I dagens samhÀlles rika informationsflöde fÀrgas barns intressen och kunskaper av det massiva populÀrkulturella utbud som rÄder, dÀr de möter karaktÀrer i en mÀngd resurser sÄ som tv-spel, filmer, leksaker och klÀder. DÄ dessa populÀrkulturella karaktÀrer Àr sÄ frekvent nÀrvarande i barns liv anvÀnds de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktÀrer och det som omger dem Àr stor och de populÀrkulturella resurserna blir pÄ grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn Àger om populÀrkulturella karaktÀrer och resurser borde i större utstrÀckning tas tillvara pÄ i vÄr förskola, dÄ dessa kunskaper ger oÀndliga möjligheter till lÀrande och meningskapande. Vi frÄgar oss dÀrför i denna studie vilken plats barns populÀrkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att anvÀnda populÀrkulturen som en resurs för lÀrande.Den teori som genomsyrar studien Àr socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lÀrande och betydelsefulla för de som innefattas i det rÄdande sammanhanget.

BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete utforskas en la?randeprocess i tonsa?ttningen av ett kortare musikaliskt verk fo?r sa?ng och piano, vilket beskrivs utifra?n ett designteoretiskt la?rande- perspektiv. Studien baseras pa? videoinspelade sja?lvobservationer som pa?ga?tt under 3 ma?naders tid. Analysen av la?randeprocessen sker med hja?lp av designteoretiska be- grepp som la?randets resurser och transformationscykler.

Studien syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur sÄngare anvÀnder och upplever olika verktyg för att forma och kommunicera musik, vilka verktyg de prioriterar samt vilken funktion dessa verktyg fyller. För att undersöka detta har jag utgÄtt frÄn olika teorier om musikalisk kommunikation samt ett multimodalt och socialsemiotiskt perspektiv med fokus pÄ kommunikation som en social process av teckenskapande. Jag har genomfört Ätta kvalitativa intervjuer med sÄngare som arbetar/arbetat professionellt med sÄng inom olika genrer. Resultaten visar att sÄngarnas musikaliska kommunikation formas och uttrycks genom ett anvÀndande av flera olika verktyg varav röstteknik, samspel, publikens förvÀntningar, personlighet och tradition Àr de viktigaste. SÄngarnas anvÀndande och prioritering av dessa olika verktyg kan sammanfattas i olika övergripande förhÄllningssÀtt som sÄngarna har till sin musikaliska kommunikation, varav tradition och personlighet Àr de mest framtrÀdande förhÄllningssÀtten.

Individual adaption to the studentÂŽs needs is a recurring main theme in the new Swedish curriculum (Lgr11). The purpose of this qualitative study is to examine how teachers work with individual adjustment for students with reading and writing difficulties. The study was based on five questions;In what way do teachers organize their teaching in the classroom individually for students with reading and writing difficulties?What methods do they use for studentÂŽs with reading and writing difficulties?What difficulties do they encounter in their teaching?How do the teachers reason to curriculum goals regarding individual adaptions?How do they think about their own knowledge regarding reading- and writing difficulties and dyslexia?The method for my study was qualitative interviews. Five teachers were interviewed in semi-structured interviews.

Syfte. Projektets syfte var att utvÀrdera tvÄ smÀrtteam, Odontologiska smÀrtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för lÄngvarig Orofacial SmÀrta (ROS), Kalmar, gÀllande arbetssÀtt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smÀrtteam. Material och metod. Samtliga patienter frÄn Odontologiska smÀrtgruppen de senaste tvÄ Ären och ROS de senaste tre Ären fick en enkÀt tillsÀnd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Uppsatsen syfte Àr att ta reda pÄ hur genusperspektivet framstÀlls i Liza Marklunds kriminal-roman SprÀngaren. Fokus har lagts pÄ karaktÀrerna Annika Bengtzon och Christina Furhage. Tonvikten ligger frÀmst pÄ Annika. Författaren Liza Marklund och SprÀngaren presenteras i inledningen samt syftet och problemprecisering. DÀrefter följer en kort historik som har sin utgÄngspunkt i 1800-talet och som löper Ànda fram till idag.

Syftet med denna studie var att undersöka hur meningsskapande resurser sÄsom text och bild ur ett multimodalt perspektiv samspelar i matematiska uppgifter. Detta undersöks i matematiska lÀroböcker frÄn dels 1980-talet och dels 2000-talet. Uppgifterna vÀljs ur tvÄ kapitel som innehÄller uppgifter som berör enheter och skala. Studien Àr vidare skriven utifrÄn ett sociosemiotiskt perspektiv pÄ multimodalitet som genomsyrar analysen av materialet och detta görs genom att anvÀnda kvalitativ textanalys. UtifrÄn resultatet framgick det att uppgifterna har ett lÀgre samspel mellan de meningsskapande resurserna i de multimodala texterna, vilket innebÀr att text och bild tillsammans med andra semiotiska resurser fick en större betydelse pÄ egen hand.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Andelen Àldre i samhÀllet har ökat och dÀrmed har Àven förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet Àr av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock pÄverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmÄga och det kan bli svÄrt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var dÀrför att kartlÀgga och beskriva arbetsterapeutiska ÄtgÀrder som frÀmjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde bÄde genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundÀr sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

De senaste Ärtiondenas globala expansion har lett till förÀndringar av det moderna ledarskapet. Konkurrensen har ökat mellan olika organisationer vilket medfört nya utmaningar som ledarskapet mÄste förhÄlla sig till. En ökad mÄngfald, teknologins utveckling, och förÀndrade kundrelationer Àr nÄgra av de faktorer som pÄtvingat förÀndringar av det ledarskapet som bedrivs. Idag mÄste ledarskapet individanpassas mer istÀllet för det kontrollerande och monitorerande funktion den haft tidigare.Studien har undersökt ledarskapet i tvÄ av Elgigantens hemelektronikbutiker med avseende pÄ ledarskapets pÄverkan pÄ sÀljarnas arbetsmotivation. Tonvikten har legat pÄ att analysera medarbetarnas syn pÄ hur man som ledare kan skapa en ökad arbetsmotivation.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.