Syftet med denna studie var att undersöka vilka de bakomliggande faktorerna hos den enskilda individen med utländskbakgrund som nått framgång på den svenska arbetsmarknaden är. De viktigaste bakomliggande faktorerna som vi funnit i vår undersökning för att nå framgång på arbetsmarknaden är vilja, motivation, engagemang och ansvar. Både vår forskning och tidigare forskning har visat att en positiv syn på det ?nya samhället? har en viktig betydelse för den enskilde individen som kan ses som en bidragande faktor gällande framgång i samhället. Gemensamt för vår forskning och tidigare forskning är dessutom att utbildning och språklig färdighet, samt att ständigt vara aktiv i personlig utveckling och på så sätt vara flexibel är avgörande för att nå framgång genom att nå de individuella målen.

I Sverige drabbas årligen 170-200 personer av ryggmärgsskador som ger olika grader av funktionsnedsättning och hinder i vardagen. Studier har visat att sjukvårdspersonal tenderar att antingen överskatta eller underskatta dessa patienters problem och hälsotillstånd. Syftet med denna studie var därför att beskriva människors upplevelser av att ha blivit förlamade på grund av en olycka. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och gav följande fyra kategorier: Känna hinder i vardagen: Vikten av bra bemötande, stöd och tillfredställelse av behov under vårdtiden: Finna motivation i det föränderliga livet: Acceptera livsförändringen och att ?gå vidare?.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Sättet på vilket vi tar oss från en plats till en annan i staden har effekter på den lokala miljön samt i förlängningen även på det globala klimatet. För att våra system för persontransport ska gynna en hållbar samhällsutveckling står vardagliga resemönster, såsom pendlande till arbete och skola, för den stora utmaningen. Beroende på var i staden en individ är bosatt har denna följaktligen olika grad av tillgänglighet till kollektiva infrastrukturnätverk såsom sträckan till närmaste hållplats för tunnelbana. Möjligheterna att använda mindre miljöbelastande transportmedel skiljer sig därmed åt bland stadsbefolkningen vilket gör miljöpåverkan i vardagsresor relevant att studera ur ett sociologiskt perspektiv. Denna kandidatuppsats behandlar miljöpåverkan i vardagsresor i förhållande till individens fysiska och sociala plats i den urbana strukturen.För att undersöka detta används ett redan befintligt intervjumaterial från studien ?Ett miljöanpassat Stockholm? som innefattar 633 intervjupersoner och utfördes i forskningsprogrammet Hushåll och Urbana Strukturer i Uthålliga Städer.

Pensioneringen är för individen förknippad med olika förändringar som till exempel inträdet till ett nytt livsstadium, nya sociala roller, ändrad ekonomi och ändrad livsstil. Pensioneringen har tidigare betraktats ur ett eländesperspektiv och fokus har legat på att pensioneringen inneburit ?chock? och ?trauma? för individens livskvalitet och välbefinnande men de empiriska resultat som har framkommit har inte visat detsamma. Några enkla samband mellan arbete och pensionering har ej hittats utan pensioneringen bör snarare ses som en process. Detta examensarbete syftar till att undersöka vad pensioneringen innebär för individens livskvalitet och välbefinnande i termer av roll- och aktivitetsförändring och till att identifiera faktorer som bidrar till god anpassning till livet efter arbetslivet.

Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en obotlig sjukdom som klassas som en neurologisk sjukdom där de motoriska nervcellerna i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen förtvinar. Sjukdomen kan ha ett hastigt förlopp vilket gör att patienterna är i behov av många hjälpinsatser. Syftet med studien är att öka kunskapen hos sjuksköterskor genom att belysa patienters upplevelser av att leva med ALS. För att beskriva dessa har en kvalitativ innehållsanalys använts. Med hjälp av denna modell fördjupas förståelsen av patienternas upplevelser, erfarenheter och förväntningar av sjukdomen.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

I Sverige lever cirka 20 000 personer med stomi, vilken är en kirurgiskt anlagd öppning i bukhålan. Emellertid är det många patienter som har svårigheter med att hantera denna nyuppkomna livssituation. I sjuksköterskans dagliga arbete sker inte sällan möten med personer med stomi. Eftersom sjuksköterskans uppgift är att stödja personerna i deras tillfrisknande och återgång till ett normalt liv, är det av vikt att beskriva dessa personers upplevelser av livskvalitet. Således var syftet att beskriva patienters upplevelser av livskvalitet efter en stomioperation.

Cancer upplevs ofta som en hotfull och farlig sjukdom. Många människor som har haft cancer drabbas även senare i livet av ett återinsjuknande. Vårdpersonals kunskap om upplevelser av att drabbas av ett återinsjuknande är otillräckliga, vilket leder till att människor i dessa situationer inte får adekvat stöd och hjälp. Syftet med examensarbetet var att belysa människors upplevelser av att återinsjukna i cancer. Fyra stycken självbiografier analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats.

Bakgrund: I va?rlden rangordnas prostatacancer som den vanligaste fo?rekommande do?dsorsaken bland ma?n. Da? partnern till en person med prostatacancer har en stor roll i omva?rdnaden av sin familjemedlem, a?r det viktigt att belysa a?ven partnerns upplevelser. Partnern bo?r inkluderas i den personcentrerade omva?rdnaden eftersom oha?lsa och sjukdom sa?llan a?r na?got som pa?verkar endast den sjuka individen, utan a?ven partnern.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa partnerns upplevelse av att leva med en man med prostatacancer.

Bakgrund: Att få en stomi innebär ofta en stor förändring i en människas liv. Den kroppsliga förändringen kan påverka det dagliga livet men också individens självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Syfte: Att beskriva upplevelsen av kroppsuppfattning och sexualitet hos personer med stomi. Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman: förändrad kroppsuppfattning, partnerns påverkan, samt oro och rädsla vid intima situationer.

Recovery processen är en viktig del av företagets holistiska marknadsföring och denna del kan vara starkt avgörande i hur kunden väljer att fortsätta sin relation till företaget. Vikten av att kunna hantera en kritisk situation då kunden upplever ett problem är fördelaktig ur ett konkurrensmässigt och företagsekonomiskt perspektiv. Studien undersöker det komplexa för frontpersonalen att kunna hantera olika typer av negativa kundkänslor, för att återfå en nöjd och lojal kund, samtidigt som de i sin roll i företaget är begränsade i sitt handlingsutrymme och hur detta påverkar deras upplevelser av situationen..

Detta är en kvalitativ studie av unga som tidigare har levt gömda i Sverige men idag har permanent uppehållstillstånd. Insamlade av data har skett genom fem halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med personer i åldern 11 ? 24 år, alla var dock 18 år eller yngre när de levde gömda. Syftet med studien är att få större kunskap om och inblick i hur det är att leva gömd och undersöka vilka konsekvenser detta får för de ungas livssituation idag. Vi vill öka förståelsen för gruppen unga som tidigare levt gömda men också undersöka vilka behov dessa unga kan tänkas ha och hur deras situation kan förbättras.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

Syftet med denna undersökning var att få ta del av en nyexaminerad lärare och en mentors erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Metoden var att intervjua en adept och en mentor, som tillsammans hade haft en mentorskapsrelation. Intervjuerna gjordes av två personer med öppna och ostrukturerade frågor, vilket ledde till följdfrågor. Resultatet visade att de båda enbart hade positiva erfarenheter och upplevelser av mentorskap. Det visade sig att det viktigaste med ett väl fungerande mentorskap var erfarenhet inom yrket hos mentorn och en vilja och ett engagemang hos alla inblandade parter..