Syftet med vÄr undersökning var att synliggöra nÄgra stycken verksamma lÀrares tankar kring individualisering i praktiken utifrÄn frÄgorna vad? hur? och varför? För att fÄ fram de resultat som ligger till grund för vÄr studie har vi ur bekvÀmlighetsurval intervjuat tio lÀrare pÄ olika skolor för en kvalitativ studie. Flera av lÀrarna menar att det Àr deras uppdrag utifrÄn lÀroplanen att individanpassa och flera av lÀrarna menade att de Àven gör det för elevernas skull. De resultat vi fick fram utifrÄn de intervjuer vi gjorde var att lÀrarna anpassar efter de behov och olika kunskapsnivÄer som finns. Vi fick Àven se hur svÄrt flera lÀrare tycker det Àr med att individanpassa, dÄ tiden inte rÀcker till. I vÄr studie kunde vi i vÄra resultat se att lÀrarnas syn pÄ individualisering och arbetet med individanpassningen stÀmmer tÀmligen vÀl överens med det vi fann i vÄr forskningsbakgrund.  .

I denna studie identifieras genom Williamsons (2002) reklamavkodningsteori hur varumÀrket FjÀllrÀven reproducerar konsumentismens ideologi, genom att kommunicera sin populÀra ryggsÀcksmodell KÄnken, i tryckta reklammaterial i form av produktbeskrivningar frÄn tre olika Är (1979, 1994 och 2015).  Studiens syfte Àr tvÄfaldigt, delvis handlar det om att undersöka om reklamavkodningsteorin Àr relevant i att förklara hur ideologi reproduceras och ocksÄ om den Àr applicerbar i en svensk kontext. Dessa syften besvarades med en huvudsaklig frÄgestÀllning, samt av tvÄ underfrÄgestÀllningar, vilka formulerades utifrÄn de teoretiska begreppen adressering och differentiering. I analysförfarandet applicerades ett multimodalt ramverk anpassat för tryckt reklammaterial.Studien har funnit att produktbeskrivningarna anvÀnt olika ideologiska referenssystem för att differentiera KÄnken som produkt och för att adressera mottagaren. Slutsatsen Àr att FjÀllrÀven har reproducerat ideologi genom tvÄ meningsskapande konstruktioner som handlar om differentiering av produkter och adressering av konsumenter.

Projektredogörelsen redovisar tillsammans med tillhörande gestaltning den undersökning som vi har gjort. Vi har genomfört kvalitativa observationer av 16 lektioner i Är 1-5, dÀr vÄr fokus lÄg pÄ metoderna som anvÀndes i undervisningssituationerna. Syftet med observationerna Àr att samla in material att anvÀnda till framstÀllning av gestaltningen, Handboken, vilken Àr en metodhandbok som har sina rötter i den av oss upplevda brist pÄ litteratur som beskriver hur undervisning, baserad pÄ huvudÀmnet KME: s grundvalar, skulle kunna se ut. Metodhandbokens syfte Àr att stödja och inspirera pedagoger som vill arbeta med det vidgade sprÄkbegreppet för att stimulera elevers olika lÀrstilar och tillsammans med eleverna utveckla meningsfulla och meningsskapande lÀrandeprocesser. Samtliga metoder som observerades finns presenterade i handboken, vilka ocksÄ utgör grunden för vÄr gestaltning.

Denna rapport redovisar utvecklingen av en webbapplikation fo?r att skapa moodboards. Sy!et med webbapplikationen var att skapa ett verktyg som go?r det mo?jligt pa? ett enkelt sa?tt att spara bilder digitalt, samt samarbeta med andra i skapandet av moodboards. Rapporten beskriver hur vi arbetat med allt fra?n konceptet till utveckling av sja?lva applikationen.

Bakgrund: Sverige stÄr inför stora förÀndringar i arbetslivet i allmÀnhet och i sjukvÄrden i synnerhet. Detta med hÀnsyn till stora pensionsavgÄngar de nÀrmaste Ären som innebÀr att allt fÀrre skall försörja allt fler och en Äldersstruktur som i ökad utstrÀckning kommer att efterfrÄga sjukvÄrd i större omfattning. Med detta för ögonen stÄr vi inför utmaningar inom arbetslivsforskningen för att hitta faktorer till hÄllbar arbetsförmÄga högt upp i Ären.Syfte: Denna pilotstudie har haft som syfte att inventera attityder och upplevda förutsÀttningar hos sjukhusanstÀllda lÀkare och undersköterskor och deras arbetsgivare, som skulle kunna möjliggöra en hÄllbar arbetsförmÄga hos Àldre arbetstagare. Undersökt grupp och metod: Strategiskt valdes 14 representanter Àldre Àn 50 Är frÄn arbetsgivarsidan (n=6) och arbetstagarsidan (n=8), mÀn (n=6) och kvinnor (n=8) samt frÄn grupperna undersköterskor (n=4) och lÀkare (n=4). FrÄn arbetsgivarsidan ingick bÄde verksamhetschef (n=2), avdelningschef (n=2) och sjukhusledningen (n=2).

Syftet med detta examensarbete Àr att se hur det multimodala lÀrandet uttrycker sig i vardagsmatematik med hjÀlp utav tre frÄgestÀllningar. Med hjÀlp utav de tre frÄgestÀllningarna vill vi ur ett barn - och pedagogperspektiv belysa deras tankar kring matematik. Vi vill Àven som blivande KME-lÀrare se hur pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder sig utav estetiska uttryckssÀtt för att belysa matematik för barnen. Samt om de kombinerar de olika uttryckssÀtten i sitt arbete med barnen för att gynna deras utveckling. För att besvara vÄr frÄgestÀllning har vi valt kvalitativ forskningsmetod med hjÀlp utav barnintervjuer, enkÀter till pedagogerna och observationer utav bÄde barnen och pedagogerna.

I detta sja?lvsta?ndiga arbete tog jag fo?r fo?rsta ga?ngen chansen att a?gna mig a?t komposition fo?r ko?r. Jag iakttog och dokumenterade den initialt kra?vande processen att komma iga?ng, men ocksa? ka?nslan av att det lossnade efter att avgo?rande beslut hade fattats. Detta arbete resulterade i ett folkmusikinspirerat arrangemang och tva? tonsatta dikter av Catharina O?stman.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet Àr att undersöka hur en KME-pedagog kan integrera de estetiska sprÄken med ett teoretiskt skolÀmne som i detta fall Àr svenska. VÄr problemstÀllning lyder: Hur kan man arbeta KME-pedagogiskt med LTG-metoden vid lÀs- och skrivinlÀrning pÄ ett socialt inkluderande sÀtt? Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ undersökningsmetod dÄ vi har nÀrmat oss vÄr problemstÀllning. VÄrt undersökningsresultat baseras pÄ empirisk datainsamling med skriftliga intervjuer via e-mail som sedan analyserats. Vi har analyserat vÄr empiri med den kvalitativa datasammanfattningsmetoden vÀsentypsmetoden.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Det Àr en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och mÄnga kvinnliga idrottare pÄ befinner sig i en miljö med endast manliga trÀnare och ledare. För en elitidrottare Àr utveckling och prestation en vÀldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krÀvs bra kommunikation med trÀnare och ledare. Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lÀrande pÄverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien Àr kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet bestÄr av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet Àr gjord med hjÀlp av Illeris lÀrandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.