Det senaste Ă„rtiondet har inneburit stora förĂ€ndringar för homosexuella nĂ€r det gĂ€ller lagar och förordningar. Bland annat Ă€r rĂ€tten till att bli förĂ€ldrar numera juridiskt accepterat. Flera homosexuella par vĂ€ljer dĂ€rför att skapa familj. Syftet med litteraturstudien var att beskriva lesbiska kvinnors upplevelser i samband med mödravĂ„rden och förlossning. SammanstĂ€llningen resulterade i fem huvudkategorier, Kommunikation, BekrĂ€ftelse, Försvar , Kunskap och Öppenhet, vilket bearbetades utifrĂ„n Imogene Kings omvĂ„rdnadsteori.

MÀnniskor har genom tiderna tagit hand om sina slÀktingar, vid sjukdom och i livets slutskede, det som idag kallas för palliativ vÄrd. För att den palliativa vÄrden ska bli sÄ bra som möjligt för patienten krÀvs det att sjuksköterskan har ett professionellt förhÄllningssÀtt, detta innebÀr att hon/han har en helhetskompetens för att kunna bemöta patienten. Syftet med studien var att undersöka patienter och sjuksköterskors upplevelser av palliativ vÄrd. Den valda metoden var en litteraturstudie dÀr Ätta artiklar med kvalitativ ansats har analyserats. I resultatet framkom det att patienterna upplevde att en optimal palliativ vÄrd var en vÄrd dÀr nÄgon tog sig tid att lyssna och vara hos patienten.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars och syskons upplevelser och copingstrategier nÀr ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct dÀr 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att förÀldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstÀmmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första mÄnaderna. Hur förÀldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende pÄ bland annat kön och religion.

I Sverige insjuknar Ärligen omkring 300 barn och ungdomar mellan 0-18 Är i cancer. Barn med cancer pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt och det medför ofta en lÄngvarig sjukhusvistelse för dem. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att leva med cancer. En systematisk litteraturstudie genomfördes dÀr vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed och 14 artiklar granskades och kvalitetsbedömdes. Resultatet delades in i tre teman fysiska upplevelser av behandlingen, leva med kÀnslomÀssiga förÀndringar och önskan av att vara ?normal?.

Denna undersökning har till syfte att belysa hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ sin arbetsmiljö och hur individens bakgrund och nuvarande livsstil ser ut, samt vilken betydelse detta har för yrkesutövningen Undersökningen syftar Àven till att uppmÀrksamma pÄ vilka sÀtt dessa id-rottslÀrare arbetar för att skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Dessutom under-söks om det finns nÄgra upplevda skillnader i arbetsmiljön bland de tillfrÄgade idrottslÀrarna med lÀngre respektive kortare yrkeserfarenhet. I studien anvÀnds en kvalitativ metod, för att fördjupa uppfattningen av frÄgestÀllningarna. Semi-strukturerade intervjuer anvÀnds som ett metodverktyg för att besvara frÄgestÀllningarna. Resultatet analyseras utifrÄn Bourdieus (1993) teori om habitus och kapital.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvÄrdstillfÀllen för barn. Detta betyder att förÀldrar har en stor del i vÄrden vilket gör det absolut nödvÀndigt att uppmÀrksamma deras behov och önskemÄl om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förvÀntningar pÄ vad förÀldradelaktigheten ska innefatta, nÄgot som kan skilja sig avsevÀrt frÄn vad förÀldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa förÀldrars upplevelser av delaktighet i vÄrden av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vÄrdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av förÀldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (InkÀnnandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vÄrd); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och TvÄng); Upplevelser av att utföra vÄrd och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vÄrd); Upplevelser av stöttning.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr nÄgot som pÄverkar bÄde den drabbade och hens nÀrstÄende. Inom sjukvÄrden glöms ofta de nÀrstÄende bort vid vÄrd av deras livspartner. Syfte: Att beskriva den nÀrstÄendes upplevelse av att leva med en livspartner som har lÄngvarig smÀrta. Metod: De databaser som söktes i var Cinahl, PubMed och PsykInfo. I kvalitetsgranskningen anvÀndes tvÄ omgjorda mallar av Forsberg och Wengström (2013).

Bakgrund: Ätstörningar Ă€r den tredje vanligaste sjukdomen i vĂ€stvĂ€rlden bland unga kvinnor efter astma och fetma. Av de personer som drabbas utav Anorexia Nervosa avlider drygt 10 % till följd av sjukdomen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av att vĂ„rdas för sjukdomen Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod och en narrativ analys. Datainsamlingen grundades pĂ„ fyra sjĂ€lvbiografier, skrivna av kvinnor som hade drabbats av och vĂ„rdats för Anorexia Nervosa.

Studien behandlar hur begreppet genus uppfattas och uttrycks utifrÄn pedagogernas synvinkel, pedagogernas sÀtt att bemöta barnen, hur de formar lokalerna, vilket material som erbjuds och pÄ vilket sÀtt det pÄverkar barnen utifrÄn ett genusperspektiv. Studien uppmÀrksammar Àven pÄ vilket sÀtt pedagogerna arbetar för att uppfylla de önskemÄl de har för hur de vill att genus uttrycks i verksamheten. Metoden som anvÀnds för studien Àr intervju med ljudinspelning och tretton respondenter har deltagit.Studien visar att pedagogerna uppfattar genus som mer Àn hur man förhÄller sig till könen. De uppfattar att begreppets innebörd Àven innefattar till exempel individens bakgrund, etnicitet och religion. De arbetar medvetet med att inte göra skillnad mellan könen, utan utgÄr istÀllet frÄn individens intressen och erfarenheter.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Arbetets struktur kan pĂ„verka individens hĂ€lsa i bĂ„de positiv och negativ bemĂ€rkelse. Syftet med denna studie var att undersöka den psykosociala arbetsmiljön pĂ„ Ängdala Skolor. En kvantitativ metod har anvĂ€nts dĂ€r 50 ut av 55 anstĂ€llda som under vĂ„ren 2009 arbetade pĂ„ Ängdala Skolor har besvarat en validerad enkĂ€t. Resultatet analyserades utifrĂ„n Karaseks och Theorells krav-kontroll- stöd modell som teoretisk referensram tillsammans med teorier kring socialt stöd och stress pĂ„ arbetsplatsen. DĂ„ populationen var liten har resultatet Ă€ven till viss del jĂ€mförts med en tidigare studie inom samma omrĂ„de, utförd av Region SkĂ„ne.

Bakgrund: 95 000 barn vÄrdas varje Är pÄ sjukhus. Trots att mÄnga barn vÄrdas varje Är, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och förÀldrar och det Àr de vuxna som utformar barnets vÄrd ochbehandling. Detta kan leda till en rÀdsla hos barn för att vÄrdas pÄ sjukhus och det Àr dÀrför viktigt attbeakta deras behov av information och delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vÄrdas pÄ sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad pÄ arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vÄrdtiden var huvudsakligen positiv.

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats Ă€r att granska tvĂ„ bankers hĂ€lsoarbete och deras syn pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r: Varför satsar bankerna pĂ„ hĂ€lsa, i vilken form sker detta och vad förvĂ€ntar de sig att det ska ge? Är mĂ„len desamma centralt och ute i banken samt fĂ„r man tillrĂ€ckligt med stöd frĂ„n sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna pĂ„ ansvaret för individens hĂ€lsa?MetodDenna kvalitativa undersökning bestĂ„r av Ă„tta intervjuer, fyra frĂ„n respektive bank varav en med central position pĂ„ Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belĂ€gna i StockholmsomrĂ„det. Intervjuerna var öppna och utgick frĂ„n en förberedd frĂ„gemall som kompletterades med följdfrĂ„gor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes Àr unik i det sÀtt den pÄverkar hela familjen gÀllande anpassning och livsstilsförÀndringar. DÀrför Àr det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angÄende dessa förÀndringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nÀr ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Bakgrund: Tidigare var det förbjudet i Sverige att utföra homosexuella handlingar. Homosexualiteten Àr nu mer synlig och accepterad i samhÀllet pÄ grund av lagar och författningar. Inom HÀlso- och sjukvÄrden har alla rÀtt till likvÀrdig vÄrd, oavsett sexuell identitet. Trots detta har en del vÄrdpersonal fortfarande en negativ syn pÄ patienter utanför heteronormen. DÀrför Àr det av vikt att sjuksköterskan fÄr en ökad medvetenhet om patienternas upplevelser.