Äldre personer riskerar i stor utstrĂ€ckning att drabbas av undernĂ€ring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mĂ€ta attityder till Ă€ldres Ă€tande och nĂ€ringstillstĂ„nd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) anvĂ€ndes. I urvalet ingick sjuksköterskor pĂ„ sĂ€rskilt boende och korttidsboende i tvĂ„ kommuner. TvĂ„ pĂ„stĂ„enden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkĂ€ten, med möjlighet att lĂ€mna kommentar.

VĂ„rt vĂ€sterlĂ€ndska samhĂ€lle med dess kroppsideal och vĂ€xande överviktsproblem tenderar att skapa grogrund för en ny form av Ă€tstörning ? ortorexia nervosa. Ingen diagnoskod för tillstĂ„ndet existerar i nulĂ€get utan det ingĂ„r i kategorin Ätstörning UNS (Utan NĂ€rmare Specifikation). Strikt kosthĂ„llning i kombination med överdrivet motionerande karaktĂ€riserar tillstĂ„ndet, som pĂ„ sikt leder till liknande konsekvenser som anorexia nervosa. För att fĂ„ en djupare förstĂ„else för fenomenet har en kvalitativ studie i form av intervjuer genomförts med före detta ortorektiker och yrkesverksamma inom behandling för ortorexi patienter.

Syftet med denna uppsats Àr att utveckla vÄr kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad Àr det som gör att studenter vÀljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrÄn social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att fÄ grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter pÄ en högskola som tillhandahÄller elitutbildningar. Tre av dem hade förÀldrar med högskoleexamen och tre av dem hade förÀldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras pÄ Phil Hodkinson och Andrew C.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

The purpose with this study was to show the relations between parents and youths from an adult perspective. We wanted to examine in what way the individualized society, limits and psychic health and unhealthy with parents could affect their youths. We chose to make a qualitative inquiry about this subject and had implemented interviews with social welfare secretaries, recreation leader and night walkers. To receive a deeper insight participant observation with night walkers, participant in parent education and participant in three different recreation centres was carried out.Both writers were interested in relations and relations making between people, which led us in to the chose subject. We did not found any earlier research in the subject which made the investigation even more interesting.

Background: In the schools today it is common that teachers talk about children with special needs and children with ?Attention Deficit Hyperactivity Disorder? ? ADHD. You can often hear people discuss about children with ADHD from the teachers point of view, that pupils are hard to handle and that they do not know how to create a good relationship with them. But you seldom hear anyone talk about school from the children?s perspective, how they feel, think and experience their school attendance. Purpose: The purpose of this qualitative study was to examine how a functional disability like ADHD can effect a childs schooling and also to show how pupils with ADHD themselves experience their school attendance and how they are being treated by teachers and other pupils.Method: In order to investigate this, five interviews was carried out with students in the the ages of 16-25.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Jag har under min tid som lÀrare funderat över hur man ska anpassa undervisningen i ett klassrum för alla de individuella behov som ryms dÀr. För att finna ett lÀmpligt svar pÄ ovanstÄende fundering, sÄ beslutade jag mig för att ta reda pÄ vilka olika lÀrstilar som finns. DÀrefter undersökte jag vilken som Àr min egen lÀrstil som pedagog. NÀsta steg var att göra en analys av elevernas stilar i en klass, i det hÀr fallet den som jag Àr handledare för. Slutligen ville jag, med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur, undersöka hur kunskaper om min egen samt elevernas olika stilar kunde utnyttjas för att undervisa pÄ ett mer individanpassat sÀtt.

I denna studie undersöks sambanden mellan text och samhÀlle i Stefan Löfvens politiska sommartal den 25 augusti 2013. Studien intresserar för hur olika sprÄkliga strategier kan anvÀndas för att positioneraStefan Löfven som blivande statsminister. Studien utgÄr teoretiskt i frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys men innehÄller ocksÄ delar ursystemisk-funktionell grammatik och samtalsanalys. Resultaten pekar pÄ att talets övergripande syfte Àr att positionera talaren som statsministerkandidat bÄde pÄ ett nationellt och internationellt plan. Positioneringen sker dels textuellt genom anvÀndningen av pronomen för att etablera en gemensam plattform mellan talare och Ähörare, dels diskursivt genom en blandning av olika diskurser som positionerar talaren i en nationell/internationell kontext.

Bakgrund: Anorexia nervosa Àr en Àtstörning dÀr personerna har en förvrÀngd kroppsuppfattning och en intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt. Detta leder till att personen anvÀnder olika metoder för att fÄ en sÄ lÄg kroppsvikt som möjligt. Sjukdomen debuterar ofta i tonÄren och pÄverkar frÀmst kvinnor.Syfte: Att beskriva unga kvinnors (12-25Är) erfarenheter av omvÄrdnaden med Anorexia nervosa samt granska de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.Metod: Designen för litteraturstudien var deskriptiv och tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. För att hitta dessa anvÀndes databaserna Cinahl, Medline och Scopus.Huvudresultat: I föreliggande studie har det visat sig att en god vÄrdrelation bidrar till trygghet och motivation till att tillfriskna. Det finns bÄde negativa och positiva aspekter med att vÄrdas i grupp.

Att arbeta som socialsekreterare kan innebÀra frustration och hur de anstÀllda hanterar denna kan pÄverka deras arbete med klienterna. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom en klientnÀra verksamhet resonerar och agerar för att hjÀlpa de anstÀllda att hantera kÀnslor som kan uppkomma i arbetet. Ett delsyfte har ocksÄ varit att utröna hur dessa eventuella ÄtgÀrder vÀrderas bland de som arbetar nÀra klienterna. Metoden som anvÀndes var kvalitativ ? materialet bestod av djupintervjuer med enhetschefer pÄ socialförvaltningar samt socialsekreterare.

Larsson, Karin & Werner Olsson, Kristina, (2005). Flexibelt lÀrande, framgÄngsfaktorer ur ett elevperspektiv. (Flexible learning, success factors from a pupils perspective). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande examensarbete Àr att ta del av elevers tankar nÀr det gÀller flexibla studier pÄ Komvux och dÀrigenom försöka belysa vilka faktorer som Àr viktiga för att eleverna ska lyckas med sina studier samt fullfölja dem enligt plan. För att kunna hitta dessa faktorer har en kvalitativ undersökning gjorts dÀr intervjuer har gjorts med elever som studerar och har studerat i s.k.

MÀnniskors ohÀlsa pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr nÄgot som under senaste tid flitigt debatterats i media. Denna uppsats vill undersöka hur intresset för hÀlsa inom en kommunal förvaltning ser ut. Studien tar sig an problematiken utifrÄn tvÄ aspekter, dels utifrÄn ett synsÀtt som utgÄr frÄn ett politiskt och arbetsledningshÄll, vad styr att de vÀljer att arbeta med friskvÄrd för sina anstÀllda. Dels utifrÄn ett synsÀt som lÀgger fokus pÄ arbetstagarna, varför vÀljer dessa mÀnniskor att delta respektive avstÄ frÄn förvaltningens friskvÄrdsaktiviteter. Syftet med denna kvalitativa uppsats Àr att undersöka vilka sociala faktorer som pÄverkar politiker och arbetsledningens handlande i arbetet med friskvÄrd för de anstÀllda, samt att Àven undersöka vilka sociala faktorer som gör att de anstÀllda deltar respektive avstÄr frÄn förvaltningens friskvÄrdssatsning.

Denna sociologiska C-uppsats handlar om stöd till anhörigstödjare. Den har ett hermeneutiskt förhÄllningsÀtt och data har samlats in genom kvalitativ metod. Fokus har riktats till Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och VÀrnamos kommuner (GGVV regionen).Efter kontakt med kommunernas anhörigsamordnare vÀcktes intresset att undersöka de olika stöden till anhörigstödjare som finns i GGVV regionen. DÄ stöden gÄtt frÄn att erbjudas i samma form till alla, till att erbjudas individuellt fanns ett intresse av att undersöka vilka stöd kommunerna erbjuder. För att fÄ en djupare förstÄelse av stöden har det Àven undersökts vilka stöd som finns, vilka som tar emot stöden, hur gemenskapen upplevs, men Àven hur anhörigstödjare anser att stöden pÄverkar dem.