Tidigare forskning har visat att individers omgivning (klimat, natur) har relativt stor inverkan för hur pass stor vemodet blir vid byte till en ny omgivning. Omgivningen anses även påverka och forma individens personlighetsdrag. Studiens syfte var att undersöka vilka individtyper som är mest villiga till att byta ort för ett lämpligt arbete, i relation till deras huvudsakliga uppväxtort. Undersökningen bestod av 250 deltagare. Resultatet redovisade signifikanta samband mellan både uppväxtort och attityd till att arbeta i stora och mindre städer.

Detta kandidatarbete syftar till att studera glappet mellan samhällets aktörers mål och de yttre förutsättningar och attityder som individens färdmedelsval påverkas av. Fokus ligger på hur glappet mellan samhällets aktörer och individens färdmedelsval avseende cykling kan förminskas genom förändringar av ett befintligt hyrcykelsystem. Problematiken studeras utifrån en fallstudie av hyrcykelsystem Styr & Ställ, som Göteborgs Stad inrättat för att individen ska välja cykel i sitt färdmedelsval. Genom förbättringar på hyrcykelsystemet, med fokus på de yttre förutsättningar och attityder som individen har, kan andelen individer som väljer hyrcykel i deras färdmedelval öka och glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval minska. En metodkombination av litteraturstudie, dokumentstudie och intervjuer har genomförts för att besvara examensarbetets frågeställningar och på så sätt belysa arbetets syfte. Utifrån studien kan flera utvecklingsmöjligheter av Styr & Ställ utläsas för att förminska glappet mellan samhällets aktörers mål och individens färdmedelsval.

Treatment and Education of Autistic and related Communication handicapped Children (TEACCH) är ett habiliterings och undervisningsprogram för personer med autism. Huvudsyftet inom programmet är att minska avståndet mellan individens kapacitet och omgivningens krav för att få personen så delaktig i samhället som möjligt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter upplever att olika faktorer inom TEACCH bidrar till aktivitet och delaktighet hos personer med autism. Undersökningen var en kvalitativ intervjustudie där fem arbetsterapeuter i Skåne deltog. Vid databearbetning valdes en teoristyrd analysmetod.

Dagens samhälle är förvisso inte samstämmigt med gårdagens och inte heller morgondagens. Trots att det i samhällsdebatten idag gärna hävdas att klassamhället snart inte längre existerar så finns det fortfarande där i alla högsta grad. Ett samhälle där individer upplever klasstillhörighet och där klassidentiteten är en del av den sociala identiteten.Genom en litteraturstudie som baseras på tre rikstäckande undersökningar i ämnet klassidentitet har jag studerat hur viktig känslan av klasstillhörighet och klassidentitet är för individens identitetsskapande. Med en pedagogiskt sociologisk ansats har jag sökt besvara frågan; Hur inverkar klasstillhörighet och klassidentitet på individens identitetsutveckling? Samt med följdfrågan; vilken påverkan kan en underskattad eller försvagad syn på klasstillhörigheten få för individens identitetsutveckling? Resultatet visar att en majoritet av de tillfrågade i materialet anser att klassamhället fortfarande förekommer samt att de känner klasstillhörighet och kan identifiera sig med sin klass, vilket visar att det närmast kan ses som oansvarligt att i dagsläget försöka ignorera klassindelningens existens.

Studiens syfte är att ta reda på hur förskollärare arbeta med att se och tillgodose barns behov. Förskolans läroplan skriver att förskolläraren ska se till att varje barn får sina behov tillgodosedda, respekterade samt att varje barn ska få uppleva sitt egenvärde. Barngrupperna i förskolan växer vilket kan orsaka flera dilemman för förskolläraren i arbetet att bland annat se varje enskilt barn i sin utveckling och möta detta barn på bästa sätt. De frågeställningar som tas upp är vilka strategier förskollärarna har för att se och tillgodose barns alla behov, hur förskollärarna arbetar med att tillgodose barns alla behov och vilka dilemman förskollärarna upplever att det finns i verksamheten. Uppsatsen utgår ifrån det specialpedagogiska perspektivet där både miljömässiga och biologiska förutsättningar är viktiga faktorer som anses påverka individens utveckling i förhållande till sociala och kulturella sammanhang.

Arbetet spelar en central roll i livet för de flesta människor och vi spenderar större delen av vår vakna tid på arbetet. I denna uppsats definieras yrkesstolthet som en självupplevd känsla som gör att individen känner sig viktig och engagerad i sitt yrkesliv och i en organisation. För att förstå individens känsla av yrkesstolthet behöver ett par aspekter tas i beaktning. Undersökningsledarna har genomfört en kvantitativ studie med 122 deltagare, varav 79 kvinnor. Enkäten innehöll 25 påståenden angående yrkesstolthet, individens arbetsplatstrivsel och sociala relationer med en skala från ett till fem.

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger på IT-individen, hennes/hans mål, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet från två perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som används är en kvalitativ ansats. Empiri hämtat frånlitteratur och intervjuer sammanställs. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

Smärta är det obehag som individen upplever ligga utanför den nivå av smärta som han eller hon upplever tolererbar. Smärtan benämns vanligtvis som antingen kronisk eller akut. Akut smärta är den som benämns som kortvarig och övergående, den övergår till kronisk smärta då det pågått längre än tre månaders tid. Smärtan uppstår utav en direkt eller indirekt skada som registreras utav de nociceptiva smärtreceptorerna. I fall där smärtans ursprung är okänd benämns smärtan som idiopatisk.

Personlig assistans är en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhällssystem som syftar till att tillgodose våra mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna speglar olika mänskliga behov och inskränkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nå sin fulla potential och uppleva välbefinnande är det avgörande att Individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans är en del av samhällets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska värdena om bland annat delaktighet och självbestämmande. I detta examensarbete fokuseras på dem som får personlig assistans genom Luleå kommuns försorg, och är en kvantitativ inventering av tillfredsställelsen av de grundläggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och välbefinnande.

Examensarbetet behandlar förhållandet mellan personlighet, akademisk utbildning och kognition. Alla vet vi att individer skiljer sig från varandra, men vi måste också veta hur de skiljer sig från varandra. Med detta menas att individer kan skilja sig från varandra beroende på den information de besitter, men de kan även skilja sig från varandra i hur de tar emot och bearbetar information.De teoretiska och experimentella delarna av rapporten fokuserar på om det sker någon karatäristisk förändring i tankeprocesserna beroende på individens akademiska utbildning..

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Förändringar i dagens arbetsmarknad har lett till att det är större krav på individen att vara anställningsbar. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för hur individer som är eller nyligen varit arbetssökande upplever sin anställningsbarhet, genom att undersöka vilken betydelse olika faktorer har för förmågan att få ett nytt arbete. Tidigare forskning visar att individens anställningsbarhet har förskjutits från att vara samhällets ansvar till att läggas på individen. Att medvetet arbeta med sitt sociala nätverk har fått en större betydelse då allt fler tjänster tillsätts via informella kanaler. Undersökningen genomfördes med kvalitativ metod där jag använde mig av semistrukturerade intervjuer för insamling av empirin.

Tidigare forskning har visat att förvärvsarbete tillfredsställer både psykosociala och ekonomiska behov och även att kompetenstillförsel är en framgångsfaktor för en individs upplevelse av livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka individens erfarenheter av förändring i livskvalitet genom projektet ?Ris till flis?. Vi valde att göra en fallstudie, där det unika i studien var individens upplevelser av förändring, genom att de blev anställda av kommunen under ett år. Vi ville med vår studie kunna förstå hur individerna upplevde deltagandet i interventionen, och gjorde därför en fenomenologisk, hermeneutiskt inriktad studie.