Samverkan Àr ett mÄngfacetterat begrepp och kan förstÄs och uppfattas pÄ mÄnga olika sÀtt. DÀrigenom syftar vÄr studie till att undersöka pÄ vilket sÀtt barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjÀnstens individ- och familjeomsorg (IFO) samverkar, hur samverkan fungerar mellan dessa verksamheter samt pÄ vilket sÀtt kan förÀndring och utveckling av samverkan ske mellan dessa verksamheter. Studien genomfördes utifrÄn semistrukturerade intervjuer med tvÄ respondenter vid BUP och tvÄ respondenter vid IFO. Resultatet visar sammantaget att samtliga respondenter tycker att samverkan fungerar bra i stort, men att det naturligtvis finns situationer dÀr samverkan kunde fungera bÀttre. Vidare framkommer det att lagarna som styr deras respektive verksamheter begrÀnsar inte deras möjlighet att samverkan.

This study is based on a qualitative study with 8 semi-structured interviews. The aim of thestudy was to describe how social workers in the individual- and family section in socialservices in two different municipalities in Sweden reason about reporting obligations and tounderstand what lex Sarah means in the decisions making to report incongruity or not. Weinterviewed social workers that work in the department of individual- and family section, amunicipality worker who works with state governance with all kinds people in the society.We asked the social workers altered questions about how they handle lex Sarah in their work.Three different topics were identified in our study and became the themes: Description,management and conflicting thoughts. Our analysis is based on two different theories, oneabout the choices a person make being in an organization, the other about how a professionalindividual have altered pressures to handle in their everyday work. By doing a semi-structuredstudy of the social workers opinions, we found out that the description of incongruity was notthe focus just in managing lex Sarah.

SjÀlvledarskap beskrivs vara en process dÀr en individ utifrÄn sin egen förmÄga pÄverkar och influerar sig sjÀlv för att kunna hantera olika situationer som den utsÀtts för. Tidigare forskning visar pÄ att sjÀlvledarskapsstrategierna har en inverkan pÄ inre och yttre arbetstillfredsstÀllelse. Forskningen visar Àven pÄ att arbetstillfredsstÀllelse har en inverkan pÄ personalomsÀttningen. Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en förstÄelse om anstÀlldas sjÀlvledarskap inverkar pÄ personalomsÀttningen i restaurangbranschen genom att analysera arbetstillfredsstÀllelse som en lÀnk mellan sjÀlvledarskap och personalomsÀttning. Restaurangbranschen Àr en bransch med hög personalomsÀttning som stÄr inför utmaningen, hög tillvÀxt i framtiden.

AbstractForskning visar att dagens skola inte Àr jÀmstÀlld. LÀrarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet frÀmja kvinnors och mÀns lika rÀttigheter. Pojkar och flickor ska fÄ samma möjligheter och förutsÀttningar i skolan. I denna studie undersöks dÀrför hur lÀrare och elever upplever jÀmstÀlldhet i klassrummet. Fenomenografi bygger pÄ hur mÀnniskor uppfattar olika situationer eftersom mÀnniskor erfar vÀrlden olika, dÀrav belyses denna studie utifrÄn en fenomenografisk forskningsansats.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med undersökningen Àr att skapa en förstÄelse för hur rekryterare tÀnker kring förhÄllandet mellan att passa in en nyanstÀlld i organisationen (P-O fit) jÀmfört med att passa in en nyanstÀlld för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie dÀr sex intervjuer gjordes med rekryterare pÄ olika företag som sedan tolkades med hjÀlp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan Àn P-J fit pÄ den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och frÀmst nÀr det gÀllde mindre kvalificerade tjÀnster. Vid mer kvalificerade tjÀnster hade bÄda begreppen en likvÀrdig inverkan pÄ bedömningen men det var en process dÀr bÄda passformerna jÀmfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav pÄ kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansÄgs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

I takt med att vi mÀnniskor Äldras sker en naturlig förÀndring av mÄltidssituationen. MÀnniskor som tidigare i livet har klarat sig sjÀlv kan senare under livets gÄng bli beroende av hjÀlp för att klara av sina mÄltider. NÄgot som tidigare varit sÄ naturligt som att Àta kan senare i livet bli problematiskt. MÄltidssituationen pÄverkas av olika miljöfaktorer. Syftet med vÄr studie var att belysa vilka miljöfaktor som pÄverkade mÄltidssituationen.

Syftet: Syftet var att belysa hur patienter med cancer upplevde livskvalitet i den palliativa vÄrden. Bakgrund: I Sverige dör cirka 20 000 personer av cancer Ärligen. Den palliativa vÄrden inkluderar vÄrd av alla patienter vid livets slut, dÀr syftet Àr att tillgodose patientens fysiska, psykiska och existentiella behov för att upprÀtthÄlla hög livskvalitet. Metod: En allmÀn litteraturstudie ur ett patientperspektiv genomfördes ikombination med en induktiv innehÄllsanalys. Resultat: Studien visade att patienterna upplevde att fysiska och psykiska symtom pÄverkade deras livskvalitet i den palliativa vÄrden.

Studiens övergripande syfte Àr att utvÀrdera en gymnasieskolas demokratiarbete genom att undersöka elevernas upplevelser av och syn pÄ verksamheten. Som utgÄngspunkt för analysen nyttjas tre stycken olika demokratiperspektiv som Àven ligger till grund för en bedömning av skolan verksamhet. För det första inflytande utifrÄn verksamhetens innehÄll och form. För det andra inflytande utifrÄn ett individ- och samhÀllscentrerat perspektiv. Slutligen inflytande ur ett nytto- och rÀttighetsperspektiv.

Personlig assistans Àr en insats inom Lagen om Stöd och Service (LSS) och en del av det samhÀllssystem som syftar till att tillgodose vÄra mÀnskliga rÀttigheter. De mÀnskliga rÀttigheterna speglar olika mÀnskliga behov och inskrÀnkningar av dessa leder till att behoven inte kan tillgodoses. För att en individ ska utvecklas, nÄ sin fulla potential och uppleva vÀlbefinnande Àr det avgörande att individens behov tillgodoses. Insatsen personlig assistans Àr en del av samhÀllets initiativ för att överbrygga de funktionshinder en individ kan uppleva med grund i de handikappolitiska vÀrdena om bland annat delaktighet och sjÀlvbestÀmmande. I detta examensarbete fokuseras pÄ dem som fÄr personlig assistans genom LuleÄ kommuns försorg, och Àr en kvantitativ inventering av tillfredsstÀllelsen av de grundlÀggande behoven autonomi, kompetens och samhörighet, samt upplevelser av delaktighet och vÀlbefinnande.

Individens roll har gÄtt frÄn att vara en del av ett kollektiv till att vara primÀr i den svenska skolan. Samtidigt har tidigare forskning visat pÄ hur olika konkurrerande utbildningskonceptioner, som marknadisering, instrumentalisering, kommunikativa osv, format lÀroplanerna. I detta stÀlls individ mot kollektiv, effektivitet mot kommunikation och frÄgor om demokratiska vÀrden samt etik och moral blir högst aktuella. Syftet med detta arbete Àr att se hur lÀroplanen eller mer specifikt vÀrdegrunden frÄn Är 2011 förhÄller sig till dessa konceptioner. Genom kritisk diskursanalys av vÀrdegrunden i lÀroplanen frÄn 2011 i förhÄllande lÀroplanen frÄn 1994 samt till fysikÀmnets kursplan (1994/2011) diskuteras dessa konceptioner utifrÄn möjliga konsekvenser för lÀrares sociala praktik.

Syftet med studien Àr att bidra till ökad förstÄelse för hur barn i Äldern ett till tre Är delar sina upplevelser med andra barn och förskollÀrare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvÀrldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgÄngspunkt, dÀr vi genomfört videoobservationer och fÀltanteckningar. FÀltanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. VÄr studie utfördes pÄ tvÄ olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhÄllande till sin omvÀrld.

Studier om elever i behov av sÀrskilt stöd domineras av lÀrarperspektivet, fÄ studier har ett elevperspektiv. Den hÀr studiens syfte Àr att beskriva och förklara uppfattningar som elever i behov av sÀrskilt stöd har av det sÀrskilda stödet, vad det gÀller vari problematiken ligger, stödÄtgÀrdernas utformning generellt sett, det egna lÀrandet och pÄ de specifika ÄtgÀrderna utvecklingssamtal och ÄtgÀrdsprogram. För att beskriva elevers uppfattningar har metoden i studien en fenomenografisk ansatts. Data har insamlats via intervjuer med 11 elever i grundskolans senare Är. Resultatet visar att eleverna uppfattar sÀrskilt stöd i tre dimensioner, individ dimension, gemensam dimension och yttre dimension. I individ dimensionen Àr elevernas uppfattningar fokuserade pÄ individnivÄ, eleven har problem med ett eller flera skolÀmnen. LÀrandet Àr inriktat pÄ att nÄ mÄlen för godkÀnt utan att reflektera över nyttan av kunskaper.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrare har nÀr de hanterar dilemmat kring att uppmÀrksamma individen, samtidigt som de ska ta hÀnsyn till hela gruppen. LÀroplanen styr förskollÀrares arbete och gÄr inte att bortse ifrÄn, den tar upp att det Àr förskollÀrarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsÀttningar. Eftersom det hÀr ses som ett dilemma för förskollÀrare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollÀrare har för hur de ska gÄ till vÀga. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer dÄ det Àr det undersökningsinstrument som anses vara lÀmpligast nÀr det gÀller att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrarna har. Resultatet visar pÄ att det finns mÄnga vÀgar att gÄ vad det gÀller att kunna tillgodose alla individer.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..