Johansson, E. OmvÄrdnadshandledning ? tid till eftertanke. En litteraturstudie om sjuksköterskestudenters upplevelser av omvÄrdnadshandledning i grupp. Examensarbete i omvÄrdnad 15 poÀng, Malmö högskola: HÀlsa och SamhÀlle, utbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2011. OmvÄrdnadshandledning i grupp Àr och har varit en obligatorisk del av sjuksköterskeutbildningen vid Malmö Högskola sedan 1993, HÀlsa och SamhÀlle.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg dÀr ledning med dess hjÀlp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och pÄ sÄ sÀtt bidra till organisationens lönsamhet. Men att försöka förstÄ de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förstÄelse för organisatorisk rÀttvisa. Vad gÀller monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem sÄ Àr det viktigt att förstÄ att rÀttvisefrÄgor utgör en viktig del av de olika anstÀllningsförhÄllandena i organisationen. Utan denna förstÄelse kan det uppstÄ ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rÀttvisa för pÄverkan pÄ attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetÀra ersÀttningar fÄ för upplevda beteendemÀssiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte Àr att beskriva och förklara attityder kring monetÀra ersÀttningar i ett belöningssystem.

Arbetslösheten Àr ett stort problem i dagens samhÀlle bÄde för samhÀllet och för flertalet av dem som hamnar utanför arbetsmarknaden. Det finns bÄde fördomar och myter om hur de arbetslösas situation ser ut och hur denna grupp upplever sin situation. Forskning visar pÄ att de arbetslösas upplevelser pÄverkas starkt av ekonomisk pÄfrestning och skamgörande erfarenheter bland flera andra pÄverkande faktorer.Syftet i studien Àr att undersöka hur ett antal arbetslösa ungdomar upplever sin situation och vilka konsekvenser arbetslösheten har för dem. Dessutom har studien som syfte att skapa en inblick i och förstÄelse för vad det Àr som gör att arbetslösa ungdomar upplever sin situation sÄ olika ifrÄn individ till individ.Genom en kvalitativ studie med en explorativ ansats har fem arbetslösa ungdomar mellan 22-30 Är blivit intervjuade. Dessa intervjuer har med hjÀlp av sociologiska utgÄngspunkter sÄ som Jahodas teori om manifesta och latenta funktioner av arbetet, Ezzys tre huvudtyper av reaktioner pÄ arbetslöshet samt Starrins ekonomi-skam modell skapat en större förstÄelse för de arbetslösa ungdomarnas upplevda konsekvenser av utanförskapet pÄ arbetsmarknaden och hur det kommer sig att arbetslöshetens konsekvenser upplevs olika frÄn individ till individ.

I media fÄr man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste Ären, samt att narkotikan blivit mer tillgÀnglig för varje individ. InnehÄllet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten Àr i GÀllivare enligt Polismyndigheten och SocialtjÀnsten samt vilka behandlingsmetoder som Àr rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs nÀr individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jÀmför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillÀmpas. Det framkommer att SocialtjÀnsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos SocialtjÀnsten.

Den hÀr studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken Àr matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lÀrares och elevers uppfattningar om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansÀttningen nÀr det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrÄn ett processinriktat och/eller produktinriktat lÀrande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklÀrarna har materialet sammanstÀllts och analyserats under tre olika teman: förutsÀttningar för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansÀttningens betydelse för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd trÄd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansÀttning gÀllande problemlösning i matematik.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka styrmekanismer som förekommer i innovationsintensiva organisationer och hur dessa pÄverkar innovationsförmÄgan. PÄ detta sÀtt Àr förhoppningen att skapa en förstÄelse kring samspelet mellan ledarskap, individ och organisation. Arbetet har utförts genom en fallstudie med en komparativ design. DÄ syftet Àr att skapa en förstÄelse kring studieobjekten har vi utgÄtt ifrÄn en tolkande ansats och uteslutande anvÀnt kvalitativ data. Studien har genomförts pÄ fyra organisationer: Gambro, BMC, BioInvent och Jolife.

Syftet med studien var att undersöka huruvida samverkan inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg upplevdes fĂ„ en negativ pĂ„verkan av socionomens professionaliseringsstrĂ€van. För att detta skulle vara möjligt att undersöka upprĂ€ttades frĂ„gestĂ€llningar samt tvĂ„ hypoteser som dels försökte koppla specialisering till professionalisering och dels hĂ€vdade att specialisering Ă€r negativt för samverkan inom socialtjĂ€nsten:? Professionaliseringsprocessen inom socialt arbete medför ökad specialisering inom socialtjĂ€nstens individ- och familjeomsorg.? Ökad specialisering har en negativ effekt pĂ„ samverkan inom socialtjĂ€nstens individ -och familjeomsorg.Genom en kvantitativ metod dĂ€r webbenkĂ€ter skickades ut till tre olika kommuners individ- och familjeomsorg sĂ„ samlades data in som vi sedan analyserade med hjĂ€lp av statistiska analysmetoder för att hitta samband utifrĂ„n tidigare forskning och teoretiska perspektiv sĂ„ som organisationsteoretiskt systemperspektiv samt rollteori.PĂ„ grund av det ovĂ€ntade bortfallet av en kommuns socialtjĂ€nst pĂ„verkades resultatet drastiskt. Det fanns vissa samband men pĂ„ det stora hela kunde hypoteserna varken bekrĂ€ftas eller förkastas. Slutsatser som kunde dras utifrĂ„n hypoteserna var att en ökad specialisering i dessa kommuner talade för en lĂ€gre grad av nöjdhet gĂ€llande samverkan samt att medan formella strukturer sĂ„ som fasta samverkanstider och gemensamma lokaler för samverkanstrĂ€ffar var av betydelse sĂ„ föreföll det finnas ett starkare samband mellan nöjdhet med avseende pĂ„ samverkan och informella strukturer, sĂ„ som trivsel och personliga relationer.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om lÀxor ger fördjupad kunskap inom ett Àmne. Vidare vill vi veta vad syftet med lÀxor Àr. Vi har genomfört femton intervjuer, jÀmt fördelade mellan lÀrare, elever och förÀldrar. Resultatet pekar pÄ att lÀxor behövs, men att eleverna vill ha en annan typ av hemuppgifter Àn de i nulÀget har. Vi genomförde Àven mindre studie pÄ sex av vÄra egna barn för att fÄ veta hur mycket tid de trodde sig lÀgga pÄ sina lÀxor och hur lÄng tid de i verkligheten Àgnade Ät lÀxlÀsning. VÄr slutsats Àr att om lÀxor ges, ska de vara vÀl genomtÀnkta och att det kan skapas utrymme för att göra lÀxorna under skoldagen. Nyckelord: lÀxor, kreativitet, individ, variation.

Motivationsskapande ÄtgÀrder Àr avgörande för de anstÀlldas nöjdhet inom organisationen. Vad som motiverar de anstÀllda varierar frÄn individ till individ. VÄrt resultat visar att det existerar ett samband mellan de anstÀlldas nöjdhet och hur vÀl organisationens strategi, struktur, utvÀrderingar och belöningar stÀmmer överens med olika karriÀrinriktningar och drivkrafter. Studien visar Àven att de anstÀlldas nöjdhet pÄverkar kundernas nöjdhet med servicen..

Segmentering av Àldre konsumenter kan vara svÄrt att genomföra. MÄnga författare pÄpekar att detta Àr en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp mÄste utvecklas. Vi valde att göra tvÄ fallstudier för att fÄ mer förstÄelse hur företag segmenterar grupper av Àldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi tvÄ intervjuer pÄ tvÄ olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag anvÀnder sig mest av psykografisk och beteendemÀssig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt sÄ djup som vi trodde och som författarna pÄstÄr..

Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Introduktion: Arbetsrelaterade besvÀr orsakade av stress och psykiska pÄfrestningar Àr vanligt förekommande. Arbetsplatsen Àr en miljö dÀr mÀnniskor spenderar en stor del av sin dag och Àr dÀrför en betydande arena för hÀlsofrÀmjande arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som pÄverkar anstÀlldas psykiska hÀlsa. Metod: Metoden som anvÀndes i föreliggande studie var litteraturstudie. Databassökningen gjordes i databaserna PsycInfo och Academic Search Elite. Resultatet innefattar 8 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet var att undersöka hur symtomen hos patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus förÀndrades frÄn diagnos till Äterbesök tre mÄnader postoperativt, i tvÄ olika grupper, en som vÀntat kortare och en som vÀntat lÀngre tid Àn sex mÄnader pÄ operation. Dessutom var syftet att undersöka hur ÄterhÀmtningen sÄg ut i respektive grupp samt undersöka om symtomen vid Äterbesöket skiljde sig Ät mellan grupperna.Metod: Journalgranskning. Fyrtio patienter delades in i tvÄ grupper, de som vÀntat kortare (grupp 1) respektive lÀngre tid Àn sex mÄnader (grupp 2). Patienterna hade normaltryckshydrocefalus utan bakomliggande orsak, hade ej tidigare opererats med shunt samt var 40 Är eller Àldre. Hydrocefalusvariabler (gÄng, balans, inkontinens, Rankin och Mini Mental Test) analyserades med icke parametrisk statistik.Resultat: Grupp 1 visade förbÀttring för variablerna gÄng och balans frÄn diagnos till Äterbesök.

VÄrt syfte med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur elevernas kunskaper i första hjÀlpen pÄverkas tvÄ Är efter utbildning inom Àmnet. Som metod valde vi att anvÀnda oss av enkÀter och intervjuer, dÀr vi delade ut enkÀter till 102 elever och intervjuade fyra lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa. De fyra grundskolorna som vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var alla belÀgna i Malmö. Genom arbetets gÄng anvÀnde vi oss av relevant litteratur för att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar. De fyra grundskolorna som vi valt att undersöka delades i sin tur upp i tvÄ grupper, Grupp 1 respektive Grupp 2.