Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Detta Àr en studie över hur det Àr att vara anstÀlld under förhÄllanden av en organisatorisk tvetydighet. Det Àr ett fenomen som kan förekomma i olika sammanhang men studien har fokuserat pÄ anstÀllda hos bemanningsföretag dÀr den anstÀllde har en arbetsgivare och ett inhyrande företag pÄ samma gÄng. Syftet med studien Àr att förstÄ hur personal anstÀllda av bemanningsföretag upplever att arbeta under förhÄllanden av tvetydig organisationstillhörighet inom ramen för teori om social identitet, organisatorisk identitet och organisatoriskt engagemang. Arbetets metodologiska profil Àr uppbyggd kring en hermeneutisk kunskapsteori, konstruktionism, den gyllene medelvÀgens angreppssÀtt och en kvalitativ forskningsstrategi.Teorin om social identitet handlar om hur individens identitet utvecklas inom grupper och i interaktion grupper emellan. Teori om organisatorisk identitet handlar om hur en person ser pÄ sin organisation som en social grupp och att personen har en identifikation till den.

Som specialpedagog Àr det viktigt att se det goda, det friska och vad det Àr som skapar framgÄng, med andra ord, att ha ett salutogent perspektiv. Detta har jag försökt att anamma i denna studie. Syftet med följande arbete Àr att hitta framgÄngfaktorer för elever med en dyslexidiagnos. De elever som jag har intervjuat gick pÄ ett individuellt program pÄ gymnasiet och jag har undersökt vilka orsaker eleverna anser har varit de frÀmsta framgÄngsfaktorerna för att de skulle uppnÄ sina mÄl ? att bli behöriga till ett nationellt program. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats dÄ jag har intervjuat tre elever och deras förÀldrar samt tvÄ pedagoger.

Ett kommunikativt ledarskap kÀnnetecknas av en ledare som coachar och ger sina medarbetare eget ansvar, skapar strukturer som underlÀttar arbetet, har tydliga förvÀntningar, Àr tillgÀnglig för medarbetarna, ger feedback och löser problem. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan ett kommunikativt ledarskap och medarbetares arbetsmotivation. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning med deltagare frÄn 16 olika yrkeskategorier dÀr de flesta arbetar inom administration, hÀlsa och sjukvÄrd, pedagogiskt arbete, socialt arbete och inom militÀren. Med hjÀlp av enkÀten har tvÄ grupper gjorts, en grupp som anger över medelvÀrdet pÄ frÄgor som behandlar ledarens kommunikativa egenskaper och en grupp som inte anser att deras ledare Àr kommunikativ. Resultatet visar att gruppen med en kommunikativ ledare Àven upplever högre inre motivation.

Syftet med studien Àr att undersöka hur rekryteringsprocessen vid anstÀllning av chef gÄr till samt vikten av organisatorisk och personlig matchning av chef och företag. Författarna Àr Àven intresserade av betydelsen av psykologiska kontrakt i rekryteringssammanhang. Studien Àr inriktad mot rekryteringsföretag specialiserade pÄ chefsrekrytering som organisationsmÀssigt skiljer sig sÄ mycket som möjligt frÄn varandra för att fÄ en bredare syn. Undersökningen har delats in i olika omrÄden som bestÄr av rekryteringsprocessen, meriter och personlighet samt organisatorisk passform. Studien Àr utförd genom intervjuer pÄ sju deltagande rekryteringsföretag belÀgna i MÀlardalen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

WHO har tagit fram riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet för att motverka fysisk inaktivitet. Fysisk aktivitet kan innehÄlla kondition, koordination och styrka i olika former. Har man nÄgon form av fysisk, utvecklingsmÀssig eller intellektuell funktionsnedsÀttning bör WHO:s riktlinjer gÀllande fysisk aktivitet följas i största möjliga mÄn. I Polen, liksom i Sverige har varje individ rÀtt till utbildning. I Polen har alla individer skolplikt till 18 Ärs Älder.

Sammanfattning: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringDatum: 2013-05-29NivĂ„: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhĂ€lle och teknik (EST), MĂ€lardalens Högskola, VĂ€sterĂ„sFörfattare: Frida KĂ€llgren, Johan Olsson och Markus WallströmTitel: Intern Kommunikation - En studie av den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför, under och efter en organisatorisk förĂ€ndringHandledare: Birgitta SchwartzSidor: 38Bilagor: 2Nyckelord: Kommunikation, Intern kommunikation, FörĂ€ndringsprocess, organisatorisk förĂ€ndring, Ledarskap, KommunikationskanalerProblemformulering: Hur kommunicerade Consulting AB internt inför och under förĂ€ndringen till kontorslandskap? Hur har den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB förĂ€ndrats till följd av den organisatoriska förĂ€ndringen? Hur skulle den interna kommunikationen inför och under förĂ€ndringsprocessen kunnat göras bĂ€ttre?Syfte: Syftet Ă€r att undersöka den interna kommunikationen pĂ„ Consulting AB inför och under deras förĂ€ndring till kontorslandskap, huruvida den interna kommunikationen förĂ€ndrats till följd av förĂ€ndringen samt om den hade kunnat genomföras pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt.Metod: Uppsatsen Ă€r en kvalitativ studie med abduktiv ansats. IntervjufrĂ„gorna var semistrukturerade och intervjuerna gjordes med sammanlagt sju personer.Slutsats: Bra ledarskap och kommunikation under förĂ€ndringsprocessen. Genom hĂ„rt arbete och noggranna val av kommunikationskanaler har ledarskap och kommunikation uppfattats som vĂ€l fungerade under denna period.Öppnare kommunikation. Kommunikationen har i och med förĂ€ndringen till kontorslandskap blivit öppnare och det pĂ„ grund av fler konversationer mellan en eller flera medarbetare snarare Ă€n att anvĂ€nda mejl.Vissa förbĂ€ttringsmöjligheter inför framtida projekt har upptĂ€ckts och dem Ă€r förberedelse inför arbete i kontorslandskap, tydligare information kring eventuella förĂ€ndringar, skapa en större delaktighet bland personalen, inte stirra sig blind pĂ„ avdelningsplacering i kontorslandskapet och uppföljning av förĂ€ndringen..

Det har börjat bli allt vanligare att organisationer ser över sina traditionella intranÀt och börjar titta pÄ möjligheterna med sociala intranÀt (Ward, 2012). I den hÀr uppsatsen presenteras en definition av ett socialt intranÀt och hur det frÀmjar informationsdeltagande och socialt nÀtverkande. Genom att utföra en fallstudie pÄ Medarbetarportalen pÄ Uppsala universitet har det framkommit att det finns ett antal hinder som har en negativ effekt pÄ införandet. Vi anser att en utförlig behovsanalys, dÀr man inte haft överseende med nÄgon organisatorisk eller informell grupp dÀr samtliga intressenter Àr medvetna om vilka fördelar som finns med sociala intranÀt, Àr nödvÀndigt för lyckat ett projektet..

Denna uppsats behandlar lesbiskt relationsvÄld, och syftet var att undersöka vilka förestÀllningar socialsekreterare har kring lesbiskt relationsvÄld samt hur de ser pÄ förutsÀttningarna för att utföra ett bra arbete med denna grupp. Vi utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som utövar vÄld i lesbiska relationer? Vilka förestÀllningar har socialsekreterare om dem som blir utsatta för vÄld i lesbiska relationer? Vilka förklaringsmodeller/teorier utgÄr socialsekreterare ifrÄn i sina resonemang kring lesbiskt relationsvÄld? Vilka förutsÀttningar anser sig socialsekreterare ha pÄ sin arbetsplats för att göra ett bra arbete med lesbiska i vÄldsamma relationer?Vi hade en hermeneutisk ansats, och vi anvÀnde en kvalitativ metod. UtifrÄn fem intervjuer med socialsekreterare undersökte vi vilka förestÀllningar de hade kring lesbiskt relationsvÄld. I analysen anvÀndes tvÄ teoretiska perspektiv, socialkonstruktivism och empowerment.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Bemanningsbranschen har under de senaste tjugo Ären expanderat kraftigt i Sverige och visar pÄ rekordhöga omsÀttningar, dÀr allt fler söker sig till branschen. Det har ocksÄ pÄ senare Är blivit allt vanligare med bemanningsföretag som specialiserar sig pÄ studenter eller invidiver med egen verksamhet, vilket ocksÄ Àr det som denna undersökning handlar om. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ bemanningskonsulternas uppfattningar om yrkesrollens fördelar och nackdelar, samt förstÄ vilken inverkan omfattningen av feedback, utbildning och utvecklingssamtal har för konsulternas kÀnsla av commitment, identifikation och tillhörandeskap gentemot kund- och bemanningsföretaget. Undersökningen bestÄr av en kvalitativ metod med kvantitativa inslag dÀr ansatsen Àr induktiv. Undersökningen innefattar semistrukturerade intervjuer med fem studerande bemanningskonsulter och en enkÀtundersökning som besvarats av 52 respondenter som alla uppfyller kraven för att medverka i undersökningen.Den teoretiska referensramen bestÄr av teorier som berör organisatorisk identifikation, commitment, psykologiska kontrakt, flexibilitet och makt.

Bakgrund: Fotografering Àr pÄ tapeten mer Àn nÄgonsin. FörsÀljningen av systemkameror slÄr nya rekord för varje Är och hÀr Canon och Nikon de vÀrldsledande kameramÀrkena. MÄnga av deras respektive kunder anses vara mycket lojala gentemot varumÀrket och kan inte tÀnka sig att byta till det konkurrerande kameramÀrket. HÀngivenheten kan dock tyckas mÀrklig dÄ de tvÄ fotogiganterna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra i sina produktutbud.Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva eventuella lojalitetsskillnader mellan Canons och Nikons hobbyfotografer i Sverige. Vi vill vidare reda ut varför dessa skillnader eller icke-skillnader finns dÄ kameramÀrkenas produkter knappt skiljer sig Ät.AvgrÀnsningar: Studien utförs frÀmst utifrÄn ett konsumentperspektiv ? producenternas perspektiv har sÄledes inte behandlats.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge en inblick i elevers uppfattningar av brÄkbegreppet. Vi har kartlagt tvÄ klasser med elever i Ärskurs Ätta med hjÀlp av en enkÀt. Intervjuerna har vi gjort utifrÄn de tvÄ grupper som visade sig nÀr vi sammanstÀllde enkÀterna. En grupp som rÀknar med brÄk och en grupp dÀr eleverna omvandlar brÄken till decimaltal. De skillnader vi frÀmst sÄg i dessa tvÄ grupper var att grupp 1, som rÀknade med decimaltal, sÄg brÄkuttryck som en operation.