Verbala arbetsformer i lektionsundervisning i ett deltagar- och genusperspektiv
Studien handlar om demokrati och delaktighet i grundskolans tidigare år. Syftet är att se hur lärare och elever samspelar i samband med verbala arbetsformer. Hur ser lärarens roll ut i samband med verbala arbetsformer i klassrummet? Hur ser elevers kommunikationsutrymme ut i klassrummet? Vilka kommer till tals? Finns det någon könsordning? Frågeställningarna som styr uppsatsen, innebär att genus såväl som en demokratisyn genomsyrar hela studien. Undersökningen tar plats i en skola, i en förort till en större stad, där alla elever tenderar att ha liknande social och ekonomisk bakgrund. Observationerna dokumenteras med hjälp av en videokamera i en femte klass, vid två skilda tillfällen.
John Deweys (1999) teori, som används i studien, innebär att varje individ har olika färdigheter och varje individ har behov som måste tillgodoses, vilket han grundar i ett demokrati perspektiv. Resultatet av studien visar på lärarrollens komplexitet och att lärarrollen inte är något konstant. Studien visar även på att det finns en deltagande grupp som tenderar att vara mer verbalt aktiva under observationstillfällena jämfört med resterande elever. Elev kommunikationen under observationstillfällena var främst begränsad till elev ? lärare. Det fanns även en rådande könsordning i klassen, då det var pojkarna i klassen som främst kom till tals, trots att det var en majoritet av flickor i klassen.