I den hÀr studien undersöks ett sÀrskilt boende som satsat pÄ att bland annat fÄ anhöriga att kÀnna sig delaktiga i omsorgen om den Àldre genom dels nÄgot som kallas kontaktmannaskap, dels genom individuell vÄrdplan för den Àldre. De har kallat projektet för ?Det goda boendet.?Syftet med denna studie har varit att undersöka hur projektet har lyckats vad gÀller de anhörigas situation. VÄra frÄgor har rört de anhörigas situation före, och efter att den nÀrstÄende flyttade till det sÀrskilda boendet, hur de anhöriga upplevde kontaktmannaskap och om de hade delaktighet i den individuella vÄrdplanen. Vi ville ocksÄ undersöka om de anhöriga upplevde sig vara i behov av stöd och i sÄ fall vilket stöd som efterfrÄgades.Resultaten bygger pÄ intervjuer med sex anhöriga och den teoretiska anknytningen Àr kommunikationsteori och rollteorin.

Syftet med undersökningen var att analysera de anstĂ€lldas behov och upplevda möjligheter till individuell utveckling inom deras arbetssituation vid LuleĂ„ Kommuns ÄldrevĂ„rdsomsorg, samt att ge LuleĂ„ Kommun rekommendationer för hur de kan erbjuda individuell utveckling pĂ„ ett kostnadseffektivt sĂ€tt. Undersökningen delar upp begreppet individuell utveckling i personlig utveckling och kompetensutveckling. Maslow?s behovshierarki, Alderfer?s ERG-Teori och Herzberg?s tvĂ„faktorteori utgör större delen av det teoretiska ramverket som undersökningen Ă€r baserad pĂ„ och ligger till grund för enkĂ€ten och analyserandet av dess resultat. Undersökningsgruppen bestod av 243 anstĂ€llda, ingrupperade efter hur de svarat i den tidigare medarbetarenkĂ€ten frĂ„n LuleĂ„ Kommun hösten 2003, till en positiv och en negativ grupp (de som ansĂ„g till en högre grad att de hade möjlighet till individuell utveckling och de som ej ansĂ„g detta).

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmÄn för en individuell lönepolitik Àr kunskapen bristfÀllig om vilka konsekvenser det fÄr pÄ medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad pÄ enkÀtdata frÄn 631 offentliganstÀllda inom Kommunal och VÄrdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsstÀllelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrÄgor togs Àven hÀnsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar pÄ att lönefrÄgor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken Àr generellt en starkare prediktor jÀmfört med instrumentella skÀl, Àven om dessa till skillnad frÄn tidigare forskning ocksÄ har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

Syftet med denna uppsats var att visa hur individuell lönesĂ€ttning pĂ„verkade lĂ€rare och förskollĂ€rares uppfattning om sin situation. Jag ville dessutom visa om dessa gruppers upplevelser skilde sig frĂ„n varandra. Slutligen var syftet ocksĂ„ att jĂ€mföra lĂ€rarna och förskollĂ€rarnas upplevelser med det som var deras löneavtals syfte att de skulle uppleva. För att kunna uppfylla syftet utförde jag en fallstudie pĂ„ ett rektorsomrĂ„de I Östergötland. PĂ„ rektorsomrĂ„det utförde jag en intervju av rektorn, som ocksĂ„ var lönesĂ€ttare, för att fĂ„ veta hur lönesystemet sĂ„g ut samt hur vĂ€l det fungerade ur hennes synvinkel.

Bakgrund:Palliativ vÄrd innebÀr lindrande ÄtgÀrder, vilket innebÀr att effekterna av sjukdomen lindras men sjÀlva sjukdomen botas inte. Denna vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ en vÄrdfilosofi med syftet att bevara livskvalité nÀr bot inte lÀngre Àr möjligt. Oavsett diagnos och var mÀnniskan vÄrdas ska palliativ vÄrd omfatta alla mÀnniskor. FrÄgor kring demenssjukdom och palliativ vÄrd har problematiserats dels pÄ grund av dess komplexitet och dels pÄ grund av bristande kunskaper inom omrÄden bÄde hos nÀrstÄende och hos vÄrdpersonal. MÀnniskor med demenssjukdom Àr en sÄrbar grupp, deras autonomi Àr begrÀnsad och förmÄga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprÀtta individuell vÄrdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger pÄ Ätta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom ÀldrevÄrden med demensinriktning.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

Grundtanken med individuell lönesÀttning Àr att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lÄng tid varit mycket kontroversiella och pÄ flera hÄll mötts av ointresse eller motstÄnd. Flera menar att individuell lönesÀttning kan motverka sitt eget syfte. UtifrÄn denna bakgrund Àr syftet med studien att fÄ ökad kunskap och förstÄelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anstÀlldas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmÀns Äsikter pÄ en rÀddningstjÀnst dÀr motstÄndet mot individuell lönesÀttning Àr synnerligen starkt.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan frÀmja deras individuella inlÀrning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders Ätta intelligenser introducerades eleverna till olika inlÀrningsstilar, som de sedan Àven fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi anvÀnde oss av för att mÀta om en ökning skett gÀllande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlÀrningen dÀrmed frÀmjats, var tvÄ enkÀttillfÀllen samt sju loggbokstillfÀllen. Den första enkÀten, intervjuenkÀten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna pÄbörjats. Den andra enkÀten, utvÀrderingsenkÀten, genomfördes i slutet pÄ praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlÀrning skett.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gÀllande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda pÄ lÀrares och elevers uppfattningar om detta och hur det anvÀnds i den praktiska skolverksamheten. Med hjÀlp av enkÀter och intervjuer fick vi en bild av hur lÀrare och elever upplever detta. Resultatet visade att lÀrare individualiserar sin undervisning pÄ olika sÀtt, och att eleverna var nöjda med den hjÀlp och den uppmÀrksamhet de fick. LÀrarna anvÀnde IUP som ett hjÀlpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sÀllan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad medarbetare i offentlig verksamhet, i vÄrt fall enpolismyndighet, anser vara viktiga kompetenser att ta hÀnsyn till vid en individuelllönesÀttning. Syftet har ocksÄ varit att undersöka vad medarbetarna upplever som rÀttvis lön samt att analysera deras upplevelser och attityder kring individuell lön ur ettorganisationskulturperspektiv.VÄr undersökning har gjorts genom att intervjua tolv medarbetare inom polismyndigheten iVÀstra Götaland. Vi har intervjuat medarbetare i tre olika funktioner för att fÄ ett sÄ brettspektrum av Äsikter som möjligt. Dessa tre funktioner har varit poliser i yttre tjÀnst, utredareoch chefer. Empirin har vi analyserat efter teorier om kompetens, rÀttvisa och organisationskultur.Resultatet av undersökningen visar att de kompetenser som anses viktiga att ta hÀnsyn till vid individuell lönesÀttning Àr arbetskrav, prestationer och personliga egenskaper.

Individuell, prestationsbaserad lönesÀttning syftar till att öka anstÀlldas motivation och produktivitet. Dock visar forskning att detta kan leda till missnöje och upplevd löneorÀttvisa i relation till egen insats samt vid jÀmförelser med andra mÀnniskor. Studiens syfte var att undersöka en modell för sjuksköterskors lönetillfredsstÀllelse, innehÄllande variablerna: faktisk lön, lönerÀttvisa och attityd till individuell lönesÀttning, med hÀnsyn till bakgrundsvariablerna kön och Älder. Författarna ville ta reda pÄ modellens förklaringsvÀrde samt vilken av faktorerna som bÀst kunde predicera lönetillfredsstÀllelse bland sjuksköterskor. Studien baseras pÄ data som insamlades 2004.

Den första januari 2006 trĂ€dde en ny lagĂ€ndring i grundskoleförordningen i kraft. I och med den ska lĂ€rarna dokumentera elevernas utveckling i en individuell utvecklingsplan (IUP). Ändringen i grundskoleförordningen Ă€r ett politiskt beslut som lĂ€rarna ska genomföra tillsammans med eleverna praktiskt i skolan. Syftet med fallstudien Ă€r att undersöka tre lĂ€rares arbete med de individuella utvecklingsplanerna i Ă„rskurs fem pĂ„ samma skola, samt se hur de gör eleverna delaktiga i arbetet, enligt dem sjĂ€lva. Men Ă€ven undersöka hur delaktiga och medvetna deras elever Ă€r enligt dem sjĂ€lva i arbetet med de individuella utvecklingsplanerna..