Bakgrund: Prediabetes ?r ett tillst?nd med f?rh?jda blodsockerniv?er som ?nnu inte n?r gr?nsen f?r typ 2-diabetes (T2D). Det betraktas som ett f?rstadium till diabetes och ?r ofta symptomfri, vilket g?r att m?nga lever ovetande om risken. Tillst?ndet har en stark koppling till insulinresistens och p?verkas av b?de ?rftliga och livsstilsrelaterade faktorer som ?vervikt, fysisk inaktivitet och oh?lsosamma kostvanor.

Allt fler barn f?r diagnosen autismspektrumtillst?nd (AST) b?de i Sverige och internationellt. Forskning visar att barn med AST ?r i behov av ?kat st?d och n?rvaro av pedagoger p? f?rskolan och att pedagoger genom att anv?nda tydligg?rande pedagogik kan skapa st?rre f?rf?rst?else inf?r ?verg?ngar. Forskning visar ocks? att det ?r viktigt att bygga en f?rtroendefull relation till barnen med AST och att det barnen beh?ver mest st?ttning kring ?r ?verg?ngar mellan olika aktiviteter. Det st?rsta sk?let till att det uppst?r sv?righeter f?r barn med AST i f?rskolan ?r dock att pedagoger saknar kunskaper kring bem?tandet av deras olikheter. Denna studie vill synligg?ra vilket st?d pedagogerna erbjuder barn med AST i ?verg?ngar p? f?rskolan och hur detta st?d kan p?verka barnens k?nsla av sammanhang (KASAM).

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med nÀrmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av sjÀlv och bild av andra, vilket uttrycks via anknytningsstilarna sÀker, rÀdd, upptagen och avfÀrdande. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekrÀftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den sÀkra stilen.

Vi har valt att studera omhÀndertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill Àven ta reda pÄ om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhÀndertogs 6300 barn för vÄrd enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhÀndertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kÀnde och upplevde de traumatiska upplevelserna nÀr de blev separerade frÄn sina förÀldrar. Det övergripande syftet med vÄr undersökning Àr att söka kunskap om hur ett barn upplever omhÀndertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan pÄverka barnen i vuxen Älder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta mÀnniskor och vi spenderar större delen av vÄr vakna tid pÄ arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en sjÀlvupplevd kÀnsla som gör att individen kÀnner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstÄ individens kÀnsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. EnkÀten innehöll 25 pÄstÄenden angÄende yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala frÄn ett till fem.

Syftet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt vÀgledningssamtalet bidrar till individens motivation till förÀndrad karriÀrinriktning. UtifrÄn syftet har följande frÄgestÀllning formulerats: Vad Àr det i vÀgledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förÀndrad karriÀrinriktning? För att fÄ svar pÄ frÄgan har kvalitativ metod anvÀnts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid anvÀnts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förÀndra karriÀrinriktningen.

Detta examensarbete unders?ker morgonfritidsverksamhetens roll och uppfattningen om det svenska fritidshemmet, med s?rskilt fokus p? diskursen om fritid som ??verbliven tid.? Genom kvalitativa intervjuer med utbildade fritidsl?rare utforskar studien hur ?morgonfritids? organiseras och genomf?rs, vilka faktorer som bidrar till en framg?ngsrik verksamhet, samt hur denna tid kan omdefinieras som en pedagogisk m?jlighet snarare ?n en f?rvaringstid. Studien bygger p? Haglunds (2009) analys av fritidshemmets diskurser, d?r fritid som "?verbliven tid" ofta f?rlorar sin pedagogiska potential, samt p? Vygotskijs sociokulturella teori om l?rande (S?lj?, 2020). Vidare lyfts Jonssons (2021) och P?lsd?ttirs (2012) forskning fram f?r att belysa vikten av dialog och samarbete mellan personal och elever samt hur otydliga pedagogiska visioner kan p?verka personalens yrkesidentitet. Hippinen Ahlgrens (2021) insikter om balansen mellan f?rplanerade och spontana strategier anv?nds ocks? f?r att analysera elevens delaktighet.

Modernismens storhetstankar om mÀnsklighetens obegrÀnsade kapacitet har gjort den postmoderna mÀnniskan smÀrtsamt medveten om mÀnsklighetens begrÀnsningar. Medvetenheten förvandlar bland annat den problemfria semestern till en moralisk terrÀng. Valet av semester anses pÄverka bÄde resenÀren och vÀrddestinationen. I denna undersökning söks en förstÄelse för samtida moraliskt resande genom att studera volontÀrresans arrangemang och volontÀrresenÀrers upplevelser. Teorier som behandlar kulturell identitet, turismens kultur, den postmoderna resenÀren samt moraliskt resande och hÄllbar turismutveckling kopplas till empiri grundad pÄ djupintervjuer med volontÀrresenÀrer samt representanter frÄn tvÄ olika volontÀrresearrangörer.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Arbetsplatsens inflytande över den stressrelaterade ohÀlsan kan ses genom samband mellan upplevelser av ett stressfullt arbete och stressymptom, mellan utvecklingen av stressymptom och sjukfrÄnvaro samt mellan graden av sysselsÀttning och den stressrelaterade ohÀlsan. Stress definieras som obalans mellan krav och individens förmÄga att hantera dem och uppstÄr av samma anledningar i arbetslivet. Socialt stöd ifrÄn kollegor Àr en av de viktigaste resurserna för att hantera stress pÄ arbetsplatsen. Syftet med kandidatuppsatsen Àr att förstÄ vilken betydelse sociala relationer har för deltagare i ett nÀtverk av verksamhetsansvariga för deras förmÄga att hantera stress.För att besvara syftet genomfördes fem semistrukturerade intervjuer via Skype. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras via en innehÄllsanalys och tolkas.Studiens huvudresultat tyder pÄ att relationerna inom nÀtverket bidrar till upplevelser av resurser som kan förhindra att stress uppstÄr samt pÄverkar hur de verksamhetsansvarigas förmÄga att hantera stress..

Tidigare forskning har visat att förvÀrvsarbete tillfredsstÀller bÄde psykosociala och ekonomiska behov och Àven att kompetenstillförsel Àr en framgÄngsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förÀndring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, dÀr det unika i studien var individens upplevelser av förÀndring, genom att de blev anstÀllda av kommunen under ett Är. Vi ville med vÄr studie kunna förstÄ hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde dÀrför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.

Var tionde person har en defekt som gör att de inte upplever fÀrger som andra. Denna defekt kallas för fÀrgblindhet. Forskningen om fÀrgblindhet har frÀmst fokuserats kring de fysiologiska aspekterna av fÀrgblindheten samt vilka vÄglÀngder av ljus (fÀrger) som fÀrgblinda förvÀxlar. Hur fÀrgblinda upplever fÀrger har sÀllan, eller aldrig, studerats sÀrskilt ingÄende.Denna studie fokuseras pÄ hur fÀrgblinda upplever fÀrger, genom att b l a undersöka hur fÀrgblinda kategoriserar fÀrger och anvÀnder fÀrgbegrepp. Studien har genomförts utifrÄn olika teorier om mÀnniskans upplevelser, begreppsvÀrld och sÀtt att kategorisera olika typer av information (hÀr fÀrginformation).

Det nya arbetslivet har blivit alltmer komplicerat och kravfyllt. Nya kunskapskrav har vÀxt fram i takt med arbetsmarknadens strukturomvandling och samhÀllets individualisering (Allvin, 2006). Individer förvÀntas bli ?sin egen agent? och stÀndigt strÀva efter att hÄlla sig anstÀllningsbara och ?anstÀllningsbarhet? har sÄledes blivit ett policybegrepp som anvÀnds flitigt inom den politiska debatten kring utbildning och arbete (Berglund & Fejes, 2009). Som blivande karriÀrvÀgledare Àr det relevant att förstÄ vad det innebÀr att vara anstÀllningsbar för att pÄ bÀsta sÀtt se till individens behov.

Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell kompetens.

Examensarbetet behandlar förhÄllandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig frÄn varandra, men vi mÄste ocksÄ veta hur de skiljer sig frÄn varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig frÄn varandra beroende pÄ den information de besitter, men de kan Àven skilja sig frÄn varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar pÄ om det sker nÄgon karatÀristisk förÀndring i tankeprocesserna beroende pÄ individens akademiska utbildning..