SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Titel: Reklam ? a matter out of place En kvalitativ studie om anvÀndarens instÀllning om reklam pÄ Facebook Författare: Johanna Wignell, Isabelle Falk Sadek, Petra Hamnered Viita Uppdragsgivare: Nowa Kommunikation Kurs: Medie-­? och kommunikationsvetenskap, examensarbete, Institutionen för jouralistik, Medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet Termin: VÄrterminen 2013 Handledare: Marie Grusell Antal ord: 12 694 (exklusive executive summary, referenser och bilagor) Syfte: Att undersöka anvÀndarens uppfattning om reklam pÄ Facebook. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsamtal, samtals intervjuer och deltagande observationer Material: Analys av samtalsintervjuer och observationer av sammanlagt sju personer samt tre fokusgruppsamtal om sammanlagt tretton personer Huvudresultat: Det har visat sig att i vÄr studie har kontexten och Älder stor betydelse för instÀllningen till reklamen. Facebook Àr ett socialt nÀtverk dÀr de sociala vÀrdena rÄder. Detta visas genom att instÀllningen generellt var negativ till reklam.

I det senmoderna samhÀllet Àr det allt vanligare att mÀnniskor skiljer sig. Det Àr nÄgot som Àr mÀrkbart i vÄr nÀrmaste omgivning, bland bekanta och vÀnner. MÄnga sociologer talar om samhÀllsförÀndringar i det senmoderna samhÀllet dÀr dom nÀmner skilsmÀssor som en effekt av dem. DÀrför har vi valt att undersöka vilka omstÀndigheter som ligger bakom och bidrar till att skilsmÀssor stÀndigt ökar i dag.UtgÄngspunkten för vÄr uppsats Àr vÄrt intresse för att förstÄ de ökade skilsmÀssorna. VÄrt intresse ligger inte i första hand pÄ effekterna av skilsmÀssor som till exempel pÄ barn, ekonomiska eller emotionella konsekvenser, eftersom dessa inte ligger inom ramen för vÄrt arbete.

Bakgrunden till att jag valde detta Àmne, var att jag under de senaste Ären som förÀlder, kommit i kontakt med Howard Gardners teorier om"De sju intelligenserna"och nÄgra olika teorier om inlÀrningsstilar och arbetsstilar. DÄ jag under samma tid Àven utbildat mig till lÀrare, har jag funderat kring hur jag skall kunna anvÀnda mig av den kunskap jag har om dessa teorier nÀr det gÀller att sjÀlv individanpassa undervisningen. Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie fördjupa mig i metoder som leder till individanpassad undervisning. Syftet har ocksÄ varit att genom observationer och intervjuer pröva ett forskningsinriktat arbetsÀtt. För att nÄ fram till mitt syfte har jag lÀst litteratur i Àmnet, frÀmst om"De sju intelligenserna"och inlÀrning / arbetsstilar, samt gjort tre fÀltstudier i tre olika klasser.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur engelskundervisning kan bedrivas i Är 4, 5 och 6. Vi Àr intresserade av att se hur olika lÀrare i olika skolor arbetar och vilka undervisningsmetoder de anvÀnder sig av samt hur förutsÀttningarna i elevgruppen inverkar pÄ valet av metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur valet av undervisningsmetod pÄverkar elevernas intresse och motivation i Àmnet. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Vilka metoder anvÀnder engelsklÀrare i sin undervisning och hur kan detta se ut i praktiken?? Hur tar engelsklÀrarna hÀnsyn till elevgruppen och varje elevs individuella behov nÀr det gÀller val av undervisningsmetod?? Vilken pÄverkan har valet av undervisningsmetod pÄ eleverna vad gÀller deras intresse och motivation i engelskÀmnet? Skiljer sig lÀrarnas uppfattningar om elevernas instÀllning frÄn elevernas egna?För att kunna genomföra studien har vi valt att intervjua fem engelsklÀrare i Är 4-6 i en och samma kommun i Sverige.

Flexibel skolstart Àr ett förslag frÄn Sveriges Kommuner och Landsting och innebÀr att ett barn kan börja skolan nÀr det anses vara som mest lÀmpligt. LÀmpligheten skall avgöras av förÀldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget gÄr ut pÄ att barn börjar skolan nÀr det Àr som mest lÀmpat, vilket kan ske nÀr som helst under Äret. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads Är till och med dess Ättonde dÀr det finns möjlighet att vÀlja sin skolstart utifrÄn individens förutsÀttningar och vilja. Syftet med vÄrt arbete var att ge en helhetsbild av det pÄgÄende förÀndringsarbetet för ett livslÄngt lÀrande, en flexibel skolstart - flexibel skolgÄng.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förÀndrade form och funktion i vÄr senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hÀvdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt vÀrdepedagogiska frÄgor som till exempel jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn idag stÄr inför en ny typ av utmaning och eventuell Àmnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielÀrare i SamhÀllskunskap rent Àmnesdidaktiskt hanterar och förhÄller sig till implementeringen av jÀmstÀlldhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll pÄ en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lÀrare, verksamma pÄ olika skolor i olika kommuner.

Denna studie fokuserar pÄ vad individualiserat identitetsskapande genom bloggning bestÄr utav. Studien tar sin utgÄngspunkt i att globaliseringens omvÀrldsförÀndringar förÀndrat mÀnniskors möjligheter till identitet, och att bloggning Àr del av en ny typ av identitetsskapande. För att undersöka identitetsskapande genom bloggning analyserar studien en bloggskola pÄ nÀtet framtagen av tre kvinnliga framgÄngsrika "bloggentreprenörer", Clara Lidström, Anna-Karin Nyberg och Frida Ramstedt. Bloggskolan syftar enligt dem till att lÀra bloggare hur man bÀst ska framstÀlla sig sjÀlv för att synas och expandera pÄ nÀtet, samt göra bloggen till en lyckad affÀrsverksamhet. Studien syftar till att utveckla förstÄelsen för hur samtidens framtrÀdande sociala aktiviteter genom diskurs formar social verklighet och dÀrmed identitet.

Skolverket pekar pÄ fyra orsaker till de allt sÀmre skolresultaten; decentralisering, individualisering, differentiering samt bostadssegregering. För att nÄ bÀttre resultat i skolan implementerade regeringen kunskapskrav i grundskolan. Eleverna pÄ högstadiet fick genom Lgr 11(LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) krav pÄ sig att kunna Àmnet. I den nya lÀrarutbildningen har studenterna mÄl de ska uppnÄ. DÄ lÀrarstudenterna ska utbilda framtidens medborgare, krÀvs det att studenterna har kunskaper som relaterar de kunskapskrav som Àr uppsatta i Lgr11. I styrdokumenten för högskolan och grundskolan anvisas lÀrarna att undervisa utifrÄn vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.

Sammanfattning Syfte med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrarna tÀnker kring idrottsÀmnets möjligheter och svÄrigheter med individanpassad undervisning. Och vad lÀrarna anser krÀvs av dem sjÀlva för att lyckas med individualisering av undervisningen. Vidare syftar studien till att belysa vilka förutsÀttningar idrottslÀrarna anser Àmnet idrott och hÀlsa har för att stödja elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Ett annat syfte med undersökningen Àr Àven att se hur idrottslÀrarnas tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd och vad det begreppet betyder för idrottslÀrarna. UtgÄngspunkten för studien har varit en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vad lÀraren bör ta hÀnsyn till vid planering av matematikundervisningen, med fokus pÄ arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete, för att förbÀttra inlÀrningseffekterna hos eleverna pÄ det svenska högstadiet, vilket undersöks med en text/dokumentstudie. Sedan 1990-talet har det blivit mer och mer fokus pÄ individuellt arbete (med lÀrobok) i matematikundervisning pÄ det svenska högstadiet med lÀrare som fungerar som handledare. Samtidigt visar internationella studier som PISA och TIMSS att elevernas matematikkunskaper pÄ högstadiet har försÀmrats till en genomsnittlig nivÄ (eller under) sedan dess vilket innebÀr att den svenska skolan mÄste agera. Undersökningen i denna uppsats visar att arbetsformerna undervisning i helklass och individuellt arbete borde genomföras pÄ rÀtt sÀtt, att mer undervisning i helklass ? utfört pÄ rÀtt sÀtt ? och mindre individuellt arbete, i synnerhet pÄ det sÀtt som det ofta utförts i Sverige, borde anvÀndas, att varken undervisning i helklass eller individuellt arbete som enda arbetsform Àr tillrÀcklig för inlÀrningen och att arbetsformerna borde varieras beroende pÄ det matematiska omrÄdet som ska lÀras eller pÄ den förmÄga som ska utvecklas samt klassammansÀttningen.

Att arbeta med elever som presterar pÄ en högre nivÄ Àn vad övriga elever i klassen gör kan vara utmanade arbete för lÀrare. Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att stimulera och motivera alla elever i sin kunskapsutveckling, dÀrför ville vi undersöka hur lÀrare stimulerar och individualisera för dessa elever. I denna studie presenteras tidigare forskning samt resultaten av empirin som samlades in med hjÀlp av observationer och intervjuer. Studien genomfördes pÄ tvÄ skolor dÀr tre lÀrare pÄ varje stadium deltog.I bakgrunden beskriver vi kort om varför vi anser att detta Àr ett omrÄde som Àr av nytta för samhÀllet dÄ högpresterande elever Àr en grupp som sjunker vilket PISA-undersökningen visade pÄ. De metoder som vi har anvÀnt oss av vid denna undersökning var intervju och observationer dÄ vi ville se hur lÀrarna faktiskt arbetar.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

Bakgrund Det riktas idag mycket fokus pÄ entreprenörskap i samhÀllet och det blir allt vanligare att mÀnniskor vÀljer företagande som ett karriÀrsval. Den tid vi nu lever i brukar kallas för entreprenörens era och de personer som vÀljer att starta eget företag hyllas som hjÀltar. Detta fokus pÄ entreprenörskap grundar sig i att det i Sverige under de senaste tvÄ decennierna har skett ett ideologiskt skifte och en individualiseringsprocess pÄ arbetsmarknaden. Genom denna individualisering har ansvaret för att fÄ ett arbete flyttats frÄn staten till individen. Individens rÀtt till en anstÀllning har ersatts av skyldigheten till att skaffa en anstÀllning.