Vi möts dagligen av marknadsföring i olika former vart vi än befinner oss, men hur påverkas vi egentligen av den? Internet har blivit en central informationskälla för många och det tillkommer nya användare hela tiden. Ett av de senaste fenomenen på Internet är bloggar vilket har lett till att en helt ny form av marknadsföring har utvecklats, den indirekta marknadsföringen. Den här marknadsföringsformen innebär att bloggarna skriver och tipsar om produkter och tjänster i sina bloggar. Vi vill veta hur konsumenterna anser att den här nya marknadsföringsformen påverkar dem, och har därför valt att jämföra med hur de anser att de påverkas av den direkta marknadsföringen på Internet, genom pop-ups och banners.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

Under de senaste åren har betydelsen av aktiemarknaden i det närmsta fått en helt ny innebörd, speciellt i Sverige där ofantligt många privatpersoner är aktiesparare, antingen indirekt bland annat genom pensionssparande i fonder som placerar enorma summor pengar eller direkt genom personliga investeringar i specifika delägarrätter. Analytikerns roll är inte längre enbart ett privatekonomiskt intresse, utan har nu övergått till att bli en mer samhällsekonomisk angelägenhet. Dessa analytiker baserar sina rekommendationer på olika värderingar som görs utifrån teoretiska analysverktyg, frågan är hur pass träffsäkra dessa verktyg verkligen är.Denna studie undersöker denna träffsäkerhet genom att pröva några av de av analytikerna mest vedertagna värderingsmodellerna under en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Då dessa två extrema ekonomiska lägen är de som enligt oss borde generera störst avvikelser från de faktiska börskurserna i förhållande till de teoretiskt motiverade kurserna, har även ett år som är att betrakta som ett konjunkturellt mellanläge inkluderats.Resultatet som erhållits har visat att det inte finns någon enskild teori som med någon större form av säkerhet kan precisera ett korrekt värde av en aktie. Vissa modeller har dock över de olika konjunkturerna konsekvent genererat riktkurser som sammanfaller mer med rådande börskurser än andra.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Direkt skatt faller utanför EU:s kompetensområde men trots det har EU ett indirekt stort inflytande på medlemsländernas skatteregler. Medlemsstaterna får sluta skatteavtal mellan sig utan inverkan av EU, men bestämmelserna i skatteavtalen får inte strida mot EU-rätten, däribland bestämmelserna om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital. Sverige och de flesta övriga EU-länder är även medlemmar i OECD. De skatteavtal som är slutna mellan EU:s medlemsländer är därför i stor utsträckning utformade enligt OECD:s modellavtal. Enligt OECD:s modellavtal beskattas inkomster från rörelse och tjänst, enligt huvudregeln i artikel 7 och 15, i hemviststaten.

Utbrott med pneumoni i kalvbesättningar är förenat med både ökade arbetsinsatser och produktionsförluster för djurägaren. Av den anledningen är det av intresse att hålla sjukdomsutbrotten nere, något som ibland är lättare sagt än gjort då många olika infektionsagens samspelar med såväl miljöfaktorer som kalvens egen fysiologi vid etablering och spriding av luftvägsinfektioner.I den här studien ingick 30 förmedlingskalvar av mjölkras som ursprungligen köptes in från 10 olika besättningar för att ingå i ett försök på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Strax efter att kalvarna anlänt till stallokalerna insjuknade majoriteten av dem med varierande grad av luftvägssymptom, lös avföring/diarré och nedsatt allmäntillstånd, något som är mycket vanligt då kalvar från olika besättningar integreras. De kalvar som visade påtagliga symtom på luftvägsinfektion behandlades med penicillin-prokain. Blodprov togs från alla individer i samband med ankomst samt 19-34 dagar senare strax innan avlivning.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

Mjölkproducenter i Sverige har under de senaste åren varit i en pressad situation. Avräkningspriset på mjölk påverkas ständigt av världsmarknadspriset på mjölkpulver samt konsumenternas inställning till mjölk. Samtidigt pågår det en diskussion inom bankbranschen om att investeringar i mjölkproduktion idag är för kostsamma. De kostsamma investeringarna kan påverka lönsamheten negativt för den som investerar. Ett flertal risker kan uppstå vid en investering för lantbrukaren, men även indirekt för banken.

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade.

Väl fungerande affärssystem utgör idag en viktig del i företag och organisationers verksamhet. Tyvärr är systemen som regel komplexa varför risken för problem och misslyckanden är uppenbara. Då tillräcklig kunskap och erfarenhet från implementeringsarbeten dessutom ofta saknas i organisationer kontrakteras inte sällan externa konsulter för att bidra med hjälp. Att försöka underlätta ett implementeringsarbete genom att involvera externa konsulter kan dock skapa svårigheter av olika slag t.ex beroende på en komplex relationsbild mellan konsulten i fråga och klientorganisationens ingående aktörer.Denna studie antar en kvalitativ forskningsinriktning där datainsamlingen skett genom ett antal semistrukturerade intervjuer med externa konsulter vars arbete involverar implementering av affärssystem. Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter externa konsulter anser sig ha att påverka implementering beroende på sin positionering i relation till klientorganisationen och dess olika ingående parter.Analysarbetet baseras på Mitchell et al.´s (1997) Stakeholder-teori, där attributen makt/inflytande(P), legitimitet (L) och angelägenhet (U) används för att positionera konsulterna.

Nick Couldry beskriver hur symbolisk makt i samtida medierade samhällen framförallt koncentreras till olika medieinstitutioner. Att producera sina egna medier, såsom Clemencia Rodriguez beskriver i Fissures in the mediascape, blir ett sätt att göra motstånd mot denna symboliska makt. Jag har i den här studien utfört kvalitativa intervjuer med ett antal producenter av feministiska zine och undersökt hur deras arbete med zinen förhåller sig till Rodriguez teori om medborgarmedier. Analysen har gjorts utifrån följande frågeställningar: Vad har de studerade producenterna av zine för syfte och drivkraft med sitt arbete? Hur kan de förstås som politiska subjekt och deras arbete som politisk agens? Kan dessa zine betraktas som medborgarmedier och platser för symboliskt motstånd? På vilket sätt förhåller sig dessa zine till de maktförhållanden de är inbegripna i? Hur kan zinens avmystifiering av mediet (tryckta medier) förstås som feministisk strategi? Hur kan produktionens fragmenterade struktur förstås mot bakgrund av Rodriguez teori om medborgarmedier?Den politiska kampen handlar lika mycket om en kamp om kulturella koder som krav på rättigheter.

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

Examensarbetet tar upp frågor som handlar om konsumentens inköpsbeteende på konsumentmarknader och vad som påverkar hennes beslut. Syftet är att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nämns i teorin faktiskt har på konsuments inköpsbeteende. Med hjälp av dessa visar det sig även vad konsumenten värdesätter hos produkter, varumärken samt företagen. Metoden som användes till det är olika typer av sekundär- samt primärdata. För att sammanställa teorin användes sekundärdata medan för empirin användes mest primärdata.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förstårelse för hur lärare inom det obligatoriska skolväsendet undervisar om kost inom ramen för Idrott och hälsa. Kost innefattas i det bredare hälsobegreppet, ett begrepp som det inte finns en entydlig definition av och som många lärare upplever som otydligt. Kost förekommer bara en gång i kursplanen för Idrott och hälsa vilket kan ha att göra med vår målstyrda skola där innehållsval lämnas till enskilda lärare.Vi har därför valt att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa undervisar om kost, vilka metodval de gör, hur undervisning tar sig uttryck, vad de rekommenderar eleverna att äta samt hur undervisningen förhåller sig till Livsmedelsverkets rekommendationer. För att ge uppsatsen en djupare dimension har vi valt att knyta an en genusteori och undersöka om det förekommer skillnader mellan genus i ovan ställda frågeställningar. Vi genomförde en kvantitativ enkätstudie över internet där vi valde att skicka ut enkäter till fler än 500 lärare på högstadiet. Vi fick svar från över 120 stycken och resultatet visat att i snitt 9 av 10 lärare undervisar om kost och att de väljer att göra det i anknytning till praktiska och teoretiska lektioner.

Exklusivitetsklausuler används ofta som säkerhet för att den presumtiva köparen, budgivaren, ska våga inleda det kostsamma och tidskrävande förhandlingsarbetet. Exklusivitetsklausulen ger budgivaren, och i vissa fall säljaren, trygghet genom att säljaren förhindras att föra parallella förhandlingar. Exklusivitet är särskilt vanligt förekommande vid företagsförvärv eftersom sådana transaktioner ofta innefattar betydande kostnader och risker. Exklusivitetsklausulen kan vara en del av en avsiktsförklaring, eller finnas upprättad i ett särskilt avtal. Huruvida klausulen de facto ger budgivaren någon trygghet kan emellertid ifrågasättas och kanske erbjuder istället lojalitetsplikten skydd vid sidan av den överenskomna exklusiviteten.