Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur kuratorer pÄ ungdomsmottagningar i Göteborg tÀnker och resonerar kring Àtstörningsproblematik och dess orsaker, samt hur deras resonemang kan förstÄs utifrÄn olika perspektiv pÄ sociala problem. Vi har Àven lyft fram hur kuratorerna konstruerar fenomenet Àtstörningar.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats. Resultatet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer med fem kuratorer pÄ fem olika ungdomsmottagningar i Göteborg. VÄr ambition var att fÄ nÀra beskrivningar av vÄra informanters synsÀtt. Vid vÄr analys har vi anvÀnts oss av teorier som handlar om olika sÀtt att se pÄ sociala problem.

Samtidigt som anvÀndandet av e-recept ökar i Sverige har Datainspektionen vid en tillsyn hos Apoteket AB konstaterat att det, i samband med överföringen av e-recept frÄn vissa vÄrdgivare till Apoteket, finns brister i personuppgiftshanteringen. Hur uppstod dessa brister och finns det nÄgot de inblandade organisationerna kan göra för att undvika att liknande situationer uppstÄr i framtiden?Arbetet behandlar hanteringen av kommunikationssÀkerhetsproblematik i ett inter-organisatoriskt perspektiv och beskriver hur det övergripande informationssÀkerhetsarbetet pÄverkats av olika aktörers syn pÄ ansvarsfrÄgor. Arbetet har sin utgÄngspunkt i en kvalitativ fallstudie dÀr hanteringen av e-recept mellan Kalmar lÀns landsting och Apoteket AB stÄr i fokus. Representanter frÄn Apoteket AB, Kalmar lÀns landsting, Datainspektionen och SjukvÄrdsrÄdgivningen SVR AB intervjuats i ett försök att beskriva, förstÄ och förklara de olika organisationernas syn pÄ e-recept, dess kommunikationskanaler och kommunikationssÀkerhetsansvaret vid överföring av elektroniska förskrivningar.

Ett studieomrÄde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan pÄverka pÄ bÄde individ- och organisatorisk nivÄ. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. PÄverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? AnsÄg skolkuratorerna att de fick anvÀnda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett sjÀlvskattningsformulÀr och en intervju var de metoder som anvÀndes i studien.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur det förhÄller sig med alkoholdebuten och alkoholvanorna inom ungdomsfotbollen i SkÄne. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en enkÀtundersökning. Min undersökningsgrupp Àr killar som spelar fotboll i SkÄne. Jag har valt att göra en uppdelning för att se om det finns nÄgra skillnader mellan ett "bÀttre" lag och ett "sÀmre" lag, jag har valt att kalla dem grupp 1 och grupp 2. Till Grupp 1 hör de undersökta vars representationslag (herrlag) spelar pÄ förbundsnivÄ (allsvenskan, superettan, division tvÄ och tre), Grupp 2 Är de lag vars representationslag spelar pÄ distriktsnivÄ (division fyra och nerÄt).

I vÀstvÀrlden anvÀnder de flesta personer tandborste för rengöring av tÀnderna. I andra delar av vÀrlden kan faktorer som ekonomi, kultur och religion bidra till att mÀnniskor istÀllet anvÀnder sig av tuggpinne som tandrengöringshjÀlpmedel. WHO rekommenderar och uppmuntrar anvÀndandet av tuggpinne som en effektiv metod för tandrengöring. Studiens syfte var att undersöka effekten av tandrengöring med tuggpinnar, jÀmfört med konventionell tandborstning, avseende förekomst av parodontit och karies hos individer i Zimbabwe. Studiens design var i form av en fÀltstudie som utformades sÄ att tvÄ olika patientgrupper undersöktes. Den ena gruppen anvÀnde tandborste och den andra anvÀnde tuggpinne i sin dagliga rengöring av tÀnderna. Kariesprevalens och parodontitstatus registrerades.

Med vÄrt examensarbete ville vi skapa ett inlÀrningstillfÀlle i matematik. Under vÄr slutpraktik undersökte vi tvÄ matematikgrupper i Ärskurs Ätta. Vi delade in eleverna i slumpmÀssiga grupper och med hjÀlp av observationsschema undersökte vi hur de utvecklade sitt samarbete. Vid tre olika undersökningstillfÀllen fick de arbeta med olika uppgifter i grupp. Eleverna har Àven fÄtt skriva utvÀrderinagr i grupp och enskilt i form av utvÀrderingsformulÀr och enkÀter.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka specialpedagogens arbetsuppgifter i förskolan och grundskolan, sedda ur andra pedagogers synvinklar. Vi har valt att fokusera pÄ handledning och det förebyggande arbetet kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om förhÄllningssÀtt, integrering, inkludering samt segregering. Denna undersökning Àr en semistrukturerad intervjumetod, utförd i tvÄ olika kommuner dÀr mÄlgruppen Àr nio lÀrare i förskolan samt nio lÀrare i grundskolan. Specialpedagogens arbetsuppgifter Àr att undervisa, utveckla, utreda samt rÄdgiva.

Vi har gjort en vetenskaplig studie som berör bland annat marknadsföring, organisation och hÀlsa. Undersökningen genomförts som en kvalitativ fallstudie dÀr tre olika företag har utgjort empirisk data. De metoder vi anvÀnt oss av Àr intervju, observation, dokumentstudier och informationen har analyserats med hjÀlp av tillÀmplig teori och egna erfarenheter. En organisations interna klimat och miljö pÄverkar den enskilda individens prestation och upplevda situation. Individen i sin tur Àr en viktig del av företagets olika kontaktytor med omvÀrlden.

Denna uppsats handlar om enhetschefers upplevelser av sin placering i förhÄllande till sina personalgrupper inom Àldreomsorgen. Idag stÀlls det höga krav pÄ kommunikation i de snabbförÀnderliga organisationerna som Àldreomsorgen och den offentliga sektorn befinner sig i. I samband med detta ökar kraven pÄ enhetschefen och dÀrmed ökar svÄrigheten för enhetschefer att samtidigt vara tillgÀnglig för understÀlld personal. Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera enhetschefers upplevelser av vilka konsekvenserna Àr beroende pÄ avstÄndet mellan chefernas geografiska placering i förhÄllande till sina personalgrupper. För att fÄ svar pÄ vÄr forskningsfrÄga har vi anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats och kvalitativ metod.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen pÄ RosengÄrd i Malmö. Individ och familjeomsorgen Àr en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet Àr frÄn början utvecklat för den privata sektorn, men har pÄ senare tid börjat anvÀndas i den offentliga sektorn. Vi har anvÀnt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen Àr att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och pÄ detta sÀtt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi anvÀnt oss av en kvalitativ fallstudie.

Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra förskollÀrare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hÀnsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lÀrande. Studien har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningar kring förskollÀrares tankar om och arbetet med fokus pÄ det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan pÄverka förskollÀrarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestÄ av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.FörskollÀrarna i min studie ansÄg att alla barn Àr olika och dÀrför kan ocksÄ behoven för omsorg, utveckling och lÀrande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med förÀldrar skapar förutsÀttningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jÀmfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer i nÄgra olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frÄgor behandlas i respektive samtal. De Àr positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersÀttas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anstÀllde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, mÄlen och arbetsrelaterade frÄgor. Att kÀnna trygghet i gruppen framhÄlls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..