I Sverige Àr det idag ovanligt att man i flerbostadshus anvÀnder sig av individuell mÀtning och debitering av energi för uppvÀrmning. Med individuell mÀtning och debitering menas att hyresgÀsten debiteras efter sin individuella förbrukning per lÀgenhet. Detta Àr mer vanligt i övriga Europa och den hÀr studien syftar till att fÄ kunskap om erfarenheter och problemstÀllningar inom detta omrÄde frÄn Tyskland och Danmark. Dessa lÀnder har sedan lÀnge en hög andel anvÀndare av systemet samt Àven lagstiftning om obligatorisk mÀtning och debitering pÄ individuell nivÄ.Studien görs pÄ uppdrag av Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag (SABO), HyresgÀstföreningen och FastighetsÀgarna. Den Àr en del av ett projekt dÀr dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gÀlla för dess medlemmar vid införande av individuell mÀtning.

I februari 2014 lÀmnade Regeringen i en lagrÄdsremiss förslag pÄ genomförande av det europeiska energieffektiviseringsdirektivet 2012/27/EU. Regeringen föreslÄr att en ny lag införs med krav pÄ den som Àger eller uppför en byggnad att se till att varje lÀgenhets anvÀndning av vÀrme, kyla och tappvarmvatten kan mÀtas, om det Àr tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera system för individuell mÀtning och debitering, Àven benÀmnt IMD. I denna rapport undersöker vi vilken typ av informationsgivning MKB Fastighets AB, AB Helsingborgshem och Lunds Kommuns Fastighets AB praktiserar i samband med införande och tillÀmpande av IMD i flerbostadshus. Vi undersöker ocksÄ hur ett urval av de studerade bolagens hyresgÀster uppfattar kommunikationen och vilken typ av information de föredrar. Genom att relatera insamlad data till en teoretisk referensram, finner vi att bolagens tillvÀgagÄngssÀtt nÀr de informerar sina hyresgÀster om IMD till viss del överensstÀmmer med den typ av informationsgivning som i tidigare forskning visat sig vara effektiv. Vi kan konstatera att MKB, Helsingborgshem och LKF har vÀl genomtÀnkta handlingsplaner för hur de ska gÄ tillvÀga nÀr de informerar berörda hyresgÀster om IMD och vi rekommenderar bolagen att fortsÀtta pÄ den inslagna vÀgen med stegvist införande och löpande information under denna process. Företagen informerar sina hyresgÀster om att systemet kan bidra till en bÀttre miljö, lÀgre kostnader och en mer rÀttvis kostnadsfördelning.

Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet..

Den lÀrdom vi har fÄtt Àr att det finns svÄrigheter att anvÀnda lönekriterierna för individuell lön som motivationsfaktor som de Àr utformade idag. Vi anser att studien har medfört till en ökad förstÄelse för de svÄrigheter som finns i samband med individuell lön inom offentlig verksamhet.

Det finns i management control-litteraturen en efterfra?gan pa? studier som tar ett helhetsperspektiv pa? styrsystem (Management Control Systems, MCS) och som fo?rklarar hur dessa system bidrar till effektivitet hos organisationer. Utifra?n ett contingency-synsa?tt underso?ker vi i denna studie hur kulturell styrning och prestationsma?tning som delar av MCS, tillsammans med den kontextuella variabeln osa?kerhet i omgivningen, pa?verkar hur effektiva organisationer a?r. Vi antar en systemansats och o?nskar studera relationen mellan fler variabler, och da?rfo?r tilla?mpas en klusteranalys da?r datamaterialet delas in i grupper med liknande karakta?ristika.

The study aims to reduce energy consumption in apartment buildings where individual metering and charging of heat is applied. The aim is to develop planning and design for individual metering and charging in apartment buildings.The study is based on literature review, interviews and case study that include analysis of existing documents. Interviews were carried out with the property developer and the involved consultants who planned the apartment building Yasuragi. To investigate the differences the condominium association has noted in heat consumption between flats, the debit values of the heat were used to discern which houses that were furthest from the average consumption. On these flats there were temperature measurements and thermal photo shoots made for discriminating behavior and possible construction techniques which could be the explanation for the heat spread.Boverket shows that the consumption of heat can be reduced by 10-20% after insertion of individual metering and charging in an apartment block.

The purpose with this degree thesis was to investigate the preschool teacherÂŽs view onchildrensÂŽs influence in preschool routine situations. The target group for this study ispreschool teacherÂŽs that currently are working with children that are 1 ? 5 years of age. To manage to answer the aim of this study semi-structured interviews were conducted. I have performed interviews with five preschool teacherÂŽs that currently work in a preschool that is situated in a medium sized city, in the county VĂ€rmland, Sweden.

VÄrt arbete handlar om individuell lÀs-och skrivutveckling. Det vi har fokuserat pÄ Àr om de intervjuvade lÀrarna individualiserar undervisningen för elever som redan kan lÀsa och skriva nÀr de börjar skolan sÄ att en individuell utveckling sker inom lÀs- och skrivinlÀrningen. I arbetet presenterar vi olika teorier och metoder inom lÀs- och skrivinlÀrning som framkommit under intervjuerna. I teori delen lyfter vi fram aktuell forskning inom lÀs- och skrivutveckling..

Studiens syfte var att undersöka vad medarbetare inom Àldreomsorgen i SkÀrholmens stadsdel tycker om individuell lönesÀttning. Genom en enkÀtundersökning med 94 respondenter fördelade pÄ sjukhem och hemtjÀnst tog vi reda pÄ i vilken grad personalen upplever lönen som motivation, vilka kunskaper personalen har om individuell lönesÀttning, vilka Äsikter personalen har om individuell lönesÀttning, samt vad de tycker att individuell lönesÀttning har lett till. Resultatet visade att kunskaperna om individuell lönesÀttning var bristfÀlliga hos personalen.Individuell lönesÀttning passar i Àldreomsorgen tyckte personalen men detta ansÄg de har lett till en godtycklig och orÀttvis lönesÀttning. Personalen tyckte att lönen Àr viktig för motivationen. Resultatet visade Àven att en övervÀgande majoritet av all personal ansÄg att det Àr möjligt att mÀta vad var och en presterar pÄ arbetet och att kunden var den som bÀst kan bedöma deras arbetsprestation.

Denna studie unders?ker rollen och effekterna av prestationsm?tning inom h?lso- och sjukv?rden med fokus p? urologmottagningen p? Sahlgrenska universitetssjukhus. Genom att anv?nda en kvalitativ metod med intervjuer av medarbetaren p? mottagningen, lyfter studien fram hur prestationsm?tning p?verkar effektivitet, produktivitet och kvalitet. Resultatet fr?n studien visar att b?de finansiella och icke-finansiella m?tt ?r viktigt f?r att uppr?tth?lla ekonomisk stabilitet, f?rb?ttra patientn?jdheten samt medarbetartillfredsst?llelsen. Engagemanget samt produktiviteten hos medarbetarna har ?kat d? de har regelbundna m?ten och feedback, trots vissa utmaningar med arbetsmoral och motivationsbrist.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms lÀn upplevde individuell lönesÀttning. Jag Àmnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i frÄga om individuell lönesÀttning i ett försök att förstÄ vad individuell lönesÀttning innebÀr för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesÀttning. SÄledes genomförde jag 13 öppna intervjuer dÀr jag efterstrÀvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesÀttningen. Jag genomförde Àven intervjuer med tvÄ nyckelinformanter pÄ arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda pÄ beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesÀttningen.

Syftet med studien var att undersöka förÀldrar och barns upplevelser av deltagande i en Barnkraftsgrupp (4 förÀldrar och 5 barn). Att ta reda pÄ hur dessa familjers vÀg till gruppen sÄg ut, hur deltagarna upplevde Barnkraftsgruppen, vilken betydelse frÄgestunden hade för deltagarna, vad det innebar för deltagarna att trÀffa gelikar och se hur deltagarnas förvÀntningar pÄ framtiden sÄg ut. Genom kvalitativ metod har förÀldrarna intervjuats individuellt och barnen i fokusgrupp. Med utgÄngspunkt frÄn Grounded Theory har resultatet analyserats. Genom studien har barn och förÀldrars egen upplevelse av att deltagit i Barnkraftsgrupp kommit fram.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med fo?retaget LVI (Low Vision International) som tillverkar elektroniska hja?lpmedel fo?r synskadade. LVI utva?rderar vid ja?mna mellanrum nya LCD-bildska?rmar fo?r deras produkter. LVI beho?ver metoder samt utrustning fo?r att ma?ta bildska?rmars responstid och latens.