Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundsÀrskolan arbetar med lÀsinlÀrningvad gÀller elever med utvecklingsstörning. Studien redogör för deras arbete medlÀsinlÀrningsmetoder, lÀromedel, individanpassning, pedagogiska hjÀlpmedel samt vilkahinder och möjligheter som uppstÄr.Studiens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet och vilken ses som enövergripande teori för lÀrande och utveckling. I studien anvÀnds kvalitativundersökningsmetod dÀr materialet samlades in med hjÀlp av intervjuer. Det insamladematerialet analyserades och tolkades utifrÄn en hermeneutisk ansats.Resultatet visar att lÀsundervisningen har stor betydelse för elevernas utveckling ochmöjlighet till delaktighet i samhÀllet. Elevernas lÀsning sÄgs som en mycket viktig förmÄga attutveckla och som krÀver erfarenhet och kunskap.

Ett intresse för matematik och nyfikenhet över hur jag i framtiden ska kunna göra matematiklektionerna meningsfulla och vardagsnÀra för mina elever bidrog till att jag, nÀr jag fick den, tog chansen att genomföra ett temaarbete med ett laborativt arbetssÀtt och göra en fallstudie över detta.Tidigare forskning visar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn elevers olika individuella förutsÀttningar, göra lektionerna vardagsnÀra, meningsfulla, varierande och Àven gÀrna lustfyllda. Forskningen visar Àven pÄ kommunikationens betydelse, sÀrskilt vikten av att kommunicera sÄ att eleverna förstÄr bÄde vad de förvÀntas lÀra och vad de kan utveckla.Detta examensarbete Àr skrivet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv efter att en fallstudie, inspirerad av aktionsforskning, bestÄende av sÄvÀl observationer, intervjuer, samtal och enkÀter genomförts.Resultatet visar att ett laborativt arbetssÀtt gynnar alla elever, inte minst de svaga dÄ det ger mÄnga möjligheter till att lÄta eleverna uppleva och upptÀcka. LÀrarna betonar vikten av att noggrant planera lektionerna samt att vara medveten om hur man kommunicerar undervisningsinnehÄllet. De menar ocksÄ att ett laborativt arbetssÀtt ger goda möjligheter till individanpassning eftersom arbetet kan utgÄ frÄn de enskilda elevernas individuella behov..

Syfte: Syftet med detta arbete ?r att j?mf?ra hur rehabilitering och behandling vid l?ndryggsskador framst?lls av tre olika professioner: l?kare, fysioterapeut och tr?nare, samt att diskutera vilka effekter och implikationer dessa representationer/framst?llningar producerar. Metod: Studien ?r byggd p? en diskursanalytisk ansats med st?d i Michel Foucaults diskursteori och Carol Bacchis modell ?What?s the problem represented to be??. Urvalet utf?rdes strategiskt och inkluderade totalt fyra respondenter: En l?kare, tv? fysioterapeuter varav en med idrottsmedicinsk inriktning och en tr?nare. Intervjuerna var semistrukturerade och analyserades med fyra centrala fr?gor i Bacchis modell. Resultat: Resultaten visade att professionerna har olika perspektiv sm?rta, skada och behandling. L?karen hade st?rre fokus p? sm?rtlindring och avlastning genom sjukskrivning medan fysioterapeuterna s?g aktiv rehab, helhetssyn och individanpassning som centralt. Tr?naren ans?g att det viktigt att f?rst? sin roll och h?nvisa till professionell behandling. Samarbetet mellan professionerna framh?vdes som viktigt men ans?gs vara organisatoriskt problematiskt. Slutsats: Olika utbildningar och erfarenheter p?verkar hur professioner och individer representerar l?ndryggsskador, vilket pr?glar b?de behandlingsmetoder och samarbetsm?jligheter.

I Skollagen stÄr det att skolan ska ta hÀnsyn till elevers olika behov och att de ska ges stöd och stimulans sÄ att de kan utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Jag har under mina Är i skolans vÀrld sett att detta inte uppfylls sÄ som det bör göra. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger, elever och rektorer ser pÄ individanpassad undervisning och hur en pedagog kan lÀgga upp sin undervisning för att individualisera den utifrÄn varje enskild elev. Jag har, genom att ha lÀst litteratur och gjort en egen empirisk forskning, tagit reda pÄ vad individanpassad undervisning Àr och hur man kan anvÀnda detta i klassrummet. Jag intervjuade fyra elever, fyra pedagoger och tre rektorer. Av intervjuerna kompletterat med litteratur inom Àmnet kom jag fram till att rÀtt förhÄllningssÀtt, tid och verktyg i form av datorer, tysta rum och bibliotek Àr faktorer som pÄverkar resultatet av individanpassning i klassrummet.

Denna studie syftar till att unders?ka hur speciall?rare beskriver sitt arbete med estetiska uttryckss?tt i undervisning f?r elever med intellektuell funktionsneds?ttning (IF), samt om och i s? fall hur dessa uttryckss?tt kan st?dja utvecklingen av spr?k, kommunikation, kognition och motoriska f?rm?gor. Vidare syftar studien till att belysa vilka m?jligheter och hinder som speciall?rare uppfattar i detta arbete, samt hur samverkan med annan pedagogisk personal beskrivs.Studien har en kvalitativ ansats och baseras p? intervjuer med speciall?rare. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys, med utg?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt ett biopsykosocialt syns?tt.Resultaten visar att estetiska uttryckss?tt i anpassad skola fungerar som ett viktigt pedagogiskt redskap f?r att fr?mja delaktighet och kommunikativt deltagande, s?rskilt f?r elever med begr?nsad verbal f?rm?ga.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Studiens syfte Àr beskriva lÀrares olika tillÀmpning av kommunikationsmönster i klassrummet. Detta görs med avseende pÄ kommunikativa resurser och pÄ sÄ sÀtt sammankoppla pedagogiska fÀlt som ledarskap och pedagogik till multimodalitet. Modala utgÄngspunkter för analysen i avseende pÄ kommunikativa förmÄgor Àr; ögonkontakt, hÄllning, placering, avstÄnd, gester och ansiktsuttryck. Dessa förmÄgor studeras genom att analysera lÀrarens anvÀndande av dessa i sin interaktion med eleverna samt hur lÀrarens anvÀndande skiljer sig beroende pÄ dennes tillÀmpning av ledarstrategi. Datamaterialet bestÄr av ett antal videosekvenser filmade i ett klassrum med en lÀrare och en elevklass. Analysen av datamaterialet har genomförts genom en multimodalt interaktionsanalys, vilket har givit stort utrymme till kontextens inverkan pÄ hur de sociala aktörerna anvÀnder kommunikativa förmÄgor.

SyfteDenna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder fo?r ett mikrofo?retag pa? industriella marknader betingat av att fo?retaget har mycket begra?nsade resurser och kunskap ro?rande denna typ av arbete.FrÄgestÀllningar1. Med utga?ngspunkt fra?n sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsfo?ring och kundsegmentering och vilka fo?rdelar och nackdelar a?r fo?renliga med detta arbetssa?tt?2. Baserat pa? marknadssituation och interna fo?rutsa?ttningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller a?r ba?st la?mpade fo?r fo?retaget med ha?nsyn till praktisk genomfo?rbarhet, resursanspra?k och fo?rva?ntad homogenitet?3.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

BAKGRUND: I bakgrunden har tidigare undersökningar och litteratur tagits upp som berör Àmnet matematik i relation till barns och elevers lÀrande. Utöver tidigare undersökningar görs Àven kopplingar till skollagen, lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt till lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98. Undersökningen utgÄr frÄn utvecklingspedagogiken och det socio-kulturella perspektivet.SYFTE: Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och lÀrare uttrycker att de arbetar för att göra matematik till ett Àmne som barnen och eleverna intresserar sig för, vill lÀra sig och utvecklas i.METOD: Undersökningen för vÄrt examensarbete Àr av kvalitativ art. Vi har genomfört intervjuer med 5 förskollÀrare och 10 lÀrare.RESULTAT: I vÄrt resultat framkom fem kategorier gÀllande matematik för barn och elever i förskolan och skolan. De Àr attityd och instÀllning till Àmnet, intresse för matematik, planering, arbete med matematik och individanpassning.

LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet betonar att alla elever har rÀtt att mötas pÄ den nivÄ dÀr de befinner sig. Detta ses som sjÀlvklart dÄ det gÀller de elever som Ànnu inte uppnÄtt mÄlen. Vi anser att Àven högpresterande elever Àr i behov av sÀrskilt stöd om Àn pÄ ett annat sÀtt. Vi ville dÀrför, genom en kvalitativ metod, ta reda pÄ hur lÀrare uppfattar att de stimulerar högpresterande elever i Är ett. Vi har Àven för avsikt att undersöka vilka möjligheter respektive hinder lÀrare i Är ett ser med att stimulera högpresterande elever.

Inom Àmnet matematik inkluderas surfplattor allt oftare i undervisningen. Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur grundlÀrare i Ärskurs ett till sex upplevt anvÀndning av surfplat-tor i matematikundervisningen. I studien riktades intresse mot hur grundlÀrare anvÀnde surfplattor och vilka fördelar respektive nackdelar de sÄg med denna anvÀndning. Studien hade en kvalitativ fe-nomenologisk forskningsansats och materialet samlades in genom intervjuer. Materialet analyse-rades med fokus pÄ att se mönster i lÀrarnas utsa-gor.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.