Syftet med detta examensarbete Àr ta reda pÄ vilka definitioner som finns för intelligensbegreppet i den del som berör logik i matematik och i vilken mÄn den gÄr att pÄverka. Resultatet visade att matematiklÀrarna som ingÄr i denna undersökning ansÄg att intelligensbegreppet har sin plats i problemlösning i matematik och ansÄg sig arbeta med att frÀmja denna förmÄga hos sina elever. Ett undersökningsformulÀr med fem sk rika matematiska problem gavs dÀrför till deras elever. Resultatet visade att 68 % dvs ca 200 elever inte kunde finna en lÀmplig lösningsstrategi till ett enda problem som presenterades i formulÀret. Parallellt genomfördes ett arbete inriktat pÄ problemlösning i en grupp om 12 elever som fÄr sin skolundervisning pÄ Ungdomsalternativet.

VÄrt mÄl har varit, i enlighet med lÀroplanens kursmÄl, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att pÄ olika sÀtt kommunicera matematiska idéer och tankesÀtt. Under fyra veckor utförde vi vÄrt arbete i tvÄ parallella klasser som lÀste kursen matematik C pÄ Komvux i LuleÄ. Grupperna fick arbeta enligt en modell dÀr den kommunikativa biten betonades starkt, i sÄvÀl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av vÄra egna observationer och elevernas utvÀrderingar vill vi pÄstÄ att det matematiska problemet och dess lösning fÄr en bÀttre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna Àn om man löst problemet pÄ egen hand. Av undersökningen framgÄr att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

MÄnga informationssystemutvecklingsprojekt blir misslyckade, vilket innebÀr misslyckade informationssystem. Detta innebÀr att organisationens förvÀntningar pÄ IS: et inte uppfylls, det anvÀnds inte eller anvÀndarna accepterar det inte. Det finns flera faktorer som pÄverkar utgÄngen av en ISU, vilka kallas framgÄngsfaktorer. En ISU: s utgÄng beror pÄ ISU-gruppens effektivitet och dÀrför blir framtagandet av vad som pÄverkar en ISU-grupp att bli framgÄngsrik mer viktigt. En grupp genomgÄr en utveckling med olika utvecklingsfaser under arbetets gÄng, dock kan stopp i utvecklingen leda till ineffektivitet i gruppen.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nÀtverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Fyra kategorier framkom utifrÄn familjernas svar nÀmligen, samordning/samarbete, förvÀntningar, delaktighet och frustration.Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att fÄ stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nÀtverksmöte sÄgs som en lÀttnad av familjerna.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.

Syftet med studien var att undersöka hur screeningtester i gymnasieskolan hanteras av skolorna, hur resultaten anvÀnds samt pÄ vilka sÀtt de pÄverkar verksamheten pÄ individ-, grupp och organisationsnivÄ. Studien har en kvalitativ ansats dÀr intervjuer och fokusgrupper anvÀndes för att samla in data. För att analysera det insamlade materialet valdes tematisk analys. Resultatet visar att mÄnga av informanterna har en skeptisk hÄllning till screeningtesten, men trots det vill ha kvar dem. Det lyfts fram en uttalad önskan att det ska finnas nya och moderna, gÀrna digitala, test.

Att vÀlja rÀtt nÀtverksoperativsystem för verksamheten vid en omorganisation av nÀtverket Àr en svÄr uppgift. RÀtt nÀtverksoperativsystem Àr avgörande för hur nÀtverket i organisationen eller företaget skall fungera. NÀr en omorganisation planeras kan andra nÀtverksoperativsystem, som kan passa verksamheten bÀttre, Àn det existerande systemet vÀljas. Valet av system beror till exempel pÄ vilken nivÄ av sÀkerhet, Ätkomlighet, utbyggbarhet, ekonomisk kostnad och driftsÀkerhet nÀtverket skall ha.Denna rapport fokuserar pÄ val av nÀtverksoperativsystem. Detta görs med avseende pÄ hur det Àr möjligt att implementera sÀkerhet, Ätkomlighet och driftsÀkerhet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett antal professionella i sitt arbete bemöter mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer. Vidare vad det finns för hjÀlp och stöd för dessa mÀn. UtifrÄn en kvalitativ metod och hermeneutisk utgÄngspunkt har vi intervjuat professionella pÄ tre olika verksamheter. Studiens resultat visar att mÀn som brukar vÄld i nÀra relationer Àr en heterogen grupp som behöver individanpassad behandling och insatser. Behov och efterfrÄgan efter insatser Àr stora.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda nÀr militÀrpolisen Àr behörig och anses ha polisiÀra befogenheter. Avsaknaden av en tydlig grÀns belyses och problematiseras med krav uppstÀllda av lagstiftaren som utgÄngspunkt. Vidare görs en konsekvensanalys av att tydlig lagstiftning gÀllande MP:s behörighet saknas, och dÄ frÀmst vad en individ i Sverige har för möjligheter till kompensation pÄ grund av rÀttighetskrÀnkande ÄtgÀrder vidtagna utan att normhierarkin respekterats vid rÀttighetsbegrÀnsningen..

Bakgrund: Postprandiellt plasmaglukos (PPG) Ă€r en oberoende riskfaktor för utveckling av diabetes typ II. Typ och mĂ€ngd kolhydrat kan vara avgörande för glykemisk kontroll.Syfte: Att undersöka de fem olika koster som beskrivs i Socialstyrelsen vĂ€gledning om kost vid diabetes och deras effekt pĂ„ postprandiellt blodsockersvar, hos en grupp individer med nedsatt insulinkĂ€nslighet (IGT) och en grupp friska individer.Material och metod: Fyra friska personer med en medelĂ„lder pĂ„ 72 Ă„r och medel BMI 24 och tre personer med IGT, medelĂ„lder pĂ„ 75 Ă„r och medel BMI 22,9 medverkade i studien. Fem olika mĂ„ltider frĂ„n Socialstyrelsens riktlinjer om kost vid diabetes ingick och efterföljande blodprover togs fem gĂ„nger under 120 minuter.Resultat: Tydlig skillnad kunde ses mellan de olika grupperna. Även om startvĂ€rdena var desamma för bĂ„da sĂ„ blev variationen stor efter intagna mĂ„ltider med högre topp- och slutvĂ€rden för gruppen IGT, vilket ocksĂ„ resulterade i en större Area under kurvan (AUC). UppmĂ€tta toppvĂ€rden kom ocksĂ„ senare hos denna grupp.

Grupparbete Àr en anvÀnd undervisningsmetod i skolan dÀr eleverna drar nytta av varandras olikheter och förmÄgor för att lÀra sig ny kunskap. Centralt för grupparbete och lÀrande Àr sprÄket och samtalet. Vi vill i denna studie undersöka vilka samtal ett kollaborativt arbete kan medföra. Studiens idé uppkom utifrÄn elevers svÄrigheter med samarbete och samtal i grupp. Aktionsforskningen följer en process av planering, aktion, dokumentation och reflektion.

I en vÀrld dÀr mÄnga samhÀllsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lÀtt glöms bort, nÀmligen dyslektiker. De tillhör ocksÄ en grupp som sÀllan undersökts i Internetkontexter, dÀrför valde vi att utgÄ ifrÄn dem.Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgÀnglighetsriktlinjer, utifrÄn onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till vÄra anvÀndares upplevda tillgÀnglighet och anvÀndbarhet. Vi anvÀnde onlinebaserade automatiska testverktyg för att vÀlja ut fyra webbplatser, tvÄ med lÄg- och tvÄ med hög tillgÀnglighetsranking. Vi lÀt sedan tio anvÀndare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. DÀrefter fick de besvara en enkÀt för att fÄnga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna.

Uppsatsen a?r en litteraturstudie med fokus pa? psykodynamiska teorier och musik- terapi i grupp. Analysresultaten visar teman som mo?jliggo?r fo?rsta?else av musikens roll och dynamik: Inledningsvis beskrivs hur psykoanalytisk teori kan beskriva musik. Baserat pa? den metod Heidi Ahonen-Eerika?inen (2007) utvecklat, Group Analytic Music Therapy (GAMT), analyseras hur musik kan fungera som en bro mellan medvetna och omedvetna processer i en terapigrupp.