BAKGRUND: Sömn Àr ett mÀnskligt behov som behövs för kroppens lÀkning. Patienterupplever ofta att sömnen inte blir tillfredsstÀlld pÄ sjukhus. Faktorer som uppges ge endÄlig sömn pÄ sjukhus Àr miljön, kroppslig och emotionell pÄverkan hos patienten samtsjuksköterskans arbete. Det Àr viktigt att sjuksköterskan har kunskaper om ÄtgÀrder somfrÀmjar patienters sömn.SYFTE: Syftet Àr att beskriva ÄtgÀrder som sjuksköterskan kan tillÀmpa för att frÀmjapatienters sömn pÄ sjukhus.METOD: En litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar analyserades. Datainsamlingenoch analysförfarandet utgick frÄn Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter.RESULTAT: Ur analysen framkom fyra teman; beröring, avkoppling genom att lyssna pÄmusik, reducering av ljud och ljus samt att tillgodose patientens individuella önskemÄl ochfysiologiska behov.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har lÀnge anvÀnts som behandling för personer med lÀndryggssmÀrta. Det finns viss forskning som pÄvisar ortosens positiva effekt pÄ bÄde de fysiska och de psykologiska besvÀren. Det saknas dock studier pÄ hur personerna sjÀlva upplever ortosbÀrandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrÄn ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av anvÀndningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med lÀndryggssmÀrta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade pÄ en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehÄllsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av anvÀndandet förÀndrar kvalitet och kvantitet pÄ fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av anvÀndandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Detta arbete handlar om hur pedagoger i förskolan anvÀnder sig av individuella utvecklingsplaner (IUP) i förskolans verksamhet. De frÄgor som vi har stÀllt oss Àr hur pedagoger i förskolan gÄr tillvÀga inför upprÀttandet av individuella utvecklingsplaner och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tar hÀnsyn till barnens IUP nÀr de planerar verksamheten.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört en kvalitativ undersökning, dÀr vi intervjuat sex pedagoger frÄn tre olika kommuner. Vi har sammanstÀllt vÄrt resultat utifrÄn vÄra intervjufrÄgor.I resultatet framkommer att de tre förskolorna arbetar pÄ ett liknande sÀtt nÀr de upprÀttar IUP. De samtalsunderlag som de anvÀnder sig av ser olika ut, men har samma syfte det vill sÀga att belysa barnets utveckling och lÀrande. Pedagogerna ser förÀldrarnas synpunkter som en viktig del i upprÀttandet av barnets IUP.

Bakgrund Hot och v?ld ?r vanliga utmaningar inom psykiatrisk v?rd och p?verkar sjuksk?terskors emotionella h?lsa, s?kerhet samt profession. Tidigare forskning har lyft fram hur v?rdpersonalen uts?tts f?r hotfulla situationer som leder till b?de fysiska samt psykiska konsekvenser. F?r att f?rst? helheten beh?vs det en djupare kunskap om sjuksk?terskornas egna upplevelser av att uts?ttas f?r hot och v?ld i sitt arbete.

Tidigare forskning av Skolverket (2003) konstaterar att var femte elev som Àr i behov av sÀrskilt stöd inte erhÄller detta. Vidare förklaras att skolor har svÄrigheter att anpassa det sÀrskilda stödet till elevernas behov. Skolverket (2007a) faststÀller Àven att fem procent av pedagogerna inte upprÀttar individuella utvecklingsplaner. Skolverket (2008a) fastslÄr att ÄtgÀrdsprogram begrÀnsar sig till elevers problematik och förmedlar inte en helhetssyn av eleverna. Det övergripande syftet med denna studie var att belysa vilka erfarenheter och upplevelser pedagoger har av arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, individuella utvecklingsplaner och ÄtgÀrdsprogram.

A1224SammanfattningDenna undersökning syftar till att beskriva anstÀlldas individuella syn pÄ balans mellan privat - och arbetsliv samt utreda vilka möjligheter och hinder som finns för att Ästadkomma balans. I undersökningen har en cirkelmodell anvÀnts för att definiera balans. Modellen innefattar tre olika cirklar dÀr jag, arbete samt familj/annat socialt sammanhang Àr komponenter. I teoriavsnittet nÀmns ett flertal faktorer som bidrar till eller hindrar skapandet av balans. För att kartlÀgga en idealbild av synen pÄ balans Àr en förstudie genomförd med företagscoachen Karin Tenelius.Det företag som undersökningen Àr gjord pÄ Àr LÀnsförsÀkringar Uppsala.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

Trots att mÀnniskor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor Ärligen. Varje Är flyger mer mÀnniskor utomlands och köpcentrum slÄr försÀljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att mÀnniskors attityder inte överensstÀmmer med deras beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har pÄ relationen, samt vilka individuella faktorer som pÄverkar relationen. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ut?Kan denna relation, Ätminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer pÄverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt pÄ miljöpÄverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.

I denna studie valde vi att undersöka dyslektiska barns skolgÄng utifrÄn ett förÀldraperspektiv. Vi tog reda pÄ vilka insatser lÀrare och specialpedagoger bidragit med samt om dessa insatser utgÄtt frÄn ett relationellt eller kategoriskt perspektiv. I vÄr undersökning intervjuade vi fyra förÀldrar till barn med dyslexi. Genom dessa intervjuer kom vi till insikt om att det finns Ätskilliga faktorer som skulle kunna underlÀtta skolgÄngen för elever med dyslexi och deras förÀldrar. De faktorer som visat sig mest gynnsamma för dyslektiska elevers utveckling Àr lyhördhet frÄn lÀrare i kombination med individuella stödÄtgÀrder och metoder samt förÀldrars enorma engagemang för att pÄ olika sÀtt stÀrka barnens sjÀlvkÀnsla.

I skolans styrdokument finns uttryckt att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilda eleven. MÄnga elever upplever idag att sÄ inte Àr fallet. De senaste Ären har elever som Àr obehöriga att söka till ett nationellt program pÄ gymnasiet ökat i antal. 1998, dÄ de nya behörighetskraven infördes, var siffran 8.6 % i hela landet, 2006 var den 10.5 %.Studiens syfte Àr att undersöka möjliga faktorer som pÄverkat ungdomars högstadietid sÄ negativt att de inte har klarat skolans krav. Fokus har lagts pÄ personligt och allmÀndidaktiskt bemötande.

Trots att mÀnniskor i Sverige anser sig ha en hög miljömedvetenhet, ökar konsumtionen av varor Ärligen. Varje Är flyger mer mÀnniskor utomlands och köpcentrum slÄr försÀljningsrekord. Det verkar helt enkelt som att mÀnniskors attityder inte överensstÀmmer med deras beteende. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ser ut, vilken effekt som köp av ekologiska livsmedel har pÄ relationen, samt vilka individuella faktorer som pÄverkar relationen. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande:Hur ser relationen mellan miljöattityd och miljöpÄverkan ut?Kan denna relation, Ätminstone delvis, belysas av köpet av ekologiska livsmedel?Vilka individuella faktorer pÄverkar denna relation?Den tidigare forskningen visar att framför allt ekonomiska aspekter har stark effekt pÄ miljöpÄverkan, samt köpet av ekologiska livsmedel.

Studiens syfte Àr att undersöka vÀgen in och ut ur drogmissbruk, beskriva hur man ser pÄ upplevelsen av uppbrott och förÀndringsprocess i efterhand och de reflektioner man gör. Vidare undersöks vilken betydelse egna resurser och faktorer i omgivningen har för att underlÀtta förÀndringsprocessen. Studien utgÄr frÄn hermeneutisk forskningstradition och har en kvalitativ ansats. FrÄgestÀllningarna besvaras genom fyra halvstrukturerade intervjuer i form av personers livsberÀttelser om sina uppbrott frÄn drogmissbruk. Exitprocessen och Stages of Change bildar grund till den teoretiska analysen. Resultatet visar att drogmissbruket var ett sÀtt att hantera personliga problem.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ varför vissa ungdomar gör avbrott frÄn sin gymnasieutbildning. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört totalt Ätta semistruktuerade intervjuer. VÄra respondenter Àr tvÄ dropoutungdomar, som vi intervjuat för att fÄ en inblick i och djupare förstÄelse för individuella och strukturella orsaker som ligger bakom beslutet att hoppa av skolan. De övriga sex respondenterna Àr samtliga studie- och yrkesvÀgledare, varav fyra Àr verksamma pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor, en inom grundskolan och en arbetar inom det kommunala uppföljningsansvaret. Intervjuerna med dessa professionella personer har vi gjort i syfte att undersöka vilka subjektiva och objektiva förklaringar de har till att elever slutar skolan i förtid och hur de arbetar med dropoutsen.

I dagslÀget finns inget enhetligt prioriteringssystem för att möta det ökade patientflödet till akutmottagningar. Ordet triage stÄr för en snabb förstahandsbedöming av medicinskt sjuka, vilket innebÀr att den med störst behov tas omhand först. Triagesystem har utvecklats genom vÀxande behov av struktur och mindre individuella variationer i den medicinska bedömningen. Studien genomfördes som en litteraturstudie med syfte att belysa triageverksamheten pÄ akutmottagningar ur ett omvÄrdnadsperspektiv. Faktorer som visade sig ha betydelse nÀr sjuksköterskan fattade beslut angÄende prioritering var kunskap, erfarenhet, samt intuition.