Det övergripande syftet med denna studie Àr att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förÀndringsarbete pÄ avdelningen för ekonomiskt bistÄnd inom socialtjÀnsten, med mÄlet att klienten ska bli sjÀlvförsörjande. Tidigare forskning inom omrÄdet har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förvÀntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsÀtter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhÀngigt organisationstypen. Tidigare forskning har Àven visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjÀnsten Àr tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan Àrenden.

Diabetes Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det Àr viktigt att ta upp detta inom vÄrt ÀmnesomrÄde, dÄ god kosthÄllning pÄverkar deras vÀlmÄende i hög grad. Dessutom Àr tonÄrstiden en mycket fragil period i livet dÀr diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hÀnsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn pÄ att följa kostrÄden. Detta gör vi genom att intervjua Ätta ungdomar, pÄ ett diabeteslÀger, i Äldrarna 15 ? 18 Är som haft diabetes i mellan 2 mÄnader och 11 Är.Undersökningen visade att det finns mÄnga faktorer som inverkar hur ungdomarna vÀljer att hantera sin kost.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

I detta arbete har vi undersökt vilka faktorer som Àr viktiga för ett lyckat införande av CASE verktyg i en organisation. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn de faktorer som teorin föresprÄkat och jÀmfört dessa med den empiri som vi har undersökt. De faktorer som vi har funnit i litteraturen har vi delat in i grupperna organisatoriska faktorer, utvecklingsfaktorer och stödjande faktorer. Vi har funnit att hanteringen av dessa faktorer i mÄnga fall skiljer sig mellan teori och empiri. UtifrÄn undersökningen har vi dragit slutsatsen att utvecklingsfaktorer har varit den grupp av faktorer som har pÄverkat införande mest i de undersökta företagen..

En viktig frÄga inom mÄnga organisationer Àr hur ledningen ska agera för att styra och motivera sina anstÀllda till att prestera. Ett sÀtt att försöka pÄverka sin personal Àr att anvÀnda sig av finansiella belöningar. Dessa kan se olika ut beroende pÄ hur företaget vÀljer att anvÀnda sig av dem, till exempel kan de vara individuella, kollektiva eller en kombination. De kan Àven baseras pÄ olika faktorer som till exempel försÀljning, antal kundmöten eller antal arbetstimmar. Denna uppsats undersöker hur ledningen pÄ mindre Sparbanker i Sverige anvÀnder sig av finansiella belöningar för att styra och motivera sina anstÀllda.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begÄr brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga mÀn med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt fÄ svar pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar. IntervjufrÄgorna har strukturerats in i olika delteman baserade pÄ vÄra teoretiska utgÄngspunkter dÄ vi velat fÄnga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriÀr. Med utgÄngspunkt frÄn Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vÄrt empiriska material. Resultatet visar pÄ hur strukturella och individuella faktorer sÄsom otrygga hemförhÄllanden, stigmatisering i skolan och umgÀnge med andra kriminella inom ett nÀtverk kan ha en inverkan pÄ en ungdoms brottslighet.

Syftet med studien var att belysa vilka faktorer i patientundervisningen som kan pÄverka resultatet av egenvÄrd för patienter med diabetes typ 2 samt att kartlÀgga gruppundervisningens betydelse och dess innehÄll. Studien baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar daterade frÄn Är 1991 och fram till Är 2003. Litteraturen har sökts manuellt och via databaserna PubMed, SweMed och Elsevier. Sökorden som anvÀnts i olika kombinationer var: education, diabetes type 2, support, obesity, self- management, changes lifestyle, factors affecting, empowerment, diabetes nurse, nurse, individually, group, diabetes typ 2, stöd, sjuksköterska, undervisning och egenvÄrd. Urvalet av de vetenskapliga artiklarna gjordes med tanke pÄ litteraturstudiens syfte och frÄgestÀllningar.

Examensarbetet stÀller frÄgan i vilken mÄn den individuella utvecklingsplanen integreras i den dagliga undervisningen och elevernas lÀrande. UtgÄngspunkten har varit tvÄ frÄgestÀllningar: vilka arbetsmetoder anvÀnder lÀrare i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och vilka för- och nackdelar ser de med dokumentet? ProblemomrÄdet introduceras med en förklaring av den individuella utvecklingsplanen för att senare ge en inblick i den tidigare forskningen. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit det sociokulturella, kognitiva samt det behavioristiska perspektivet pÄ inlÀrning och lÀrande. Empirin bestod av sex klasslÀrare i de lÀgre Ärskurserna frÄn tre skolor.

Studiens syfte var att beskriva och analysera lÀrares upplevelser och erfarenheter av arbetet med att motivera elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ en fristÄende gymnasieskola. FrÄgestÀllningarna var: Vad innebÀr begreppet motivation för lÀrarna? Vilka faktorer upplever lÀrarna kan pÄverka elevernas motivation? Vilka arbetsmetoder och pedagogiska verktyg upplever lÀrare som bra respektive mindre bra ur motivationssynpunkt?Hur kan skolan som helhet utveckla en motiverande lÀrmiljö för elever i behov av sÀrskilt stöd enligt lÀrarnas erfarenheter?Metoden bestod av en kvalitativ forskningsintervju med 8 lÀrare pÄ en gymnasieskola i en större mellansvensk kommun.Resultatet visade att lÀrarna tyckte motivation Àr av stor vikt för att eleverna ska lyckas med sina studier pÄ gymnasiet. LÀrarna sÄg inte nÄgon skillnad pÄ motivationsarbetet för elever i behov av sÀrskilt stöd. Faktorer som de ansÄg pÄverka elevernas motivation var individuella, skolrelaterade och faktorer utanför skolan som eleven inte sjÀlv kan pÄverka.

Delaktighet Àr ett multidimensionellt fenomen som gynnas av ett flertal faktorer, frÀmst positiva personegenskaper och underlÀttande faktorer i miljön. Syftet med studien var att undersöka hur vÄrdare pÄ en gruppbostad för vuxna personer med lindrig utvecklingsstörning uppfattar samt menar sig skapa förutsÀttningar för brukarnas delaktighet i fritid, mathÄllning, stÀd/tvÀtt och ekonomi. Studien genomfördes med hjÀlp av 6 individuella intervjuer med halvstrukturerade frÄgor. Resultatet visade att vÄrdarna uppfattar brukarnas delaktighet i sin fritid som stor, dÄ sjÀlvbestÀmmandet och engagemanget Àr stort. I mathÄllningen har brukarna sjÀlvbestÀmmande, men de vÀljer att inte vara delaktiga.

Syftet med studien var att undersöka vad klientcentrerat arbetssÀtt innebÀr för teamet inom hemrehabilitering och möjligheterna att arbeta klientcentrerat. En arbetsledare och en undersköterska ifrÄn tvÄ hemreabteam intervjuades. Resultatet visade att de intervjuade upplevde att det finns goda förutsÀttningar för ett klientcentrerat arbete inom hemrehabilitering i den hÀr kommunen i nuvarande form. De har resurserna som behövs för att nÄ vÄrdtagarnas individuella rehabiliteringsmÄl. De intervjuade upplever att de har stora möjligheter att arbeta klientcentrerat.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur elever pÄ individuella programmet ser pÄ studievÀgledaren och den studievÀgledningen de fÄr pÄ skolan. Jag har Àven valt att undersöka hur studievÀgledarna arbetar med eleverna och se om det krÀvs specifika kunskaper frÄn dem nÀr de arbetar pÄ individuella programmet. Att ge sig ut och hitta svaren pÄ de frÄgor man har, som i mitt fall handlat om elevers syn pÄ studievÀgledaren pÄ individuella programmet, har för mig varit mycket roligt och intressant. Intervjuerna med studievÀgledaren och eleverna fick mig att förstÄ att det finns mycket att skriva om nÀr det gÀller elever pÄ individuella programmet. För att fÄ svar pÄ mitt syfte valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ metod.

För mĂ„nga Ă€r arbetet den mest centrala delen ilivet dĂ€r de flesta av dygnets vakna timmar spenderas. Studiens syfte var attundersöka yrkesstolthet och identifikation med arbetet. Enligt KASAM- teorin, kĂ€nslaav sammanhang, Ă€r meningsfullhet en viktig komponent för individens yrkesstolthet.Åtta individuella kvalitativa intervjuer genomfördes med Ă„tta deltagare iĂ„ldrarna 40 till 65 Ă„r med varierande yrken. Ett heterogent urval anvĂ€ndes föratt fĂ„ en sĂ„ stor variation som möjligt. Resultaten visade att den viktigastekomponenten för yrkesstolthet var upplevelsen av att fĂ„ göra gott i mötet medandra mĂ€nniskor samt att arbetet kĂ€nns meningsfullt.

Fetma Àr ett samhÀllsproblem i alla Äldersgrupper pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge bÄde fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhÀllet Àr risken för fetma ökad eftersom det finns nÀstintill obegrÀnsad tillgÄng till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven pÄ fysisk aktivitet Àr lÄga..

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.