Studien försöker belysa vilka svÄrigheter elever som lÀser det individuella programmet möter och vilka möjligheter de har i deras strÀvan att gÄ vidare till ett nationellt program. Studien ger ocksÄ svar pÄ frÄgan om IV-elever trivs med att lÀsa programmet och om de börjar en gymnasieutbildning efter IV. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om vad elever i grundksolans Ärskurs nio tyckte om informationen om gymnasieskolan, och om alla fick chansen att prata med en studie- och yrkesvÀgledare. Studien belyser ocksÄ frÄgan om ursprung har en viss betydelse för fortsatta studier pÄ nationella program..

Detta arbete handlar om hur det som benÀmns individuella utvecklingsplanerna tolkas och anvÀnds i förskolorna. De frÄgor vi sökt svar pÄ Àr varifrÄn kravet att införa individuella utvecklingsplaner kommer och vilken innebörd pedagogerna ger dessa.För att ta reda pÄ detta sÄ har vi granskat Ätta olika typer av utvecklingsplaner som anvÀnds pÄ förskolorna i olika kommuner samt intervjuat tre pedagoger, en rektor och en pedagogisk samordnare. Genom att tolka resultatet utifrÄn ett postmodernt perspektiv dÀr man anser att det inte finns ?normala barn? och absoluta sanningar, har vi upptÀckt att dessa dokument speglar den barnsyn som rÄdde under moderniteten dÄ man utgick frÄn utvecklingspsykologiska teorier.I utvecklingsplanerna tar man upp vad barnet kan och inte kan, samt vilka insatser som behövs för att stödja barnets utveckling. Man belyser inte barns lÀrande i dessa dokument.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Yrket som kriminalvÄrdare innebÀr mÄnga arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhÄllningssÀtt. KriminalvÄrdaren skall förhÄlla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja pÄ person och gÀrning i bemötandet. Ett professionellt förhÄllningssÀtt prÀglas av verksamhetens riktlinjer och normer sÄ vÀl som individuella vÀrderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvÄrdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja pÄ att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgÄngspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur jobbcoacher som arbetar pÄ arbetsförmedlingen ser pÄ begreppet anstÀllningsbarhet. Syftet Àr ocksÄ att granska hur jobbcoacherna ser pÄ sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lÀgger pÄ sig sjÀlva och pÄ de arbetssökande. Urvalet Àr fem interna jobbcoacher anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen och metoden jag har anvÀnt mig av Àr semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultatet har jag anvÀnt mig av tvÄ framstÄende synsÀtt pÄ hur man ser pÄ anstÀllningsbarhet, vilka Àr den teknisk-rationella och den förstÄelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay?s tabell över individuella faktorer, personliga förhÄllanden och yttre faktorer som pÄverkar anstÀllningsbarheten hos individer. Resultatet visar att jobbcoacherna frÀmst tillÀmpar ett förstÄelsebaserat synsÀtt pÄ anstÀllningsbarhet, vilket innebÀr att de coachar de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anstÀllningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anstÀllningsbarhet dÄ de ser fler förutsÀttningar Àn motstÄnd med coachningen.

This work of investigation was to report how four study counsellors see upon the facts regarding the amount of admission, the students social surroundings and local designs for the Individual program (IV) at upper secondary school. Through interviews with four professionals set to guide the students at four different schools in the rural districts of Boden, LuleÄ, PiteÄ and SkellefteÄ, this has become a paper that describes how they see these young adults today. Different handicaps and diagnosis, troubles at home, pregnancy and even drug abuse tend to make you wonder how they possibly can get through school at all. Regarding local development within the program there are no strings of what to do but for every district to deside for themselves and this has led to different ?experiments? with students not mentaly fit for school at all.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur nÄgra pedagoger i barngruppen arbetar med tvillingars individuella utveckling. Om de arbetar enligt ett sÀrskilt arbetssÀtt och i sÄ fall hur de gör det. Syftet innefattar Àven att ta reda pÄ förÀldrars syn pÄ hur förskolan arbetar med att stÀrka deras tvillingars individuella utveckling. Syftet inbegriper Àven att ta reda pÄ hur tvillingar utvecklas gentemot varandra och sina jÀmnÄriga kamrater.Intervjuer med fem pedagoger som har tvillingar i sin barngrupp och sex förÀldrar som har sina tvillingar placerade i denna verksamhet, har genomförts. Utöver detta har observationer i dessa barngrupper genomförts.

Processorienterat synsÀtt prÀglar utvecklingen i verksamheter under 1990-talet. Denna utveckling Äterfinns Àven bland affÀrssystem som ska stödja verksamheten. Processorienterade affÀrssystem har blivit en alltmer viktig del av företagets verksamhet.Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ vilka faktorer affÀrssystemleverantörer anser vara viktiga för att kvalificera en kund. Undersökningen baseras pÄ sju intervjuer hos fyra affÀrssystemsleverantörer.De faktorer som framkom kan delas in i tre olika typer av faktorer. Finansiella faktorer, relationsfaktorer och kundspecifika faktorer.

Studiens syfte Àr att undersöka vÀgen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser pÄ upplevelsen av uppbrott och förÀndringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlÀtta förÀndringsprocessen. Studien utgÄr frÄn hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. FrÄgestÀllningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberÀttelser om sina uppbrott frÄn drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sÀtt att hantera personliga problem.

Upprepad testning vid inlÀrning förstÀrker lÄngtidsminnet. Fenomenet Àr Àven kÀnt som testeffekten (Roediger & Karpicke, 2006). Huvudsyftet med föreliggande studie var att undersöka testeffekten och jÀmföra den med inlÀrningseffekter av gruppdiskussioner. Andra syften var att undersöka om inlÀrning pÄverkades av individuella skillnader samt av testfrÄgornas komplexitet. Experiment genomfördes under fyra tillfÀllen och sammanlagt tolv studenter medverkade.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsstÀllelse som upplevs pÄverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lÀgga fokus pÄ deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjÀlp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsstÀllelsen.

Studiens syfte var att undersöka hur patienterna pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vÄrdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pÄgick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels pÄ plats pÄ mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vÄrdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjÀlpa dem snabbt och effektivt.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov av sÀrskilt stöd krÀvs det en förstÄelse kring vilka faktorer som Àr framgÄngsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger pÄ resursskolor som har lÄng erfarenhet av att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd kan man fÄ kÀnnedom om vilka faktorer de upplever framgÄngsrika. Denna kÀnnedom kan öka förutsÀttningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljÀra skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi nÀrmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie Àr att bidra till en förstÄelse kring pedagogernas upplevelse av framgÄngsrika och icke framgÄngsrika faktorer pÄ en resursskola, men Àven vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgÄngsfaktorer som trÀdde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och pÄ vilket sÀtt eleverna bemöts.