Att skolan ska arbeta med hÀlsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhÀlsovÄrden ska vara en tydlig aktör i det hÀlsopreventiva arbetet som samhÀllet riktar till barn och ungdom. DÀrtill betonas skolhÀlsovÄrdens medverkan i det hÀlsopedagogiska arbetet sÄsom hÀlsofrÀmjande undervisning eller individuella hÀlsosamtal. UtifrÄn ett individanpassat arbetssÀtt utgör hÀlsosamtalet en naturlig del av hÀlsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsÀttningar för skolsköterskans hÀlsosamtal med elever i skolan med fokus pÄ individ, grupp- och organisationsnivÄ. Skolsköterskor inom den kommunala skolhÀlsovÄrden med representation frÄn tre lÀn ingick i studien.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken pÄ ett antal förskolor samt pedagogers syn pÄ konflikthantering. Studien genomfördes pÄ fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har anvÀnt oss av observationer i barngrupp för att fÄ en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog frÄn varje observerad barngrupp.

Den hÀr uppsatsen Àr en teoretisk och empirisk studie över unga vuxnas erfarenheter av onlinedatorspelet World of Warcraft. Perspektivet som anlÀggs pÄ spelet och dess anvÀndare Àr ett socialpsykologiskt perspektiv. Det socialpsykologiska perspektivet utgörs av den symboliska interaktionismen, sociala roller och rum samt Johan Asplunds teori om social responsivitet. I uppsatsen relateras Àven teorier om det medialiserade samhÀllets inverkan pÄ individ och sociala rum. Kunskap om fÀltet har genererats frÀmst genom ostrukturerade intervjuer med anvÀndare, samt genom en kulturanalys av verket.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbĂ€ttrad sjĂ€lvkĂ€nsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade vĂ€lbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig sjĂ€lva av Ă„terkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad sjĂ€lvkĂ€nsla och vĂ€lbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kĂ€nde sig mer tillfredsstĂ€llda mer sig sjĂ€lva som personer. Även sjĂ€lvförtroendet upplevde de hade förbĂ€ttrats dĂ„ de vĂ„gade ta för sig mer Ă€n vad de hade vĂ„gat innan , bĂ„de i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

Abstract Hantosi, Susann & Åström, Karin (2011). Motivation och lustfyllt lĂ€rande ur ett specialpedagogiskt perspektiv (Motivation and pleasurable learning from a special educational perspective) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö Högskola. Examensarbetet behandlar specialpedagogens förhĂ„llningssĂ€tt i omrĂ„den som rör gymnasieelevers motivation och lustfyllda lĂ€rande i förebyggande och Ă„tgĂ€rdande syfte med fokus pĂ„ individ-, grupp-, och organisationsnivĂ„. Tanken med detta arbete Ă€r att den nyvunna kunskapen ska utveckla oss i vĂ„r kommande specialpedagogroll och att detta i sin tur ska pĂ„verka organisationen som helhet, men framförallt gynna den enskilde eleven i dennes fortsatta kunskapsutveckling. VĂ„ra forskningsfrĂ„gor Ă€r följande: ? Hur kan specialpedagogen arbeta förebyggande, vad det gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfyllt lĂ€rande? ? Hur kan specialpedagogen arbeta Ă„tgĂ€rdande, vad gĂ€ller att ta till vara elevens motivation och kĂ€nsla av lustfullt lĂ€rande? Vi utgĂ„r ifrĂ„n det sociokulturella- och det salutogena perspektivet och teorier som faller inom ramen för dessa perspektiv. Undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av en kvalitativ halvstrukturerad intervjuform.

Landsbygdsdepartementet har för landsbygdsprogramet 2007-2013 pekat pÄ vikten av kompetensutveckling bland landsbygdens nÀringsliv för att det ska utvecklas. Kompetensutvecklingsprojekt Àr viktiga för att företagen ska stÄ rustade inför hÄrdnande konkurrens och för att förbÀttra sina varor och tjÀnster. DÀrför har det varit viktigt att göra en fallstudie för att visa vad satsningen har resulterat i. Med utgÄngspunkt i den fenomenologiska teorin har jag genomfört djupintervjuer i syfte att söka svar pÄ vad kompetensutvecklingsprojektet ? Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har resulterat i för utfall och effekter inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013. Efter att ha trÀffat och intervjuat fem stycken deltagare frÄn kompetensutvecklingsprojektet ?Lantbrukaren som biogasproducent i Nyköpings kommun?? har jag utifrÄn Kirkpatricks analysmodell behandlat materialet. Genom analysmodellen har jag gjort en Ätskillnad mellan fyra olika effekt- och resultatnivÄer för att kunna beskriva och analysera vilket utfall och vilka effekter projektet givit upphov till pÄ individ- och verksamhetsnivÄ.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade pÄ olika inlÀrningsstilar pÄverkar elevers lÀrande och engagemang. Undersökningen Àgde rum i en klass 8 i LuleÄ kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlÀrningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrÄn de mest frekventa inlÀrningsstilarna i klassen. För att mÀta elevernas lÀrande och engagemang fick eleverna fylla i enkÀter och utvÀrderingar dÀr de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrÄn en lÀrande- och engagemangsaspekt.

SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och pÄverkan - Standarders pÄverkan pÄ individens beteendeoch pÄ verksamhetsstyrningenNivÄ:D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner Àr nÄgot som alltid varit nÀrvarande och det dyker stÀndigt upp nyayrken som leder till professioner. DÄ samhÀllet idag prÀglas av ett expert- ochkunskapssamhÀlle. DÀr syftet med en profession bland annat Àr att skapa sjÀlvstyrda individersom Àr experter pÄ sitt omrÄde. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnÄ dess syfte Àr nÄgot som forskare inte Àr överens om.

ScenskrÀck ? en stÀndig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstÄ hos varje individ genom olika framtrÀdanden pÄ scen, nÀmligen scenskrÀck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt fÄ svar pÄ hur elever kan komma att uppleva detta pÄ en scen eller annat offentligt framtrÀdande och svaren skiljer sig anmÀrkningsvÀrt ifrÄn elev till elev. 23 elever i Ärskurs 9 har fÄtt besvara en enkÀt och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Det traditionella anstÀllningssystemet som lÀnge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmÀrks av fler tidsbegrÀnsade och otrygga anstÀllningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fÄtt en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anstÀllda troget stannade kvar i organisationen, men förÀndringarna pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda istÀllet blivit mer lojala mot sig sjÀlva. Detta innebÀr att anstÀllda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istÀllet för att vara kvar i samma organisation och hÄlla hÄrt i den anstÀllning man har. PÄ sÄ vis kan organisationer idag ses som sprÄngbrÀdor som anstÀllda anvÀnder sig av för att komma vidare till nÀsta jobb. Denna förÀndring pÄverkar inte bara organisationerna utan fÄr Àven konsekvenser pÄ bÄde individ och samhÀllsnivÄ.

I Tanums kommun har majoriteten av kommunens chefer genomgÄtt ett ledarutvecklingsprogram, kallat ?TrÀningslÀger för ledare. Utvecklingsprogram för verksamma chefer?.  Syftet med föreliggande studie var att utvÀrdera deltagarnas upplevelse av resultat och effekt (för individ och organisation) av genomfört program, samt undersöka om det föreligger samband mellan upplevda utbildningseffekter, emotionell och sjÀlslig intelligens samt sjÀlvkÀnsla. Studien omfattade 23 deltagare, vilka samtliga genomgÄtt ledarutvecklingsprogrammet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konflikter uppstÄr och förebyggs pÄ arbetsplatsen. Jag finner Àmnet konflikt och hur man hanterar och förebygger konflikter pÄ arbetsplatsen som relevant eftersom det Àr nÄgot som jag personligen stött pÄ mer Àn en gÄng pÄ olika arbetsplatser. Mitt arbete som blivande personalvetare innefattar arbetet att vÀgleda och frÀmja en samverkan mellan personalen i organisationer. Detta arbete presenteras som en litteraturstudie dÀr tidigare forskning och teori avhandlas och diskuteras. Datainsamling har genomförts med hjÀlp av litteratur och relevanta artiklar som behandlar detta ÀmnesomrÄde.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt nÄgra pedagoger har till mÄngkulturalitet. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor i ett mÄngkulturellt omrÄde. För att ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt nÄgra pedagoger har till mÄngkulturlitet har vi valt att genomfört fyra observationer och fyra intervjuer med pedagoger i förskolan. Det visade sig att de svenska normerna Àr stÀndigt nÀrvarande. Det finns ett dilemma med att synliggöra barnens kulturtillhörigheter, nÀmligen att barnen blir representanter för en kultur snarare en unik individ.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvĂ„rdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma pĂ„ avdelningar inom somatisk vĂ„rd. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits mĂ„nga gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvĂ„rdnad. För att kunna uppleva god omvĂ„rdnad krĂ€vdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vĂ„rdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper sĂ„som empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvĂ„rdnadssituationen.