Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv Àr mÀnniskan en social varelse som lever i ett samhÀlle som Àr under stÀndigt skapande. I det samhÀlle dÀr individen genom interaktion bÄde formas och skapas Àr samhÀlle och individ tÀtt förenade vilket Àr den utgÄngspunkt vi genomgÄende valt att förhÄlla oss till i denna antologi. Antologin belyser omstÀllningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ?Ett nytt skede i livet ? en studie om identitet och moderskap? och behandlar hur mammor ser pÄ sitt identitetsskapande.

Bakgrund till studien ges dels i en genomgÄng av hur IT-stöd och systemutveckling inom vÄrd och omsorg fungerar, dels framvÀxten av den Nationella IT-strategin och dess förankring inom kommun och landsting. E-recept Àr en prioriterad frÄga i den Nationella IT-strategin. Dess framgÄngsrika genomförande pÄ alla nivÄer och att anvÀndandet av e-recept Àr vÀrldsledande i internationell statistik gör att systemet blir intressant att analysera.Syftet med studien var att skapa förstÄelse för de faktorer ur ett anvÀndarperspektiv som lett fram till detta framgÄngsrika systeminförande. Vi har valt att skapa en teoretisk ram, genom att kombinera FITT-modellen ?Fit between Individuals Task and Technology? och anvÀndbarhetskriterier, för att tydliggöra de faktorer som Àr centrala i införandet.

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som Àmnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv dÄ en familjemedlem medvetet skadar sig sjÀlv. Syftet med min studie Àr att undersöka hur en sjÀlvskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i frÄga upplever responsen kring detta handlande. Jag har anvÀnt mig av följande frÄgestÀllningar: Hur pÄverkar en sjÀlvskadande individ sin familj, partner ochvÀnner? Hur reagerar omgivningen och vilka Äsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och pÄverkas individen av omgivningen reaktioner och Äsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gÄ igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceförÀldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frÄgestÀllningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benÀmna ?den onda cirkeln?, som innebÀr att Carolinesomgivning hade en negativ pÄverkan pÄ Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmÀrksamhet kÀnde hon sig trÀngd och skadade sig sjÀlv samtidigt som brist pÄ uppmÀrksamhet ledde till att hon kÀnde sig Äsidosatt vilket ocksÄ resulterade i sjÀlvskadande handlingar..

Hur fÄr du ner ditt liv och din personlighet pÄ tvÄ sidor? Och hur vÀl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och rÄd frÄn cv-experter kritiseras. Om du Àr intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom omrÄdet eller bara fÄ inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration..

Bakgrund och problem: Revisorsbranschen Àr i dagens svenska samhÀlle en av fÄ yrkesgrupper som kan anses vara en profession. För att fÄ trÀda in i denna profession som revisorsassistent, krÀvs att en individ bland annat genomgÄtt universitetsutbildning inom företagsekonomiska Àmnen. Men vad mÄste denna individ genomgÄ under sina första anstÀllningsÄr för att vÀxa in i professionen pÄ bÀsta möjliga sÀtt? Tidigare forskning tyder pÄ att nyanstÀllda introduceras genom olika socialiseringsmetoder, som kan förklaras av en organisations struktur. Men pÄ vilket sÀtt vÀxer nyanstÀllda revisorsassistenter in i revisorsprofessionen?    Syfte: Syftet Àr att skapa förstÄelse för hur revisorsassistenter socialiseras in i revisorsprofessionen, genom att tydliggöra samt förklara hur socialiseringsprocessen ser ut inom branschen.Metod: Studien har utgÄtt ifrÄn en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida en aktiv individ fÄr högre framtida pensionsutbetalningar Àn en individ som lÄter kapitalet vara kvar i Premiesparfonden.VÄr undersökning har en deduktiv ansats, dÄ ekonomiska teorier har utgjort grunden för de berÀkningar som har gjorts. BerÀkningarna bygger pÄ hÄrddata, i form av historiska fondvÀrden, och studien Àr dÀrmed kvantitativ. Tidigare undersökningar och berÀkningar anvÀnds för att styrka uppsatsen, som i och med detta Àr en sekundÀranalys.  Den placeringsstrategi som visade sig ge högst framtida utbetalningar med hÀnsyn tagen till risken var den aktiva placeringen. De portföljer som de aktiva premiepensionstagarna har att vÀlja mellan i vÄr studie, ger alla högre framtida utbetalningar Àn Premiesparfonden. Vidare kan tillÀggas att Premiesparfonden Àr ett av alternativen som har för hög risk i förhÄllande till dess lÄga avkastning.Det skulle vara intressant att om nÄgra Är, dÄ Premiespar-fonden har förÀndrats till generationsfonder, göra om denna studie och dÄ undersöka om detta leder till högre pensionsutbetalningar för de icke-aktiva premiepensionstagarna.Denna studie bidrar med och stÀrker, genom konkreta exempel, det som en del andra författare redan pÄpekat, att de icke- aktiva premiepensionsspararna fÄr lÀgre framtida utbetalningar Àn de som Àr aktiva i sitt sparande..

Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i Äldern 20-30 som Àr ensamstÄende och utan barn ska lÀgga upp sitt sparande. Vi jÀmförde teorier inom omrÄdet och ekonomiska rÄdgivares förslag pÄ sparande för att se om rÄdgivarna rÄder den valda Äldersgruppen i riktning mot att agera sÄ ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgÀngliga för placering.De teorier vi valt att jÀmföra med Àr frÀmst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika Äldrar. UtifrÄn dessa teorier och de förvÀntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frÄgeformulÀr. FormulÀret anvÀndes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rÄdgivare pÄ de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken.

Den hÀr kvalitativa studiens syfte var att ur ett ledarskapsperspektiv undersöka vad chefer upplevde som signifikanta utmaningar i att leda en arbetsgrupp utifrÄn de fem arbetskaraktÀristika dimensionerna; uppgiftsidentitet, uppgiftsbetydelse, variation i fÀrdigheter, autonomi och feedback. För att uppnÄ studiens syfte valdes att göra djupgÄende, semistrukturerade intervjuer med fyra chefer ifrÄn fyra olika verksamheter med varierande erfarenhet av ledarskap. Intervjuerna genomfördes vid personliga intervjuer med stöd av en intervjumall men ocksÄ med utrymme för lÀmpliga följdfrÄgor för sÄ uttömmande svar som möjligt. Resultatet av studien visade pÄ att utmaningar Äterfanns i att arbetsgruppens autonomi tillsammans med variation i fÀrdigheter begrÀnsades av arbetsbeskrivning. Utmaningar upplevdes ocksÄ kring att fÄ de anstÀllda att förstÄ hela bilden samt i anstÀlldas sÀtt att nyttja eller utnyttja autonomi och hantera feedback i de fall de erbjöds.

UtgÄngspunkten för denna studie har varit att skriva om lÀrstilar. Med lÀrstilar menas det sÀtt en individ tar till sig information. Varje individ har sitt eget unika sÀtt att ta in, bearbeta och minnas det han eller hon lÀr sig. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur elevers lÀrstilar tillgodoses i ett klassrum. Vi vill Àven se om pedagogen till eleverna tillÀmpar lÀrstilar i undervisningen. Vi har fokuserat pÄ perceptuella preferenser och miljö preferenser. UtgÄngslÀget har varit en stilenkÀt om lÀrstilar, denna gjorde vi om till en kvalitativ intervju och resultatet vi fick sammanstÀllde vi kvantitativt. Vi har valt att anvÀnda oss av en metod som vi genom hela arbetet kallar trestegsmetoden.

En individ med funktionsnedsÀttning stÀlls varje dag inför en rad olika svÄrigheter i vÄrt samhÀlle och de Àr stÀndigt i behov av att samhÀllet finns till hjÀlps för dem. Varje individ Àr olika och behöver dÀrför olika hjÀlp för att klara sin vardag.Sedan 1994 finns lagstiftningen Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Denna lag ska se till sÄ att individer med vissa funktionsnedsÀttningar fÄr rÀtt insatser sÄ att de kan ha goda levnadsvillkor. De personer som ansvara för denna lag Àr LSS handlÀggare. Deras arbete Àr mycket betydelsefullt för individerna som Àr i behov av denna lag.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt för organisationer att utvecklas och förÀndras för att delta i samhÀllets utveckling. Vid en förÀndring Àr det viktigt för ledningen att anvÀnda sig av kommunikation som ett redskap för att öka möjligheten att uppnÄ en framgÄngsrik förÀndring.Syfte: Studiens syfte Àr att med utgÄngspunkt i en empirisk studie, avseende anstÀlldas uppfattning av kommunikation mellan ledning och anstÀllda vid ett förÀndringsarbete, vidareutveckla en analysmodell för organisationsförÀndring.Metod: Den metod som anvÀnts i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av intervjuer av anstÀllda som har varit med om olika förÀndringar inom olika organisationer.Resultat: Genom den empiriska undersökningen tillsammans med teorigenomgÄngen visar resultaten att en organisationsförÀndring medför olika reaktioner, bÄde positiva och negativa, hos de anstÀllda. Studiens resultat visar Àven att det Àr viktigt att anvÀnda sig av en kommunikationsstrategi genom hela förÀndringsprocessen. Med hjÀlp av denna strategi kan de anstÀlldas negativa reaktioner reduceras och de positiva förstÀrkas. Vidare framgÄr det i resultatet att individen i en organisation har en avgörande roll för hur effektiv förÀndringsarbetet blir.

Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare Är. Syftet Àr att se hur lÀrare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lÀrarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det nÄgon könsordning? FrÄgestÀllningarna som styr uppsatsen, innebÀr att genus sÄvÀl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, dÀr alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vÄrdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjÀnstpersonalen har mot vÄrdtagare med alkoholmissbruk. FrÄgestÀllningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjÀnstpersonal, mellan vÄrdtagare med alkoholmissbruk och vÄrdtagare utan alkoholmissbruk? Hur sÄg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vÄrdtagare inom hemtjÀnsten, enligt hemtjÀnstpersonal? Hur sÄg, enligt hemtjÀnstpersonal, bemötandet ut till vÄrdtagare med alkoholmissbruk i förhÄllande till de vÄrdtagarna utan alkoholmissbruk?Den teoretiska utgÄngspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel pÄ teorier kring delaktighet Àr att en individ mÄste sjÀlv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning.