grupp, stresstĂ„lighet och Ă€r engagerad i företaget? I sĂ„ fall stĂ€mmer du bra in pĂ„ beskrivningen av en högavlönad medarbetare. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det föreligger nĂ„gon skillnad mellan de auktoriserade revisorernas löner och vad dessa skillnader i sĂ„ fall beror pĂ„. Vi har utgĂ„tt frĂ„n en vetenskaplig artikel av Gomez-Mejia och Wiseman (1997), dĂ€r författarna har funnit sju olika kriterier för att beskriva vad som gör att lönen kan skilja sig Ă„t.

InstitutionsvÄrd av barn och ungdomar Àr en omdiskuterad vÄrdform, inte minst pÄ grund av den bristfÀlliga uppföljning av dess resultat som anses föreligga. BristfÀllig bÄde till sin mÀngd och till sin utformning, det finns inte mycket och det som finns Àr huvudsakligen frÄn en utifrÄn perspektiv. Denna undersökning syftar till att göra en uppföljning av ungdomar utifrÄn deras eget perspektiv pÄ sin förÀndring. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer och inriktar sig mot ?lyckade? ungdomar, ungdomar som haft en positiv utveckling och utgÄr dÀrför ifrÄn följande frÄgestÀllningar: ? Vad Àr det ungdomarna sÀger har hjÀlpt dem till förÀndring mot att ?lyckas? och att inte lÀngre vara föremÄl för institutionsbehandling?? Hur kan olika teorier och begrepp kring hur förÀndring Àger rum anvÀndas för att förstÄ det ungdomarna sÀger?Den insamlade empirin har i resultatet tematiserats i elva olika faktorer som ungdomarna upplever som viktiga och som getts namn utifrÄn ungdomarnas egna ord: ??Brydde sig? och ?lyssnar??, Ny miljö, EftervÄrd, ?Jag kan?, (Flick)VÀnnens ultimatum, Hot om förlust, Familjearbete, Samtal, ?Trött pÄ det?, ?Upplevelser som fick en att tÀnka till? och Manliga förebilder.Slutsatserna Àr att dessa faktorer Àr relaterade till de olika ungdomarnas individuella behov och dessa behov har till största delen handlat om ett behov av viktiga relationer och hjÀlp att hantera dessa..

Idag utlöses stress i arbetslivet till stor del av psykosociala faktorer. Den ökade anvÀndningen av IT sedan 70-talet har lett till att nya faktorer kan utlösa stress. Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som eventuellt skulle kunna ha samband med stress kopplat till IT-anvÀndning. 75 besvarade enkÀter lÄg till grund för analysen. Resultatet av faktoranalysen blev tre faktorer, varav tvÄ var kopplade till stress.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Bakgrund: Att drabbas av ALS Àr traumatiskt för den drabbade mÀnniskan och leder vanligtvis till en drastisk förkortning av livet. Att inte försonas med sitt öde kan innebÀra att den sista tiden i den döende mÀnniskans liv innefattar förtvivlan och dödsÄngest. DÀrför Àr det viktigt med kunskap om försoning hos vÄrdpersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka om och i sÄ fall hur mÀnniskor med diagnosen ALS ger uttryck för försoning med sin dödliga och snabbt progressiva sjukdom. Metod: Analysen utfördes inspirerat av Lundmans och HÀllgren Graneheims (2008) metod för kvalitativ innehÄllsanalys för att undersöka de latenta uttrycken för begreppet försoning.

The aim of this essay has been to find out whether the individual development plan does make it easier to teachers to discover any needs of the students to get education or material changes and by that make adjustments in the classroom. I chose to seek information by interviewing special educators at four compulsory schools, since they have an overall apprehension of how the work is carried out at the school, especially the work with students in need of any form of extra support.All students at the Swedish compulsory school shall have an individual development plan. The purpose with the plan is, besides that the student is to be given possibilities to form his own pedagogical and social goals, that the teacher shall get early signals if a student may be in need of getting education and materials changed and adjusted for to easier manage his studies. The individual development plan of the student should have the function as a tool to the teacher to facilitate for his students.The answer of my question can be sum-up in a no, the inherent potential in the individual development plan is not utilized by the teachers that seem to have the apprehension that the plan is for the student all by him/herself. The teaching staff has obviously not understood the use they can get out of it. .

Ett program som simulerar signalbehandlingen i ett cochleaimplantat med signalbehandlingsstrategin ACE (Advanced Combined Encoder) har konstruerats. Programmets frÀmsta syfte Àr att i förvÀg prova ut instÀllningar i ett cochleaimplantat och genom detta försöka förutsÀga olika anvÀndares individuella instÀllningar. Programmet har validerats med utsignaler bearbetade av Cochlear Limited i deras egenkonstruerade Matlab-modul för forskning inom cochleaimplantat, NMT (Nucleus Matlab Toolbox). Samma insignal som anvÀnts av Cochlear Limited har processats av programmet och utsignalerna frÄn detta jÀmfördes med utsignalerna frÄn NMT. De bÀgge utsignalerna, producerade med samma instÀllningar, stÀmde bra överens. Komprimeringsfunktionen i programmet, som Àr en vital del av signalbehandlingen, visade sig stÀmma bra överens med NMT:s komprimeringsfunktion, sÄnÀr som pÄ en relativ minskning av vÀrdet vid starka insignaler. Programmet ska nu anvÀndas pÄ Cochleaimplantat-sektionen vid Uppsala Akademiska sjukhus för att pröva ut individuella instÀllningar till anvÀndare av cochleaimplantat.