Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Tidigare studier har uppvisat varierande resultat vad gÀller arbetsplatsens utformning och samband med kommunikation. Faktorer som tÀthet och kontorstyp har visat sig ha samband med kommunikationsmönster pÄ arbetsplatsen. Syftet med den föreliggande studien Àr att undersöka om tÀtheten pÄ kontoret har ett samband med kommunikationsmönstret pÄ arbetsplatsen. I studien ingick 1865 kontorstjÀnstemÀn vilka fick besvara en enkÀt med 22 frÄgor rörande kommunikation. En analys gjordes dÀr deltagarna delades in i tre grupper, utifrÄn hur tÀtt de satt; cellkontor, icke tÀta och tÀta öppna kontorslandskap.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

ÅtgĂ€rdsprogram ska utarbetas för de elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. I dessa Ă„tgĂ€rdsprogram ska hĂ€nsyn tas till individ-, grupp- och organisationsnivĂ„. Forskning har dock visat att hĂ€nsyn bara tas till individnivĂ„n och analys av verksamheten uteblir. Syftet med föreliggande arbete Ă€r att undersöka hur fem specialpedagoger resonerar kring arbetet med Ă„tgĂ€rdsprogram och sĂ€rskilt stöd i dess relation till grupp- och organisationsnivĂ„. Studien genomförs via semistrukturerade intervjuer utifrĂ„n en tematisk innehĂ„llsanalys.

Syfte: Syftet med studien Àr att utforska hur revisorns egenskaper och uppfattningar om en god revisor pÄverkar den professionella och organisatoriska identiteten.Metod: Genom att anvÀnda oss av ett positivistiskt synsÀtt i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod har vi erhÄllit vÄrt empiriska material.Teoretiskt perspektiv: Studien utgÄr frÄn litteratur gÀllande revisorns traditionella och nya roll. Vidare har teori om professionell och organisatorisk identitet anvÀnts samt andra teorier inom vÄrt ÀmnesomrÄde.Empirisk metod: SPSS har anvÀnts för att analysera vÄr empiri som erhÄllits genom en kvantitativ metod, enkÀter. Empirin har analyserats genom multipel regressionsanalys samt faktoranalys.Resultat: VÄrt resultat visar pÄ att organisatorisk och professionell identitet lever i symbios och kan numera betraktas som en totalidentitet för revisorn. .

Denna studie har som syfte att undersöka hur en grupp pedagoger uppfattar och praktiserar individualisering samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns i verksamheten. Jag har genom fokusgruppintervju tagit del av pedagogernas tankar och diskussioner och har under samtalens gÄng kunnat se en utveckling hos pedagogerna. FrÄn att se individualisering som en individinriktad handling ser de hur individualisering kan praktiseras utifrÄn gruppen. Pedagogerna kÀnner att de inte alltid kan leva upp till sina goda ambitioner av olika anledningar, frÀmst pga tidsbrist. Genom att utgÄ frÄn pedagogernas egna tankar och vad jag hört i samtalen finner jag ett antal utvecklingsmöjligheter pÄ individ, grupp och organisationsnivÄ..

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Det finns mÄnga sÀtt att studera organisatoriska förÀndringar pÄ och mÄnga författare föresprÄkar olika typer av checklistor som chefer bör följa för att förÀndringen ska bli framgÄngsrik. Denna studie beskriver och analyserar anstÀlldas tankar och handlingar i organisatorisk förÀndring utifrÄn individuella erfarenheter, positioner och strukturella karaktÀristiska. För att uppfylla syftet studeras tvÄ nivÄer i ett företag, den reella och den formella nivÄn. I studien stÄr den formella nivÄn för ledningen medan den reella nivÄn stÄr för övriga medarbetare i organisationen. För att studera detta utgÄr vi frÄn den förÀndring som HyresbostÀder i Norrköping AB genomför för att göra sin organisation mer affÀrsmÀssig och kundorienterad.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur arbetet kring pedagogiska utredningar ser ut i förhÄllande till vad styrdokument och teorier sÀger, och dÀrmed synliggöra betydelsen av pedagogiska utredningar pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Vi belyser hur nÄgra utvalda specialpedagoger arbetar med pedagogiska utredningar av elever i behov av sÀrskilt stöd inför upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram, samt ger en bild av ett par rektorers uppfattningar om pedagogiska utredningar. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med intervjuer av specialpedagoger som arbetar i skolan, specialpedagoger inom elevhÀlsan samt rektorer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagogisk utredning. Vi har delat in vÄrt resultat i teman: specialpedagogens uppdrag, uppmÀrksamhet, orsaker, utredning, dokumentation, svÄrigheter och rektors uppdrag. Resultatet visar att den huvudsakliga orsaken till att elever anses vara i behov av stöd Àr att de inte nÄr mÄlen i kursplanen. Vi ser Àven en skillnad mellan skolans specialpedagoger och elevhÀlsans specialpedagoger pÄ vilka nivÄer de lÀgger fokus.

Syfte: Beskriva ett exempel pÄ anvÀndandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hÀlso- och sjukvÄrden samt beskriva förÀndringar kopplat till modellen. Syftet Àr Àven att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till anvÀndandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervÀgande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC anvÀnds som ett mÀtsystem pÄ avdelningen i uppsatsen.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrare har nÀr de hanterar dilemmat kring att uppmÀrksamma individen, samtidigt som de ska ta hÀnsyn till hela gruppen. LÀroplanen styr förskollÀrares arbete och gÄr inte att bortse ifrÄn, den tar upp att det Àr förskollÀrarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsÀttningar. Eftersom det hÀr ses som ett dilemma för förskollÀrare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollÀrare har för hur de ska gÄ till vÀga. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer dÄ det Àr det undersökningsinstrument som anses vara lÀmpligast nÀr det gÀller att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrarna har. Resultatet visar pÄ att det finns mÄnga vÀgar att gÄ vad det gÀller att kunna tillgodose alla individer.

NÀr vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stÀrka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad frÄn tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som Àr centralt, för sÄ vÀl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi Àven utifrÄn resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanstÀlld personal och fackliga representanter. Under studiens gÄng har vi Àven genomfört en observation pÄ arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning Àr av stor vikt dÄ den i slutÀndan pÄverkar organisationsidentiteten.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Bakgrund: FingersmĂ€rta Ă€r ett centralt besvĂ€r hos personer aktiva inom klĂ€ttersport.Det rĂ„der idag brist pĂ„ studier som beskriver förekomsten av fingersmĂ€rta hosklĂ€ttrare.Syfte: Beskriva och jĂ€mföra skillnad mellan en grupp klĂ€ttrare med fingersmĂ€rta ochen grupp klĂ€ttrare utan fingersmĂ€rta avseende olika individ- och klĂ€tterspecifikafaktorer.Metod: Studien Ă€r en enkĂ€tstudie med en icke-experimentell design av tvĂ€rsnittstyp.Populationen bestod av 472 deltagare som via ett icke slumpmĂ€ssigtbekvĂ€mlighetsurval fĂ„tt svara pĂ„ en elektronisk eller manuellt insamlad enkĂ€t.Resultat: Ingen signifikant skillnad fanns mellan de tvĂ„ testade grupperna avseendekön, Ă„lder, BMI och antal aktiva Ă„r inom klĂ€ttring. En signifikant skillnad fannsmellan grupperna avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring.Konklusion: Den enda faktorn som Ă€r signifikant vid jĂ€mförelse mellan klĂ€ttrare medoch utan fingersmĂ€rta Ă€r avseende svĂ„righetsgrad inom klĂ€ttring. Övriga faktorer varicke signifikanta vilket inte stĂ€mmer överens med tidigare gjorda studier inom Ă€mnet.Vidare studier kring faktorer som skulle kunna pĂ„verka fingersmĂ€rta hos klĂ€ttrareefterfrĂ„gas..