Bakgrund: Robot-assisterad kirurgi har blivit alltmer popul?rt och effektivt som en alternativ teknik till traditionell ?ppen kirurgi. Detta tillv?gag?ngss?tt som anv?nder ett avancerat system f?r att genomf?ra kirurgiska ingrepp har utvecklats ?ver tid och inneb?r flera f?rdelar som ?kad precision och kontroll samt minskad risk f?r komplikationer. Trots framstegen st?r kirurgiska team inf?r utmaningar med anpassning till den nya tekniken och behovet av att utveckla strategier f?r att uppn? optimalt resultat.

Trots att hjÀrtinfarkt fortfarande Àr den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken stÀndigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjÀrtinfarkt med fokus pÄ upplevelse av mening, lidande och den mellanmÀnskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjÀlpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begrÀnsningar, oro inför framtiden, rÀdsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förÀndrat sjÀlvförtroende.

Examensarbetet handlar om min instudering av Joseph Rheinbergers Konsert (Suite) fo?r violin, cello och orgel. Fo?rutom en kort biografi o?ver Rheinberger och en o?versikt o?ver hans kammarmusik behandlas olika aspekter pa? kammarmusikaliskt spel som t. ex.

Vi sla?nger en fja?rdedel av all mat vi ko?per, byter smartphone varje a?r trots att vi inte beho?ver, och spenderar skyho?ga summor pa? att befa?sta osunda sko?nhetsideal som fa?r oss att ka?nna oss va?rdelo?sa. Ett samha?llsklimat pra?glat av kapitalism och o?verkonsumtion go?r det na?stan omo?jligt fo?r oss att leva efter la?ngsiktigare principer. Som designers fo?rslavas vi extra ha?rt under vinstdrivande fo?retag.Med sitt Manifest vill Amanda Jenderba?ck inspirera till en alternativ designerroll, som sa?tter feminism och ekologi i fokus.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad som skrivs om individualisering av undervisningen i lÀroplaner och litteratur samt vad ett antal lÀrare sÀger om individualisering och om olika sÀtt att individualisera i lÀs- och skrivinlÀrningen. Jag har genom min litteraturstudie studerat olika aspekter pÄ individualisering dÀr jagförst har tittat pÄ vilka motiv och vilken kritik som finns mot detta. DÀrefter har jag studerat lÀroplanerna frÄn Lgr-62 till Lpo 94 och ocksÄ respektive kursplan i svenska för att se hur individualiseringen har beskrivits genom Ären. Olika synvinklar pÄ individualisering i undervisningen dÀr jag tittar pÄ olika former, vilka Àmnen som Àr lÀmpliga att individualisera, lÀrarens roll och individualisering i Äldersblandad undervisning Àr nÀsta del av min litteraturgenomgÄng. Det sista jag beskriver Àr hur nÄgra författare ser pÄ hur- och varför lÀs- och skrivinlÀrningen bör individualiseras.

Barn och unga av idag Àr digitalt infödda i förhÄllande till oss vuxna som Àr invandrade i dagens digitala samhÀlle. DÄ skolan speglar samhÀllet Àr det en högaktuell frÄga hur vi tar tillvara elevernas digitala kunskap i skolans lÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur iPad kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen med avseende pÄ multimodalitet, motivation och social interaktion i lÀrandemiljöer. UtgÄngspunkten i undersökningen har varit ett aktionsforskande förhÄllningssÀtt dÀr jag tillsammans med lÀrare och elever i sÀrskild undervisningsgrupp har undersökt iPad som pedagogisk verktyg i lÀrandet. Genom observationer och intervjuer pÄ arbetsplatsen, studiebesök inom förskolan, en tematisk planeringsdag för pedagoger samt ett rikt omfÄng av aktuell forskning kring iPad i undervisningen kan man konstatera att iPad i sig sjÀlv inte Àr ett pedagogiskt verktyg utan kan ses som ett tomt skal som Àr multimodalt förberett men som kan fyllas med appar som Àr helt individuellt anpassade utifrÄn den enskilde elevens behov.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

The authors were curious and asked themselves if teachers are aware of the base of their teaching in various teaching situations. Are teachers at all capable of expressing that in words? One of the reasons that the authors chose the particular issue was because they think teachers have the task to satisfy the needs of all students and therefore they found it interesting to study how various teachers act. The purpose of the study is to observe teachers didactical awareness, and how it can be added to their intentions and actions, as in how they speak about their teaching and how they act in various teaching situations. Methods used in the study were observations and qualitative interviews.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

Problembeskrivning: Allt fler mÀnniskor Äker till olika resmÄl med mÄlet att lÀra sig nÄgot. Det finns ett problem i den nya trenden dÄ företagen mÄste vara medvetna om den kritiska hanteringen av balansen mellan nytta och nöje i utformningen av tjÀnsten. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur företag inom utbildningsturism frambringar vÀrdeskapande upplevelser. FrÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt medverkar kunderna i upplevelsen? Hur skapas tjÀnsternas vÀrde? Hur förhÄller sig företagen till nytta och nöje i sitt tjÀnstekoncept? Metod: Vi anvÀnder oss av metoderna kvalitativ intervjuer och textanalys i form av en innehÄllsanalys.

Detta examensarbete ger en beskrivning av musikterapin fo?ljt av hur Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT va?xte fram. Jag har praktiserat mina teoretiska kunskaper genom att sedan sommaren 2012 fram till idag ha haft FMT-sessioner med tva? adepter som jag valt att kalla Mikael och Malin. Jag redogo?r fo?r den teoretiska beskrivningen av FMT-metoden och det praktiska arbetet med Mikael och Malin.Fo?r att beskriva resultatet har jag valt att anva?nda mig av s.k.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning pÄ kulturskolan. Vilka semiotiska resurser anvÀnder pianolÀrare nÀr de undervisar utifrÄn ett ergonomiskt perspektiv, och hur anvÀnds resurserna? Vilka förutsÀttningar skapar undervisningen vad gÀller att förebygga kroppsliga och mentala spÀnningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhÄllandet mellan mÀnniska och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen Àr ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: lÀraren blir en designer av undervisningen som anvÀnder olika resurser för att forma förutsÀttningar för lÀrande. Den valda metoden Àr filmad observation i lektionssammanhang av pianolÀrare pÄ Kulturskolan.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

The porpuse of this paper is to find out how three teachers working in years four to six in a Swedish school say they use formative assessment and how they use it in educational practice, and if there is a difference in the use of formative assessment between year four, five and six. Formative assessment is the kind of assessment that aims to enhance the student?s learning, as opposed to summative assessment wich is intended only to summarize student?s accomplishments. To answer the purpose, I conducted qualitative interviews with the teachers, and observations in each of the teachers? classrooms.