FrÄn och med juli 2011 kommer ÄtgÀrdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör dÀrmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av sÀrskilt stöd. Samtidigt skall ÄtgÀrdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lÀrarna i att formulera ÄtgÀrder som möjliggör lÄngsiktig utveckling för eleven, skolan och Àven för lÀraren sjÀlv. Med hjÀlp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt ÄtgÀrdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivÄ samt maktaspekter kan synliggöras.

Studien syftar till att undersöka problemlösningsprocessen dÄ elever arbetar i grupp med matematiska problem samt uppmÀrksamma de uttrycksformer som anvÀnds. En jÀmförelse mellan skolÄr fem och skolÄr nio görs för att upptÀcka betydelsefulla skillnader. Metoderna som anvÀnts Àr kvalitativa i form av observation och intervju. TvÄ grupper frÄn respektive skolÄr har studerats, dÀr varje grupp bestod av tre elever. Resultatet visar att grupperna i klass 9 Àr mer resultatinriktade och uppvisar en enkelriktad problemlösningsprocess, samtidigt som grupperna i klass 5 vid flertalet gÄnger gÄr tillbaka i problemlösningsprocessen och vÄgar göra kvalificerade gissningar.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

Julia Rolandsdotter, Idéer om samhÀlle och individ: Abortdebatten under 1960- och 1970-tal med inriktning pÄ realpolitik och ideologi, Uppsala Universitet: Institutionen för idé- och lÀrdomshistoria, C-uppsats, HT 2013.This essay aims to investigate and scrutinize the debate surrounding abortion during the years of 1964 and 1974 respectively. By analyzing elements of different opinions in the debate from daily press, a wide range of aspects concerning the issues of free abortion have been distinguishable. This analysis shows that the abortion debate was, to a high degree, a question of Realpolitik and ideology whereas the differences over time have been visible rather than the differences between parties of varying opinion. By applying the theories of Ian Hacking concerning the effects of categorization, ideas surrounding people and society among others, have been highlighted in the debate. In 1964 we see ideas about the woman as motherly or a victim and the society as defective or exposed among other factors.

DÄ arbetsplatserna kan upplevas som allt tystare Àr det av vikt att det trots allt finns individer som larmar om oegentligheter inom de egna organisationerna. Individer som gör sÄ kallas whistleblowers och denna studie syftar till att försöka förstÄ en del i de bakomliggande orsakerna till detta beteende. Vi har studerat vilken betydelse den rÄdande organisationsstrukturen samt individens inre principer har för whistleblowing. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av fem intervjuer med sÄvÀl personer som agerat whistleblowers, samt personer som i sin yrkesroll fyller en funktion som whistleblowers. Alla vÄra intervjupersoner Àr kopplade till mÀnniskovÄrdande organisationer.

Samtidigt som anvÀndandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept frÄn vissa vÄrdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det nÄgot de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstÄr i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssÀkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssÀkerhetsarbetet pÄverkats av olika aktörers syn pÄ ansvarsfrÄgor. Arbetet har sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie dÀr hanteringen av e-recept mellan Kalmar lÀns landsting och Apoteket AB stÄr i fokus. Representanter frÄn Apoteket AB, Kalmar lÀns landsting, Datainspektionen och SjukvÄrdsrÄdgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstÄ och förklara de olika organisationernas syn pÄ e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssÀkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD Àr syftet med denna studie att fÄ en djupare inblick i hur pedagoger pÄ en organisatorisk nivÄ bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare Är har inom omrÄdet. Kunskap om att hantera elever med ADHD Àr vÀrdefull eftersom det blir lÀttare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta stÀller stora krav pÄ pedagogen att besitta tillrÀckliga kunskaper, sÄvÀl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Malmö högskola LĂ€rande och SamhĂ€lle Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VĂ„rterminen 2012 Abstrakt Nesic, Anna & Åkesson, Christel (2012). Om vi skalar?en studie om synen pĂ„ specialpedagogikens inre. (I we peel? a study on the perception of special education internal). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rande och SamhĂ€lle, Malmö högskola. Syftet med vĂ„r studie har varit att undersöka vad kĂ€rnan i specialpedagogik Ă€r.

Detta Àr en kvalitativ studie med syfte att fÄ en djupare förstÄelse av klienters delaktighet i samverkansmöten. Fyra klienter frÄn SocialtjÀnsten har intervjuats i en semistrukturerad intervju. Det har sedan gjorts en innehÄllsanalys pÄ empirin.Studien visar att ett samverkansmöte Àr uppbyggt av sociala processer som antingen kan skapa delaktighet för klienten eller försvÄra för densamma. Studien pÄvisar Àven att det finns maktskillnader i samverkansmöten och att dessa mÄste synliggöras kontinuerligt för att kunna skapa en mer jÀmlik diskussion. Det har ocksÄ framkommit att det finns faktorer pÄ individ- grupp- och strukturellnivÄ som försvÄrar eller frÀmjar klientdelaktighet..

Syftet med följande arbete Àr att granska hur lÀrare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift Àr att ge alla elever en likvÀrdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella mÄlen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla vÀxt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krÀvs en allmÀn specialpedagogisk kompetens hos alla lÀrare för att kunna fÄ en skola för alla. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen sÄg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förvÀntades av eleven efter en placering i liten grupp.

Det finns en önskan om att finna bÀttre parametrar för att kunna förutse hur fodret fungerar i kon. Svenska Foder AB redovisar dÀrför mÄtten smÀltbar fiber, ((NDF* EFD)+pektin) och fiberkvot, ((NDF* EFD)+pektin)/ stÀrkelse, i sina kraftfoder. Genom att vÀlja olika sorters kolhydrater kommer foderstaten och dÀrmed djuren att pÄverkas pÄ olika sÀtt. En stor del av kornas foderstater bestÄr av kolhydrater. Arbetet har försökt att belysa om det finns en skill-nad i produktion och hÀlsa pÄ gÄrdar dÀr man har en hög andel smÀltbar fiber i foderstaten jÀmfört med gÄrdar som har en hög andel stÀrkelse i foderstaten.

Grupp-polarisering Àr ett fenomen som hÀvdar att individuella gruppmedlemmar efter diskussion Àndrar sina Äsikter i den riktning som gruppens Äsikt som helhet hÄller för riktig. I denna studie var syftet att utreda om kontext var en kÀlla till variation av grupp-polariseringen. Med kontext avsÄgs gruppernas sammansÀttning. De olika gruppsammansÀttningar som studerades var grupper vars medlemmar kÀnde varandra sedan tidigare jÀmfört med grupper med medlemmar som inte kÀnde varandra, samt grupper bestÄende av medlemmar med samma kön jÀmfört med grupper med blandade kön.Trots att polariseringseffekterna i studien visade sig vara mindre Àn förvÀntat pekade resultaten ÀndÄ pÄ tvÄ saker. Resultaten visade att polariseringseffekter inte Àr beroende av huruvida gruppmedlemmarna kÀnner varandra sedan tidigare eller inte, men könssammansÀttningen av gruppen Àr av betydelse för grupp-polariseringseffekter.

Uppsatsen har för avsikt att undersöka hur den nypaganistiska, och i första hand nordamerikanska, rörelsen Church of All Worlds reagerar mot förÀndring och institutionalisering. För att förstÄ institutionaliseringsprocessens bakomliggande krafter och identifiera dess konsekvenser, Àr det övergripande syftet med uppsatsen att utifrÄn en fallstudie av Church of All Worlds undersöka hur organisationen under sina verksamhetsÄr förÀndrats i frÄga om (1) förhÄllande till samhÀllet, (2) ideologi, (3) organisatorisk struktur och (4) ledarskap. UtgÄngspunkten Àr att betrakta rörelsen som dels religiös och spirituell, dels organisatorisk och ekonomisk, varför uppsatsen lutar sin teoribildning mot bÄde religions- och samhÀllsvetenskapen och mot organisationsteorin. Som samhÀlleliga samt organisatoriska faktorer till Church of All Worlds institutionalisering finner vi den postmoderna motreaktionen mot industrisamhÀllets missförhÄllanden samt kritiken mot existensen av den objektiva sanningen. Institutionaliseringens följder Àr emellertid att rörelsen slutligen upptas som en del av det sen-moderna samhÀllssystemet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad man som lÀrare kan lÀra sig om elever genom att observera dem nÀr de arbetar i grupp. VÄrt syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad elever kan lÀra av varandra nÀr de diskuterar tillsammans..

En genomgÄng av Malmö FF mellan Ären 1999 och 2004 ur ett socialpsykologsikt perspektiv. Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ vilka synergieffekter Malmö FF:s förÀndring har gett..