The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion.

Bakgrund: Att undersöka sambandet mellan sjukfrÄnvaro och ledarskap Àr ett sÀtt att försöka förstÄ vad ohÀlsan beror pÄ. Att ohÀlsan och sjukfrÄnvaron pÄverkar individ, samhÀlle och företag diskuteras och försök har gjorts att klarlÀgga orsakerna. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur personer i ledande befattning i ett urval av organisationer hanterar personalens hÀlsa/sjukfrÄnvaro, samt att dÀrefter förklara hur ledarskapet pÄverkar densamma. Avsikten Àr ocksÄ att, sÄ lÄngt det gÄr, utveckla och testa valda teorier samt att dra slutsatser om hur organisationer, med förÀndrat ledarskap, kan minska sjukfrÄnvaron och öka lönsamheten. Genomförande: Ur ett omfattande material tillhandahÄllet av Nyckaltalsinstitutet har fyra olika typer av organisationer tagits fram.

?Upp med flÄset!? Àr en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om trÀning sÀger att det tar cirka tre mÄnader att förbÀttra konditionen. Forskning har dÀremot visat att konditionen kan förbÀttras pÄ sex till Ätta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror pÄ olika faktorer till exempel arvsanlag, antal trÀningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hÀlsan pÄverkas av fysisk aktivitet.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ fram orsaker till varför samverkan mellan Àmnena idrott och fysik inte försiggÄr i större utstrÀckning Àn det gör idag och vilka möjligheter lÀrarna sjÀlva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda pÄ detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lÀrare i fysik och 8 lÀrare i idrott och hÀlsa. Resultaten av dessa intervjuer Àr att lÀrarna vill arbeta Àmnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker Àr organisatorisk tid och att man Àr osÀker i relationen till den lÀrare man i sÄ fall skall samarbeta med. LÀrarnas förslag pÄ lösningar Àr att dels fÄ större möjligheter att mötas, bÄde spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gÀllande att tydligare styra verksamheten.

Vi har för avsikt att redogöra för tvÄ av de utvecklingsomrÄden som ingÄr i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena Àr framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden gÄr mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr fÄ medel i sitt agerande.

NÀr en nyutbildad officer som slutar Àr inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan Àven en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte gÄr att ÄtgÀrda direkt. MedelÄldern i Försvarsmakten har stigit de senaste Ären. Syftet med denna uppsats Àr bidra till förstÄelse för varför unga officerare lÀmnar Försvarsmakten. Vid LuftvÀrnsregementet Lv 6 i Halmstad Àr medelÄldern 40,6 Är. Under de senaste fyra Ären har sju unga officerare lÀmnat anstÀllningen pÄ regementet.

Inledning: En stillasittande livsstil blir allt vanligare bland barn, och aktiva utelekar har fÄtt konkurrens frÄn TV- och dataspel. MÄnga familjer bor i stÀder, med begrÀnsad tillgÄng till naturkontakt. Naturen erbjuder spontan fysisk aktivitet, likasÄ ro och mental ÄterhÀmtning. Barn som har en tidig relation med naturen blir ofta intresserade av naturen som vuxna. Denna studie undersöker möjligheten till naturkontakt för svenska barn i Äldrarna 5-12 Är.Metod: Tio mödrar intervjuades angÄende sina barns samspel med naturen.

Studiens syfte har varit att undersöka om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvÄrigheter hos en grupp tonÄringar som gÄr pÄ gymnasiet. Vidare har studien undersökt om det finns nÄgon skillnad mellan hur killar och tjejer samt morgon- och kvÀllsmÀnniskor pÄverkas av dessa variabler. Studiens empiri Àr hÀmtad genom en enkÀtundersökning dÀr en grupp gymnasieungdomar medverkade. All data analyserades genom SpearmanŽs rangkorrelation. Resultat frÄn den undersökningen visar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet, upplevd sömnkvalitet och sömnsvÄrigheter.

Affektfokuserad psykoterapi Àr pÄ frammarsch i vÀstvÀrlden och forskningen indikerar goda resultat. Vidare Àr handledning ett viktigt moment för mÄnga yrkesgrupper, inte minst för psykoterapeuter. Det finns mycket forskning om handledning i allmÀnhet, dÀremot finns det inte sÄ mycket forskning om effekter av grupphandledning. Syftet med denna studie var dels att undersöka vad en teoretisk utbildning samt metodhandledning i grupp i affektfokuserad psykoterapi kommit att betyda för fem deltagande psykoterapeuter, dels att se pÄ vilket sÀtt de anvÀnder sig av affektfokuserad psykoterapi. Metoden som anvÀnts i studien har en kvalitativ ansats och den baseras pÄ semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: MÀnniskor tenderar att identifiera sig sjÀlva med olika sociala grupper, exempelvis utifrÄn professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och vÀrderingar, vilket skapar en kÀnsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare Àn sin organisation, vilket i sin tur pÄverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste Ären har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populÀrt pÄ den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

Studiens syfte Àr att undersöka specialpedagogens roll i skolutveckling utifrÄn ett lÀrande- och organisationsteoretiskt perspektiv. Detta innebÀr att belysa och analysera hur specialpedagoger kan frÀmja lÀrares lÀrande om hur lÀraruppdraget kan förverkligas. Tidigare forskning ger indikationer pÄ behovet av denna sorts studie ? lokala teorier om problemet och systematisering av befintlig kunskap betonas, liksom forskning utifrÄn ett deltagarperspektiv, dÀr forskarens normativa roll tonas ned. Specialpedagogens skolutvecklingsuppdrag belyses i studien utifrÄn ett organisationsteorietiskt perspektiv och Skolverkets kriterier för en lÀrande organisation.

Denna studie har haft som syfte att ta reda pÄ vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i VÀstra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt Ätta personer, vid sex olikaintervjutillfÀllen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I bÄde gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi trÀffatintervjurespondenterna personligen.UtifrÄn vÄr studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förvÀntasgöra mellan tvÄ myndigheter. Samverkan mellan tvÄ olika organisationskulturer resulterar intenödvÀndigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan Àr det viktigt att tÀnja pÄ de organisatoriska grÀnserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, dÀr controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen stÄr i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjÀlp av sociologisk rollteori dÀr rollskapande och rollÄterskapande Àr tvÄ centrala begrepp.Problem: UtifrÄn tidigare forskning har vi formulerat tre frÄgor i syfte att förstÄ controllerns yrkesroll utifrÄn ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad sÀger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad Àr controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? PÄ vilket sÀtt gÄr controllerns rollskapande att förklara med hjÀlp av rollteori?Metod och teori: Vi tillÀmpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, dÄ vi valde att fokusera pÄ controllern som individ. UtifrÄn sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att fÄ kunskap om hur individer skapar mening i den vÀrld de lever i. Vi anvÀnder oss av tre rollteorier av tre vÀlkÀnda författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.