MÄnga företag vÀljer att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat för att anpassa sig till dagens snabba förÀndring. Beslutet att övergÄ frÄn ett styrsystem till ett annat leder inte till nÄgra reella förÀndringar, det krÀvs att styrsystemet implementeras. Mycket arbete kvarstÄr för att fÄ medarbetarna att anvÀnda sig av det nya styrsystemet. Denna process Àr problematisk och det finns mÄnga faktorer vilka kan driva pÄ och bromsa upp implementeringen. En del av vÄrt syfte bestÄr av att utveckla en teoretisk referensram för implementering av ett nytt styrsystem.

Bakgrund: I samhÀllet Àr det stort fokus pÄ hÀlsa och livsstilsförÀndringar och det motiverande hÀlsosamtalet Àr ett verktyg som fÄtt stor uppmÀrksamhet inom hÀlso- och sjukvÄrden. Syfte: Syftet med litteraturstudien Àr att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av hÀlsosamtal, dÀr Motiverande samtal (MI-metoden) har anvÀnts som arbetsredskap.Metod: Med en systematisk litteraturstudie har artiklar sökts i Cinahl, PubMed och Elin@Kalmar. Tolv artiklar kvalitetsgranskades och av dessa ingÄr elva i resultatet. InnehÄllsanalys av artiklarna resulterade i tvÄ huvudkategorier och fem underkategorier. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter gav nya insikter om den egna rollen samt patienternas ökade delaktighet i hÀlsosamtalet.

Förevarande uppsats utgör en kvalitativ studie av faktorer som har betydelse vid förÀndringsarbete, utifrÄn berÀttelser av arbetsledare och HR-personal. Studiens överordnade syfte Àr att identifiera faktorer som kan pÄverka införandet av en kompetenskartlÀggningsrutin i det undersökta företaget. Ett systemteoretiskt tankesÀtt anlades som genomgÄende teoretiskt perspektiv i undersökningen och semistrukturerade intervjuer har utgjort grunden för empiriinsamlingen. Följande frÄgestÀllningar besvaras: ?Vilka faktorer har betydelse för implementering av förÀndringar i företaget?? och ?Hur kan dessa faktorer underlÀtta implementeringen av en kompetenskartlÀggningsrutin i företaget??.

Öringens gĂ€lar (Salmo trutta) fungerar inte bara som ett andningssystem för fisken utan ocksĂ„ som ett fastsĂ€ttningsstĂ€lle för flodpĂ€rlmusslans (Margaritifera margaritifera) parasitiska larver. Larverna kallas glochidielarver och nĂ€r de slĂ€pps ifrĂ„n modermusslan mĂ„ste de hitta sin vĂ€rd relativt snabbt för att inte dö. Om de lyckas hitta sig en öring sĂ„ fĂ€ster de sig pĂ„ fiskens gĂ€lar dĂ€r de sedan kapslas in av fiskens epitelceller. Glochidielarverna lever sedan dĂ€r i ca 3-10 mĂ„nader frĂ€mst beroende pĂ„ temperaturen. Eftersom mussellarven Ă€r en parasit tar den sin nĂ€ring och energi ifrĂ„n vĂ€rdfisken.I denna studie undersöktes skillnader mellan lĂ„ginfekterade och höginfekterade odlade öringar (+0, medelvikt 1,77g +/- 0,11) och hur deras beteende skilde sig Ă„t nĂ€r det gĂ€ller rörlighet och antal fĂ„ngade byten.

Utbildning i samband med systemimplementering Àr enligt tidigare forskning ett viktigt men Äsidosatt Àmne som behöver studeras mer i detalj. Den hÀr uppsatsen undersöker vilka faktorer som Àr vÀsentliga vid en utbildningssituation i samband med införandet av ett nytt system i en kommunal organisation. Studien belyser faktorer som uppkommit i insamlingen av empiri samt de faktorer som framkommit frÄn tidigare forskning och teoretisk bakgrund. Idag finns det ingen standardiserad modell för hur en anvÀndarutbildning bör se ut. SÄledes presenteras de viktigaste faktorerna som ger en indikation pÄ hur en utbildning pÄverkar implementeringsresultat och hur en bra anvÀndarutbildning bör se ut..

FrÀmre korsbandet Àr en av knÀledens viktigaste stabiliserande strukturer. En korsbandsskada Àr den vanligaste ledbandsskadan som drabbar knÀleden och kan i vissa fall medföra permanenta funktionsnedsÀttningar. Idag rÄder delade meningar om vilka individer som ska opereras respektive behandlas konservativt. Vid beslutet om operation finns flera faktorer att ta hÀnsyn till. Oavsett behandlingsval Àr sjukgymnastisk rehabilitering nödvÀndig.

Högskoleutbildningar pÄ distans har blivit en allt vanligare studieform. De vanligaste orsakerna till att studenter vÀljer distansutbildning som tillvÀgagÄngssÀtt Àr att mÄnga har familj och barn, lÄngt till högskolan eller att de helt enkelt vill arbeta vid sidan om sina studier. FrÄn högskolans sida gÀller det dÄ att bygga upp ett pedagogiskt ramverk och att inspirera studenterna till den teknologi som erbjuds pÄ den nÀtbaserade utbildningen. DÀrför kan det vara intressant att titta pÄ vad som motiverar en student att vilja lÀra under de pedagogiska villkor som gÀller pÄ en distansutbildning. Syftet med denna studie var dÀrför att söka kunskap och förstÄelse för vad distansstudenter upplever som studiemotivationshöjande faktorer i distans utbildningens genomförande.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa hur individer med funktionsnedsÀttning skapar sin förmÄgodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. FörmÄgodeprivation innebÀr att mÀnniskan upplever brist pÄ friheter och rÀttigheter för att anvÀnda sina förmÄgor till att nÄ sina personliga mÄl. Dessa mÄl kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktÀr och kan betyda en utveckling hos individen som denne vÀrderar högt. NÀr förmÄgodeprivation uppstÄr likstÀlls den med fattigdom.

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad förstÄelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan frÀmjas och ledarens pÄverkan pÄ frÀmjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrÀmjande för medarbetarna i den organisation dÀr studien utförts samt hur vÀl deras arbetsmotivation frÀmjas. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom Ätta intervjuer pÄ medarbetarnivÄ. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation frÀmjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation frÀmjas men skulle kunna frÀmjas mer Àn vad den gör idag genom ett antal motivationsfrÀmjande faktorer som diskuteras.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan sjÀlvkÀnsla, perfektionism, tÀvlingsÀngslan och sjÀlvförtroende. Dessa fenomen samspelar och ger antingen positiva eller negativa utfall för atletens prestation och kÀnslor inför tÀvling. Vidare var syftet att undersöka eventuella skillnader i ovan nÀmnda variabler mellan individuella idrottare och lagidrottare samt ta reda pÄ om det finns nÄgra skillnader mellan könen. En enkÀtundersökning genomfördes med 101 deltagare frÄn totalt sex olika sporter. Resultaten av PSPP-R visade att individuella idrottare hade högre fysiskt sjÀlvvÀrde och global sjÀlvkÀnsla Àn lagidrottarna.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

Problembeskrivning: De kvinnliga affÀrsresenÀrerna Àr en förhÄllandevis liten men vÀxande grupp. Det Àr oklart om denna grupp har speciella behov under sina hotellvistelser, hur denna grupp upplever hotellmiljöer och om dessa behov kan tillfredsstÀllas genom anpassade hotellprodukter. En annan faktor som bör undersökas Àr om och hur kvinnornas familjesituation har inverkan pÄ dem under tjÀnsteresor och dÀrmed Àven hotellvistelser. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om och hur hotell kan tillfredsstÀlla de kvinnliga affÀrsresenÀrers behov genom anpassade hotellprodukter och vilka faktorer som i sÄ fall ligger bakom behovet av dessa produkter. FrÄgestÀllning: Vilka kritiska faktorer kan identifieras för kvinnliga affÀrsresenÀrers trivsel under hotellvistelser? och Finns det ett behov av att ha specialiserade produkter till kvinnliga affÀrsresenÀrer? Metodansats: Vi har valt att ha en deduktiv ansats genom att vi först har skapat analysverktyg i form av teorier kring kundtillfredsstÀllelse och genus.

Att kunna lÀsa med god förstÄelse Àr en förutsÀttning för att klara dagens skola och samhÀllet i övrigt. DÀrför Àr ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för elevernas sprÄkutveckling och att eleven redan frÄn början fÄr uppleva att lÀsning handlar om mening, glÀdje, budskap, upplevelse och förstÄelse. Efter att vi funnit att elever till 1-7 lÀrare med specialinriktning mot matematik och naturorienterade Àmnen var de som hade bÀst resultat i DLS-testen, delprov LÀsförstÄelse var vÄrt huvudsakliga syfte att undersöka dessa lÀrares uppfattningar om planering och arbete med lÀsförstÄelse för att eleverna ska nÄ goda resultat. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört fyra kvalitativa intervjuer med 1-7 lÀrare Ma/No. Studien bygger pÄ en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att den beskriver mÀnniskors uppfattningar om ett fenomen. VÄrt resultat visar att vÄra respondenter visar pÄ en god kunskap om vad begreppet lÀsförstÄelse innebÀr.

SammanfattningTitel: Event ? ett relationsskapande verktygNyckelord: eventmarknadsföring, relationer, kommunikationFrÄgestÀllning: Hur fungerar event som ett relationsskapande verktyg?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur event pÄverkar, förstÀrker och utvecklar relationen mellan företag (uppdragsgivare) och konsument (besökare).Metod: Det Àr en kvalitativ studie med ett deduktivt angreppssÀtt. Sex öppna individuella intervjuer har genomförts, detta för att Àmnet skall vara helt uttömt.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en bakgrund till Àmnet eventmarknadsföring. Vidare följs detta upp av teorier angÄende relationer och kommunikation.Empirisk studie: Data Àr insamlad via öppna individuella intervjuer som har skett via telefon eller ett personligt möte med tre eventbyrÄer och tre företag som anvÀnder event i sin marknadsföring.Slutsats: Event fungerar som ett relationsskapande verktyg i den mÄn att det pÄverkar, förstÀrker och utvecklar relationer. Detta görs med hjÀlp av inslag, sÄ som sinnen, som ej nyttjas lika frekvent i vanliga marknadsföringskanaler.