SyfteSyftet med denna studie Ă€r att förklara hur auktoriserade revisorer upplever att de senaste förĂ€ndringarna inom revisionsbranschen pĂ„verkat samhĂ€llsnyttan av revision.Metod En kvantitativ undersökning genomfördes via en elektronisk enkĂ€t som skickades ut till svenska auktoriserade revisorer, varpĂ„ en statistisk analys av 130 svar var möjlig.Resultat Resultatet visade att medlemmarna av den svenska revisorsprofessionen Ă€r enade. Revisorer identifierar sig bĂ„de professionellt och organisatoriskt. Svenska revisorer upplever att rĂ„dgivning Ă€r positivt för samhĂ€llsnyttan, de upplever Ă€ven att ISA har en positiv inverkan pĂ„ samhĂ€llsnyttan. Äldre revisorer Ă€r dock negativa till internationella regelverk. En stark revisorsidentitet visade sig vara avgörande för uppfattningen om förĂ€ndring ökar eller minskar samhĂ€llsnyttan.Praktiskt bidrag och sociala aspekter Studien har visat att professionell identitet och organisatorisk identitet kan mĂ€tas som ett samlat begrepp, kallat revisorsidentitet.

Uppsatsen syftar till att belysa och diskutera personalens och ungdomarnas uppleverlser kring arbetet med mötesplatsen Punkten i förhÄllande till dess tÀnkta syfte, samt att undersöka vilka skillnader och likheter som förekommer mellan dessa tvÄ grupper. Syftet har belysts genom fÀltobservationer och kvalitativa forskningsintervjuer, datamaterialet har analysterats utifrÄn den fenomenografiska metoden. I materialet har jag funnit fyra centrala teman; Behovet av en mötesplats, Att arbeta i grupp, De vuxna och Punkten ur ett KASAM perspektiv. Dessa teman har sedan analyserats utifrÄn teorier om; KÀnsla av sammanhang, livsfas, ungdomsperioden, socialisation och gruppsykologi. De centrala slutsaterna i studien Àr att bÄde ungdomarna och personalen upplever att det finns ett behov av mötesplatsen i bostadsomrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur RÀddningstjÀnsten sprider kunskap som erhÄllits frÄn erfarenheter och övning, samt vilka strukturella faktorer som pÄverkar denna spridning. Med strukturella faktorer avses exempelvis hierarkier, avdelningsgrÀnser, strategier för kunskapsöverföring och belöningssystem. Studiens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer och Àr sÄledes en kvalitativ studie. Urvalet bestÄr av sju medarbetare pÄ olika befattningar som bedömts som nyckelpositioner för kunskapsspridning. Studien utgÄr ifrÄn olika Knowledge management-strategier och Communities of practice för att förklara skapande och spridning av organisatorisk kunskap. Resultatet pÄvisar att det finns olika spridningsmetoder för kunskap som bestÄr av ett avvikelsesystem, insatsrapporteringssystem samt Communities of practice inom arbetslagen.

Bakrund: LĂ„ngtidssjukskrivningar ökar och har ökat de senaste Ă„ren, detta medför ökade kostnader inte bara för statskassan utan Ă€ven för den privata sektorn. RiksförsĂ€kringsverket rapporterar stĂ€ndigt ökade kostnader för sjukskrivningar och frĂ„n regeringshĂ„ll kommer Ă„tgĂ€rdspaket i syfte att sĂ€nka kostnaderna för sjukfrĂ„nvaron samt att fĂ„ lĂ„ngtidssjukskrivna tillbaka i arbete.Syfte: Att utvĂ€rdera en sex veckor lĂ„ng rehabiliteringskurs för lĂ„ngtidssjukskrivna arbetande montörer i finmekanisk industri. Syftet var att se hur mĂ„nga som kom tillbaka i arbete efter genomgĂ„ngen kurs.Undersökt grupp och metod: Tio kvinnor som arbetade i monteringen och hade varit sjukskrivna fyra veckor eller lĂ€ngre utvaldes. Åtta individer under diagnosen skuldermyalgi och en med diagnosen utmattningsdepression deltog i studien. En individ exkluderades pga.

I dagens stillasittande samhÀlle, dÀr individer Àr allt mindre fysiskt aktiva till följd av alla moderna bekvÀmligheter ökar risken för en rad sjukdomstillstÄnd som potentiellt kan leda till en förtidig död. Den svenska befolkningen blir allt fetare och rör pÄ sig i mindre utstrÀckning. NÄgot som skulle kunna Àndras om vi visste vad som motiverar till fysisk aktivitet.I denna studie genomgick 113 personer, anstÀllda pÄ LÀnsförsÀkringar, ett enkelt steptest. Efter testet hade de sedan fyra mÄnader pÄ sig att trÀna innan de genomgick ett Ätertest, som var en exakt kopia pÄ test ett, för att se hur stor förÀndring som gick att fÄ genom trÀning gÀllande puls och vikt. Deltagarna delades in i tre grupper utefter hur mycket de ökade sin trÀningsmÀngd mellan testen: en kontrollgrupp, en grupp med liten ökning av den fysiska aktiviteten och en grupp med en stor ökning av den fysiska aktiviteten.

Denna studie handlar om individer som vÀljer att gÄ med i en religiös rörelse, pingstkyrkan. Huvudintresset lÄg i varför en individ vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse, nÀr vi lever i ett alltmer individualiserat samhÀlle, dÀr religionen fÄr mindre plats i mÀnniskors vardagsliv. Studien baseras pÄ intervjuer med fyra pingstvÀnner, en man och tre kvinnor, om hur vardagslivet ser ut, deras ritualer och traditioner samt om de kÀnner nÄgon utanförskap i samhÀllet. FrÄgestÀllningarna berörde: Vad Àr det som gör att en individ vÀljer att ingÄ i en religiös rörelse? Vilken betydelse har ritualer och traditioner? Hur ser vardagslivet ut innanför samt utanför rörelsen? Den sekundÀra frÄgan som stÀlldes var: Hur har kyrkan berörts? Den teoretiska referensramen till forskningen var: generation, individualisering, socialisation, interaktion och vardagsverklighet, ritualer, det "Àldre" samhÀllet (gemeinschaft) och det "nya" samhÀllet (gesellschaft).Forskningen visade att orsaken till att en del vÀljer att bli medlem i en religiös rörelse inte bara Àr religionen, utan i hög grad gemenskapen.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training.

Titel: Generation Z, medvetna outcasts eller en försummad social grupp? Författare: Philippa Ergel Uppdragsgivare: Göteborgs Stadskontor Kurs: Examensarbete i Medie--? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet. Termin: VÄrterminen 2012 Handledare: Malin Sveningson Sidantal: 53, inklusive bilagor Syfte: Syftet med denna studie Àr att öka samhÀllets förstÄelse för Generation Z genom att undersöka generationens attityder och vÀrderingar i relation till samhÀlleligt deltagande och medieanvÀndning. Metod: Kvalitativ analys i form av semi--?strukturerade samtalsintervjuer Huvudresultat: Mina resultat visar pÄ att Generation Z har ett stort intresse av att delta i samhÀllsutvecklingen, men att det inte upplever att de erhÄlls det utrymme de förtjÀnar.

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete, hÀr Àr hÀlsa och lÀrande ömsesidigt beroende av varandra och en stor grupp av barn och ungdomar Àr tillgÀngliga. (Kostenius & Lindqvist, 2006)Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka, beskriva och försöka förstÄ hur lÀrare tÀnker och arbetar kring begreppet hÀlsa. För att uppnÄ syftet sÄ valdes intervju som metod. De medverkande lÀrarna ansÄgs som en lÀmplig grupp att intervjua, dÄ de tidigare medverkat i en b-uppsats, som grundades pÄ att undersöka hur mycket kring hÀlsobegreppet de tillÀgnar sig frÄn sin lÀrarutbildning.Resultatet i denna undersökning visar att de intervjuade lÀrarna definierar begreppet hÀlsa vÀldigt lika och pekar pÄ den fysiska hÀlsan som det viktiga. De medverkande lÀrarna försöker i sitt arbete tÀnka pÄ hÀlsoperspektivet i den mÄn de kan.

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Vargar hÄlls i fÄngenskap pÄ djurparker och olika forskningsanlÀggningar för att man vill bedriva forskning och utbilda djurparksbesökare. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om vargars beteende skiljer sig Ät i fÄngenskap och i det vilda. Vargar har ett stort register av beteenden som innehÄller allt ifrÄn förflyttning, jakt, lek, parning, valpuppfödning och hierarki. Vilda vargflockar bestÄr av familjeenheter med ett förÀldrapar och deras icke-könsmogna avkommor medan vargflockar i fÄngenskap ofta bestÄr av ihopsatta individer som inte Àr beslÀktade med varandra. Detta medför att hierarkin ser olika ut i fÄngenskap gentemot i frihet.

De flesta prematura barn behöver sondmatas de första veckorna eller mÄnaderna pÄ grund av deras omogna sugbeteende. Hur man pÄ bÀsta sÀtt stödjer barnet i övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr inte klart samt att vÄrden kring övergÄngen frÄn sondmatning till amning Àr reglerad med icke evidensbaserade riktlinjer och vÄrdrutiner. Syftet med studien var att utvÀrdera effekter av och följsamhet till en ny vÄrdrutin, ?viktfri amning?, vid en neonatalavdelning i Sverige. Vidare avsÄgs att beskriva mammors upplevelse av amning pÄ neonatalavdelningen dÄ vÄrdrutinen ?viktfri amning? anvÀndes.

Kosovoalbanerna Àr i Sverige en relativt ny invandrargrupp. DÀrigenom Àr kunskapen om deras kulturella och sociala förutsÀttningar ganska okÀnt..

Varje vecka trÀffas över 400 000 personer i Sverige för att pÄ fritiden sjunga i körer. Den aktuella studiens syfte var dels att undersöka huruvida körsÄngare upplevde förÀndring av vÀlbefinnande i form av förÀndring av kÀnslotillstÄnd och vÀrk vid körsÄngsrepetition, samt dels om det var nÄgon skillnad i vÀlbefinnande vid körsÄngsrepetition mellan grupper med lÀgre respektive högre hÀlsonivÄ. En första enkÀt med frÄgor rörande demografisk data och hÀlsoskalor sÀndes hem till de 379 undersökningsdeltagarna (ud). I en andra skattade sedan ud intensitet (Borg CR100 skalan) av 33 variabler representerande kÀnslotillstÄnd och vÀrk, före respektive efter en körsÄngsrepetition. För fortsatt databearbetning togs en grupp med lÀgre hÀlsonivÄ (LH) (n=32) och en grupp med högre hÀlsonivÄ (HH) (n=32) ut.