Bakgrund och problemUnder de senaste Ären har antalet börsnoterade smÄbolag ökat markant. Nya smÄbolag noterasi förstahand pÄ nÄgon av de mindre börslistorna, NGM Equity eller Aktietorget. FrÀmstaanledningen till att mindre bolag vÀljer att börsnotera sig Àr för att fÄ tillgÄng till riskkapital.Befintliga vÀrderingsmodeller Àr anpassade och formade efter kriterier som smÄbolag inte kanuppfylla. De största problemen vid vÀrdering av smÄbolag Àr att de har kort historisk, oftanegativt kassaflöde, unik produkt och dÀrmed dÄlig informationstillgÀnglighet.SyfteFörfattarna vill klarlÀgga de problem som uppstÄr nÀr mindre bolag vÀrderas. För att tydligtillustrera problemen för lÀsaren genomförs en vÀrdering av ett stort bolag för att visa vilkaskilda förutsÀttningar smÄbolag och större bolag har vid företagsvÀrdering.

Studien Ă€r en applicering av Foucaults Övervakning och straff pĂ„ science fiction-romanen The Left Hand of Darkness av Le Guin. Fokus lĂ„g pĂ„ hur makten drabbar huvudkaraktĂ€rerna; syftet var att notera hur de gör motstĂ„nd mot maktutövningen och att ta fasta pĂ„ alternativa maktrelationer som kan influera verkligt politiskt arbete mot en bĂ€ttre, mer jĂ€mlik vĂ€rld. Att anvĂ€nda Foucaults idĂ©er pĂ„ liknande sĂ€tt Ă€r vanligt. Analysen bestĂ„r av sex sekvenser som utspelar sig pĂ„ planeten Vinter i The Left Hand of Darkness. Landsförvisningar för att Ă„terupprĂ€tta hĂ€rskarens makt, bĂ„de avsaknaden och upprĂ€ttandet av framstegsmyt och en etik som föresprĂ„kar jĂ€mlikhet utmĂ€rkte monarkin Karhide; kuvade kroppar i disciplinens förtecken och en makt som Ă€r sammantvinnad med vetandet kĂ€nnetecknade byrĂ„kratin Orgoreyn.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Katten Àr ett mycket populÀrt sÀllskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i vÀstvÀrlden. Trots att kattdjur Àr solitÀra djur tenderar mÀnniskan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mÄngfald i pÀlstyper, lÀngd och fÀrger samt blivit mer tolerant för grupphÄllning. För att kommunicera anvÀnder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förÀndrat kommunikations-mönstret vilket underlÀttar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgÄngen och efter en lÀngre period bildas en relativt stabil grupp.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

MĂ„nga barn gĂ„r pĂ„ fritidshem före och/eller efter skoltid dĂ„ deras förĂ€ldrar arbetar. Barnen spenderar olika mycket tid pĂ„ fritidshemmet. Det finns styrdokument om fritidshemmet och barnens utveckling dĂ€r. För denna utveckling Ă€r trivsel viktigt.BakgrundDetta Ă€r en studie dĂ€r 8 stycken barn har intervjuats om hur de uttrycker sin trivsel pĂ„ fritidshemmet. TvĂ„ fritidshem har ingĂ„tt i studien, vilka vi kallar Ängens skola och Dahlens skola.MetodGenom litteratur har vi fördjupat vĂ„r förstĂ„else om faktorer kring trivsel.

Arbetet undersöker det straffrÀttsliga rekvisitet ?tillÄtelse? enligt förslaget om en ny, samtyckesbaserad bestÀmmelse (sexuellt övergrepp) i Brottsbalken 6:3. En förutsÀttning för att en individ ska kunna ge en tillÄtelse som gör gÀrningen straffri Àr att denna har förmÄga och tillfÀlle att göra detta, dvs. sjÀlvbestÀmmande. Inom straffrÀtten Àr sjÀlvbestÀmmande ideologiskt preciserat utifrÄn en idé om mÀnniskan som en fri individ, vilket fÄr konsekvenser för bedömningen av rekvisitet ?tillÄtelse?.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med lungcancer. Fjorton artiklar analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: att sjukdomen och behandlingen pÄverkar och förÀndrar det dagliga livet, att ha funderingar kring döden och ibland föredra att dö, att söka efter strategier för att kunna försöka leva som vanligt, att behöva stöd och trygghet för att kunna hantera sjukdomen, att acceptera sjukdomen och hysa hopp. Resultatet visar att lungcancer medför pÄtagliga förÀndringar i det dagliga livet. Dyspné och trötthet medförde förÀndrad livskvalitet som resulterade i förmÄgan att inte vara kapabel att utföra aktiviteter som tidigare.

BakgrundTyp 1-diabetes mellitus utgo?r en konstant na?rvaro som kra?ver daglig egenva?rd hela livet ut. Under ungdomsa?ren sker stora fysiska och sociala fo?ra?ndringar pa? kort tid vilket fo?rsva?rar egenva?rden. Samtidigt utvecklar ungdomen sja?lvsta?ndighet fra?n fo?ra?ldrarna och anammar da?rmed ett o?kat sjukdoms- och egenva?rdsansvar.

Eftersom arbetet Àr en viktig del nÀr det gÀller invandrarnas integration i det svenska samhÀllet valde vi att titta nÀrmare pÄ vilken hjÀlp en viss grupp av invandrare fick för att komma in pÄ arbetsmarkanden. Vi valde att titta pÄ invandrare som har diagnostiserats med PTSD (posttraumatisk stressyndrom). Anledningen till att vi valde denna grupp mÀnniskor Àr frÀmst för att invandringen till Sverige de senaste 10-15 Ären frÀmst har bestÄtt av flyktingar. Flera rapporter visar att flyktingarnas psykiska hÀlsa Àr betydligt sÀmre Àn den övriga befolkningens. För att denna grupp av mÀnniskor ska ha en chans till ett bra liv mÄste hjÀlp erbjudas frÄn staten och kommunen.

Since the disintegration of the Soviet Union a lot of hope has been put on civil society to help develop Russia into a more democratic society. This study explores the constructive elements in the relationship between civil society and the state in Russia, and how this enables the work toward political development. By using Julie Fishers theory about political development and organisational autonomy I discuss the varying and often complex ways in which civil society and the state interacts. These are often not mentioned in the liberal tradition, which believes that civil society's most important democratic function is to act as a watchdog for the state.There is very limited political space for NGO's in authoritative Russia. The existing oppositional NGO's are important for the political development, but they are few and their impacts on society are limited.

SammanfattningInvandringen Àr en realitet i dagens samhÀlle. Skolan har hÀr en viktig roll och ett stort ansvar i mottagandet av de nya barnen och ungdomarna med invandrarbakgrund. Det Àr intressant att frÄga sig hur skolan och undervisningen förhÄller sig och anpassar sig till denya omstÀndigheterna. I styrdokumenten finns en medvetenhet kring mÄngkulturalitet och interkulturalitet. Samtidigt skall det gemensamma kulturarvet utgöra en trygghet och en gemensam plattform i undervisningen.Mot bakgrund av den realitet dagens skola befinner sig i och den kontrastförhÄllande som syns i styrdokumentet, syftar befintlig uppsats till en undersökning av hur lÀrare och invandrarelever ser pÄ historieÀmnets roll i det mÄngkulturella klassrummet.

BakgrundÖvervikt Ă€r ett ökande folkhĂ€lsoproblem. Med hittillsvarande forskning som grund satte vi samman ett koncept för viktminskning i grupp med tonvikt pĂ„ livsstilsförĂ€ndringar i smĂ„ steg för att dĂ€rigenom skapa grund för en bestĂ„ende viktnedgĂ„ng. En förutsĂ€ttning var att antalet gruppsammankomster skulle vara litet.SyfteSyftet var att utvĂ€rdera vĂ„rt koncept för viktminskning. Förutom viktnedgĂ„ng ville vi se om kolesterolvĂ€rde, blodtryck eller blodsockervĂ€rde pĂ„verkades.Undersökt grupp och metodVi ville ha en motiverad grupp pĂ„ ca 10 personer för en studietid pĂ„ 12 mĂ„nader. Gruppen valdes ut genom att hela personalen pĂ„ ett företag genomgick hĂ€lsokontroll och de som hade BMI pĂ„ minst 30 erbjöds delta.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers lÀs- och skrivssvÄrigheter. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fyra klasslÀrare och en specialpedagog. Resultatet visar att lÀs- och skrivsvÄrigheter inte definieras pÄ ett enhetligt sÀtt. Individinriktade ÄtgÀrder, sÄ som lÀstrÀning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nÀmns Àven som en viktig faktor.

Social exklusion av romer i Europa ökar. Media uppmĂ€rksammar romer som kommerfrĂ„n Central-och Östeuropa och bosĂ€tter sig tillfĂ€lligt pĂ„ parkeringsplatser eller i stadensutkanter. Studien syftar till att belysa hur en grupp romer i Tjeckien uppfattar migrationoch vad de sjĂ€lva lĂ€gger i begreppet hem. Studien genofördes i norra Tjeckien, ett avÖsteuropeiska lĂ€nder. Studien bygger pĂ„ en kvalitativ intervju som forskningsansats.Informanterna rekryterades med bekvĂ€mlighetsurval och i studien ingĂ„r sex informanter.Det insamlade empiriska materialet Ă€r tolkat med postkolonial teori.