Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur motivationen ser ut pÄ Veidekkes projektet Pelarbacken och att skapa en förstÄelse för de anstÀllda samt vad som gör dem motiverade till att vilja utföra ett bra arbete. För att illustrera hur de anstÀllda upplever att de motiveras har utgÄngspunkten varit inre- och yttre motivation, belöningssystem samt motivation genom uppsÀttning av mÄl. Studien baseras pÄ enkÀtsvar frÄn sju av de anstÀllda pÄ projektet samt intervjuer med fyra av de anstÀllda. Studien visar att vad som motiverar de anstÀllda Àr vÀldigt individuellt dÄ svaren i enkÀterna var spridda. Det finns nÄgra faktorer som de anstÀllda till största del var överrens om motiverade dem, dessa faktorer Àr positiv feedback, omvÀxlande arbetsuppgifter och utmaningar.

Fenomenet nedladdning har blivit allt mer uppmÀrksammat, speciellt dÄ det planeras en lagförÀndring i juni i Är, vilket innebÀr att nedladdning av upphovsrÀttsskyddat material blir olagligt. Allt fler anvÀnder sig av fildelningsapplikationer för att skaffa musik och vi frÄgar oss varför detta beteende har blivit sÄ utbrett och accepterat? Vad driver mÀnniskoratt ladda ner Àven om de vet att det moralisk fel? Beror det endast pÄ ekonomiska faktorer eller Àr för att folk har blivit lata? VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar nedladdningen av upphovsrÀttsskyddad musik frÄn Internet via fildelningsapplikationer.Vi valde att avgrÀnsa oss mot nedladdning av musikfiler och endast undersöka den svenska marknaden. Undersökningen utfördes pÄ studenter frÄn Ekonomihögskolan i Lund. VÄrt arbete började med att vi genomförde en litteratursökning för att se vad som var skrivet om Àmnet.

Individuella programmet Àr ett program inom gymnasieskolan avsett för elever som inte lÀser nÄgot av de nationella programmen. Syftet med vÄr studie Àr att belysa det pedagogiska arbete som bedrivs inom det individuella programmet och dess betydelse för elever som inte kommer in pÄ nÄgot av gymnasieskolans nationella program. För att fÄ svar pÄ syftet kommer kulturen pÄ utvald skola att belysas, vilken pÄverkan har denna pÄ elevernas skolgÄng? Vi vill Àven undersöka hur eleverna upplever sin skolgÄng pÄ den studerade skolan, samt jÀmföra dessa upplevelser mot tidigare skolor eleverna studerat pÄ. Baserat i ett antagande att eleverna kan uppfatta sig sjÀlva som avvikare pÄ grund av individuella svÄrigheter i skolan kommer vi att undersöka hur eleverna definierar sig sjÀlv pÄ skolan i frÄga, samt tidigare skolor de studerat pÄ.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

Följande studie har till syfte att belysa vilka individuella respektive organisatoriska förutsÀttningar som pÄverkar de individuella respektive organisatoriska effekterna av ledarskapsutbildning i den offentliga sektorn. För att uppnÄ syftet valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med personer som deltagit i en ledarskapsutbildning. Teori valdes utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet, litteratur med utgÄngspunkt frÄn syftet samt resultatet av empirin, dÀrefter stÀlldes dessa mot varandra. Det man fann var att innan man tar beslut om att investera i en utbildning finns det ett antal aspekter som Àr av vikt att belysa för att skapa de effekter man efterstrÀvar i organisationen. Bland annat visar resultatet att ledarskapsutbildningen bör vara anpassad efter organisationens och chefernas behov.

Syfte:Beskriva sjuksköterskors uppfattning och upplevelser av att anvÀnda omvÄrdnadsdiagnoser i det kliniska arbetet med fokus pÄ anvÀndande av kÀnnetecken och relaterade faktorer.Metod:En deskriptiv intervjustudie med kvalitativ design. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor som arbetar pÄ tvÄ akutmedicinska enheter. Det insamlade materialet har efter utskriften genomgÄtt en manifest kvalitativ innehÄllsanalys med induktiv ansats.Resultat: Informanterna kom i sitt dagliga arbete i kontakt med och arbetade utifrÄn omvÄrdnadsdiagnoser frÀmst i standardvÄrdplaner men ocksÄ i individuella vÄrdplaner. Alla var positivt instÀllda till att anvÀnda vÄrdplaner och omvÄrdnadsdiagnoser. Den struktur som arbetet med vÄrdplaner och omvÄrdnadsdiagnoser gav till dokumentationen upplevdes som positiv för den medförde tydlighet och en gemensam grund att arbeta utifrÄn.

Syftet med undersökningen var att fÄ ökad förstÄelse för yrkesverksamma pedagogers anvÀndning av och instÀllning till utomhuspedagogik. FrÄgor som ocksÄ stÀlldes var vilka huvudsakliga faktorer som styr pedagogernas instÀllning till utomhuspedagogik och hur dessa stÄr i relation till den faktiska anvÀndningen. Undersökningen, av kvalitativ karaktÀr, baserades pÄ personliga intervjuer med fyra pedagoger verksamma i skolÄr förskoleklass till Är 3. Flertalet faktorer identifierades som motiverande respektive hindrande för utomhuspedagogisk verksamhet. Resultatet visade att pedagogerna motiveras att anvÀnda utomhus som lÀrandemiljö pÄ grundval av de positiva effekter som utomhuspedagogisk verksamhet har pÄ bland annat lÀrande och hÀlsa.

Uppsatsens frÀmsta syfte Àr att undersöka vilka olika inlÀrningsstilar som finns i en klass, vilken kunskap lÀraren har om individuella lÀrstilar och vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta med individuella lÀrstilar.UtifrÄn Dunns lÀrstilar kommer jag att undersöka en klass genom enkÀt, intervju och observation för att titta pÄ hur eleverna agerar i klassrummet och försöka att förstÄ pÄ vilket sÀtt de lÀr sig bÀst.Den teoretiska delen av arbetet berör tre teorier om individuell inlÀrning, hjÀrnan och dess funktioner, minne och förstÄelse. De tre teorierna jag kommer att anvÀnda mig av Àr Dunns inlÀrningsteori, Howard Gardners Ätta intelligenser och Edward de Bonos syn pÄ inlÀrning.De metoder som anvÀnds i undersökningen Àr enkÀtundersökning, intervju med lÀrare och egna observationer.Resultaten pekar pÄ att de flesta barnen i klassen Àr auditativa/visuella. LÀraren arbetar, till viss del, med individuell inlÀrning genom att arbeta med olika metoder i sin undervisning. LÀraren talar Àven mycket med sina elever för att tillsammans planera undervisningsmetoder. Mina observationer motsÀger till viss del resultaten av enkÀtundersökningen..

Den aktuella studien Àmnar identifiera verksamheten Origos framgÄngsfaktorer och undersöka dessa. I studiens inledningsskede utformades fem frÄgestÀllningar utifrÄn intentionen att bemöta detta syfte. FrÄgestÀllningarna Àr som följande: tillmÀts handledaren betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, tillmÀts gruppen av de andra unga individerna betydelse och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, vilken betydelse tillmÀts den individuella planen, vilken betydelse tillmÀts de individuella samtalen samt hur uppfattas verksamhetens struktur och innehÄll. En kvalitativ metod anvÀndes i form av öppna djupintervjuer utefter en allmÀn intervjuguide. Urvalet bestod av sex individer, tre unga kvinnor och tre unga mÀn i Äldrarna 19-28 Är.

Syftet med denna studie Àr dels att analysera hur gymnasieelever upplever förhÄllandet mellan sitt eget sjÀlvförtroende och motivationen till skolarbetet, dels att ta reda pÄ hur de anser att skolans personal ska arbeta för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende. Ett antal intervjuer har genomförts med tolv elever pÄ tvÄ olika gymnasieprogram, det individuella och det naturvetenskapliga.Det som har framkommit av undersökningen Àr att elevers sjÀlvförtroende och motivation till skolarbetet Àr mycket beroende av kamraternas instÀllning. Om de nÀrmaste kamraterna struntar i att arbeta, smittar det lÀtt av sig pÄ eleven som faller in i samma mönster. Om kamraterna lÀgger ner mycket arbete, kan det antingen sporra till ytterligare prestationer för övriga klasskamrater eller göra att de inte orkar hÄlla samma takt. Hur lÀrarna bemöter och ger respons till eleverna i dessa situationer Àr av stor vikt för bÄde deras sjÀlvförtroende och motivation.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Studiens syfte Àr att bidra till en större förstÄelse om hur barn tÀnker och handlar kring konceptet hÄllbar utveckling. HuvudfrÄgan lyder Vilka tankar har barn i skolÄr 2 om sin egen handlingskompetens nÀr det gÀller den ekologiska dimensionen inom hÄllbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrÄgor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hÄllbar utveckling? - Vilka kÀnslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr begreppet handlingskompetens, dÀr en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) dÀr faktorer som kan pÄverka miljövÀnliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lÀrandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolÄr 2 pÄ en medelstor skola i SkÄne blev intervjuade och deras svar visar pÄ stor variation bÄde i kunskaper, erfarenheter och kÀnslor för miljöfrÄgor. Barnens svar Àr mycket individuella men har ÀndÄ gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skrÀp i naturen.

Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som gör att lÄngvariga parrelationer hÄller. Med parrelation menar vi i denna studie kÀrleksrelationen mellan man och kvinna.Studien Àr kvalitativ och vi har anvÀnt intervjuer som undersökningsmetod. Vi har valt att intervjua fyra etniskt svenska kvinnor frÄn företrÀdesvis medelklass. Vid analysen av empirin har vi utgÄtt frÄn ett teoretiskt perspektiv med fokus pÄ modernitet och individualitet samt tidigare forskning och pÄ detta viset visat olika vinklar pÄ parförhÄllandets vara.Modernitetsperspektivet och den tidigare forskningen visade, i samklang med empirin, pÄ en rad faktorer och företeelser som gör att lÄnga parrelationer hÄller. Sammanfattningsvis utgörs dessa faktorer av parternas förmÄga att ge varandra ömsesidig frihet och tillÄtelse att förverkliga individuella drömmar, samt att prioritera varandra och förhÄllandet och bÄde kunna ge och ta emot intimitet frÄn den andra.

Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sÀtt att uppnÄ en bra miljöorganisation i ett företag. I dagslÀget Àr det ett mÄste, om ett företag vill överleva pÄ lÀngre sikt. Faran Àr att miljöledningssystemet i sig sjÀlvt blir ett mÄl och inte ett medel för att fÄ ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget Àr certifierat enligt ISO 14001.

Bakgrund: Hypotermi under kirurgiska ingrepp kan leda till allvarliga komplikationer som bland annat f?rl?ngd l?kemedelseffekt, koagulationsrubbningar, cirkulationsp?verkan och en ?kad infektionsrisk. En viktig del av anestesisjuksk?terskans arbetsuppgifter ?r att ?vervaka och reglera patientens temperatur. Trots detta ?r det en utmaning att h?lla kroppstemperatur inom normalintervallet under generell anestesi, eftersom kroppstemperaturen sjunker under operation.