Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

I denna uppsats har jag diskuterat och analyserat hur unga tjejer upplever och fo?rha?ller sig till sin menstruation. Jag har insamlat materialet till denna uppsats genom en semi-strukturerad kvalitativ gruppintervju, i vilken fyra tjejer pa? gymnasiet deltog. Det insamlade materialet analyserade utifra?n den tolkande, fenomenologiska analysmetoden IPA (Interpretative Phenomenological Analysis), som syftar till att underso?ka individens levda erfarenhet och meningsskapandet kring sina upplevelser.

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och de yttre förutsÀttningar och attityder som individens fÀrdmedelsval pÄverkas av. Fokus ligger pÄ hur glappet mellan samhÀllets aktörer och individens fÀrdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förÀndringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrÄn en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & StÀll, som Göteborgs Stad inrÀttat för att individen ska vÀlja cykel i sitt fÀrdmedelsval. Genom förbÀttringar pÄ hyrcykelsystemet, med fokus pÄ de yttre förutsÀttningar och attityder som individen har, kan andelen individer som vÀljer hyrcykel i deras fÀrdmedelval öka och glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frÄgestÀllningar och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska gravida kvinnors positiva och negativa upplevelser av att ta emot kostr?d fr?n barnmorska. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats d?r nio kvinnor intervjuades med semistrukturerade metoder f?r att besvara syftet. Som analysprocess anv?ndes kvalitativ inneh?llsanalys. Resultat: Resultatet resulterade i tre teman: ?kad kostkunskap, applicering av kostr?d och f?rb?ttring med tillh?rande kategorier. ?kad kostkunskap syftar till att den gravida kvinnan f?r kunskap av barnmorskan, men ocks? h?nvisas vidare till Livsmedelsverket. En del kvinnor uppfattade informationen tillr?ckligt, medan andra s?ker sig vidare genom sociala medier och r?d fr?n folk i sin omgivning.

Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses Àven pÄverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som Àr mest villiga till att byta ort för ett lÀmpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppvÀxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan bÄde uppvÀxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre stÀder.

Denna uppsats handlar om hur mÀnniskor upplever sin situation nÀr samhÀllets mÄl Àr ett osubventionerat arbete, och samhÀllets medel att nÄ detta mÄl Àr ett arbetsmarknadsstöd. Jag undersökte hur det arbetsmarknadspolitiska programmet ?plusjobb? upplevdes av individen, samt Àven individens attityd gentemot arbetslöshet och vanligt arbete. Plusjobb Àr ett anstÀllningsstöd för lÄngtidsarbetslösa, dÀr den offentligt finansierade verksamheten stÄr som arbetsgivare. Syftet Àr att utveckla personers kompetens och dÀrmed öka personens chans till vanligt jobb i framtiden.

I föreliggande studie har mot bakgrund av ett framvÀxande kunskapssamhÀlle beskrivningar av lÀrande studerats i talet om ett livslÄngt lÀrande respektive i bildningsdiskursen. En systematisk genomlÀsning av tolv huvudartiklar hÀmtade ur tidskriften Utbildning & Demokrati utgivna 1995-2004 ligger till grund för studien utöver en tidigare granskning av texter om livslÄngt lÀrande. Studien visar att diskurserna delvis lever Ätskilda och att de uppvisar skillnader i hur det inom ramen för dem talas om individens lÀrande. Studien beskriver inledningsvis de bÄda diskurserna, deras uppkomst och innehÄll med fokus pÄ hur de förhÄller sig till varandra, till individens lÀrande och till hennes strÀvan efter frihet i relation till kunskapssamhÀllets framvÀxt och samhÀllets demokratiska utveckling. Teoretisk utgÄngspunkt tas i den teoriimpregnerade kritiska samhÀllsvetenskapliga metoden samt Habermas anvÀndning av begreppen system och livsvÀrld.

Bakgrund: Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas nÄgon gÄng under sitt liv. Att drabbas av svÄr sjukdom innebÀr en avvikelse frÄn det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring anvÀndes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hÀmtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och de yttre förutsÀttningar och attityder som individens fÀrdmedelsval pÄverkas av. Fokus ligger pÄ hur glappet mellan samhÀllets aktörer och individens fÀrdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förÀndringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrÄn en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & StÀll, som Göteborgs Stad inrÀttat för att individen ska vÀlja cykel i sitt fÀrdmedelsval. Genom förbÀttringar pÄ hyrcykelsystemet, med fokus pÄ de yttre förutsÀttningar och attityder som individen har, kan andelen individer som vÀljer hyrcykel i deras fÀrdmedelval öka och glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frÄgestÀllningar och pÄ sÄ sÀtt belysa arbetets syfte. UtifrÄn studien kan flera utvecklingsmöjligheter av Styr & StÀll utlÀsas för att förminska glappet mellan samhÀllets aktörers mÄl och individens fÀrdmedelsval.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Diabetes typ 1 (DM typ 1) Àr en av de mest förekommande kroniska sjukdomarna och drabbar frÀmst barn och tonÄrningar. DM typ 1 krÀver en livslÄng övervakning och behandling med insulininjektioner vilket stÀller höga ansvarskrav pÄ den drabbade. Barn- och tonÄren karaktÀriseras av olika stadium. För att frÀmja utvecklandet av en god patientdelaktighet under hela mognadsprocessen Àr det viktigt att sjuksköterskan besitter fördjupad kunskap om barns upplevelser av att leva med DM typ 1. Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn i Äldrarna 10-18 Ärs upplevelser av att leva med DM typ 1.