Problem och syfte: Syftet Àr att beskriva hur företag anvÀnder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att pÄ sÄ sÀtt sÀkerstÀlla att de etiska normerna genomsyrar hela vÀrdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas anvÀndning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet Àr Àven att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas anvÀndning. FrÄgan Àr av intresse dÄ företagets ansvar i etiska frÄgor verkar strÀcka sig lÀngre Àn bara inom den egna organisationen. MÄnga företag har fÄtt sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer lÀngre tillbaka i vÀrdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning anvÀnder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frÄgor.Metod: UtifrÄn den teoretiska referensramen har en analysmodell bestÄende av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats.

SammanfattningSyftet med studien Àr att genom ett sociologiskt perspektiv undersökade otraditionella frivilligorganisationernas eventuella roll ochmedverkan i JÀmtlands lÀns krisberedskapssystem. Studien Àr gjordutifrÄn frivilligorganisationernas perspektiv. Uppsatsen utgÄr frÄn ettfenomenologiskt perspektiv och analyseras med stöd av Karl Weicksteorier om meningsskapande. Vi har valt ut vissa delar avmeningsskapandets egenskaper: identitet, medskapande ochretrospektivitet tillsammans med Weicks fyra steg för att nÄ resiliens:kreativ improvisation, virtuella rollsystem, attityd till visdom ochrespektfull interaktion. Empirin hÀrrör frÄn tvÄ fokusgruppintervjuer,en enskild intervju och en enkÀt.

Detta examensarbete handlar om byggbranschens syn pÄ samverkansformen partnering Genom att vi har intervjuat aktörer som Àr verksamma inom olika omrÄden i byggbranschen har vi skapat ett underlag för att kunna belysa Äsikterna om samverkansformen partnering ur flera perspektiv. Vi redovisar Àven hur samverkansformen partnering pÄverkar ett projekt jÀmfört med ett projekt som styrs efter traditionella former.Idén om examensarbetet utarbetades med Lars Fredriksson pÄ NCC. För att skapa oss kunskap och en grund att stÄ pÄ började vi med att bearbeta litteratur inom omrÄdet för att pÄ sÄ sÀtt kunna författa en teoretisk referensram. Med stöd av den teoretiska referensramen utformades sedan ett formulÀr med frÄgor som vi sedan anvÀnt oss av i vÄra intervjuer. För att fÄ ut maximal effekt av intervjuerna har vi anvÀnt vi oss av en diktafon vilket inneburit att ingen information gÄtt förlorad.

Att styra en ideell organisation föranleder mÄnga utmaningar. MÄnga gÄnger skiljer sig mÄlet för en ideell sammanslutning markant frÄn exempelvis ett aktieÀgt företag dÀr utdelning till aktieÀgare och vinst Àr i fokus. Den ideella organisationen hÄller oftast mindre konkret mÀtbara sociala vÀrden för viktigare. Personer som jobbar ideellt har inte heller som frÀmsta incitament att tjÀna pengar, vilket gör styrningsfrÄgor, belöningar och pÄföljder extra intressanta. Författarna har i sin studie sökt belysa dessa sÀrskilda förutsÀttningar genom att studera tvÄ studentnationer vid Uppsala universitet, nÀmligen Uplands och VÀstgöta nation.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

För att arbetsgivare ska kunna avsluta anstÀllningar krÀvs att det finns en saklig grund för uppsÀgning. Arbetsgivare kan avskeda arbetstagare om denne grovt Äsidosatt sina Äligganden mot arbetsgivaren. Det Àr svÄruppnÄdda rekvisit vilket skapar trygghet för arbetstagare. Hos arbetsgivare Àr rekvisiten sannolikt inte lika uppskattade, eftersom det försvÄrar möjligheten att avsluta anstÀllningsförhÄllandet med en misskötsam eller underpresterande anstÀlld.Skulle uppsÀgning dÀremot ske av arbetstagare finns inga formkrav. Det finns dÀrmed incitament för arbetsgivare att fÄ uppsÀgningen att framstÄ som utförd av arbetstagare.

LÄngtidsarbetslösa och funktionshindrade tillhör de mest utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. För att förbÀttra deras situation anordnar Arbetsförmedlingen ÄtgÀrdsprogram dÀr de subventionerar programdeltagarnas löner Ät arbetsgivaren. MÄlet Àr att skapa incitament för arbetsgivarna att anstÀlla samt minska utanförskapet hos de utsatta grupperna. Tidigare forskning visar dock att deltagande i ÄtgÀrdsprogram snarare försvÄrar möjligheterna för de utsatta grupperna pÄ arbetsmarknaden. Syftet Àr dÀrför att: undersöka hur utbildning samverkar med upplevelser kring inlÄsningsmekanismer och utanförskap i arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Detta görs genom intervjuer med ÄtgÀrdsdeltagare samt med hjÀlp av teorier kring stigmatisering, identitet, avvikande och kapital.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Denna studie fokuserar p? kvinnor med adhd (som ?r en f?rkortning av attention deficit hyperactivity disorder) och deras minnen av sin skolg?ng och psykiska h?lsa. Metoden ?r kvalitativ och har en narrativ ansats i analys och intervjuer. Intervjuerna genomf?rdes med vuxna kvinnor med diagnostiserad adhd.

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje Är, och företagsvÀrlden har prÀglats av en fusionsyra som Àr frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i sÄ stor utstrÀckning samtidigt som det pÄvisas att en majoritet av företagsaffÀrerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras ocksÄ i viss mÄn vilket utfallet av en fusion blir beroende pÄ vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som anvÀnds Àr dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin pÄ fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende pÄ att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri.

Företag med redovisade underskott frÄn tidigare Är kan genom underskottsavdrag utnyttja dessa för resultatutjÀmning mot framtida vinster under obestÀmd tid. Detta utgör ett incitament till handel med företag som innehar outnyttjade förluster. För att förhindra att avdragsrÀtten utnyttjas pÄ ett icke önskvÀrt sÀtt tillÀmpas dock inskrÀnkande spÀrregler vid ÀgarförÀndringar och omstruktureringar i dessa underskottsföretag.Regelverket vilar pÄ neutralitetsprincipen med mÄlsÀttningen att skattemÀssiga konsekvenser inte ska inverka pÄ olika beslut. För att spÀrreglerna ska vara neutrala krÀvs sÄledes att de samverkar och likvÀrdigt begrÀnsar rÀtten till underskottsavdrag vid olika spÀrrutlösande situationer. SpÀrreglernas inbördes systematik utreds sÄledes i uppsatsen.SpÀrreglerna beskrivs som komplicerade och för att kunna utreda hur de fungerar tillsammans mÄste först utredas hur de tillÀmpas enskilt.

Under de senaste tio Ären har ett nytt segment öppnats pÄ fastighetsmarknaden,nÀmligen marknaden för samhÀllsfastigheter. Politiska beslut frÄn tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och Àldreboenden.Reformerna har möjliggjort att Àven investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvÀrv brukar ett relativt lÄngt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försÀljningspriset. NÀr förvÀrvet Àrgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivÄ den nya hyran bör ligga pÄ.HyresgÀstens betalningsförmÄga Àr en central del i analyserna i denna uppsats.UtrÀkningen av kommunens sÄ kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartlÀggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhÄlla sig till och hurdet pÄverkar den förvÀntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi ocksÄ huruvida hyressÀttningen av samhÀllsfastigheterkan Äterkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende pÄ fastighetsÀgarens syfte med innehavet.

Ett företags finansiella rapporter och interna system ska granskas oberoende av en revisor och granskningen ska utmynna i en revisionsberĂ€ttelse. För företag Ă€r det vĂ€rdefullt att erhĂ„lla en ren revisionsberĂ€ttelse dĂ„ en oren skapar bekymmer för företaget, i form av misstro mot det frĂ„n utomstĂ„ende intressenter.Ämnet opinion shopping berör frĂ„gan om det Ă€r möjligt för företag att ?byta sig till? en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse, och knyter samman dels företags incitament för att byta sig till en önskvĂ€rd revisionsberĂ€ttelse samtidigt som det ifrĂ„gasĂ€tter revisorernas oberoende och revisionskvaliteten. Tidigare studier om opinion shopping har visat att motivet till det finns, men de flesta studier har kommit fram till att försök till opinion shopping misslyckas och efterföljande revisorer agerar oberoende.Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om det finns indikationer att opinion shopping förekommer i Sverige. Ämnet har studerats frĂ€mst i USA och pĂ„ grund av skillnader mellan lĂ€nderna Ă€r det intressant att undersöka den svenska revisionsmarknaden.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

I Sverige idag byggs alltfler gröna bostadsrÀttshus. Detta ökar kravet pÄ tekniskt kunnandehos bostadsrÀttsföreningen för att kunna underhÄlla och förvalta de tekniska komponenterna ifastigheten. För att möta det ökade kravet krÀvs det en förÀndring av fastighetsförvaltningensom den ser ut idag. Uppsatsen undersöker tvÄ metoder för detta; ett utökat förvaltningsansvarhos byggherren samt en auktorisation av förvaltare av gröna hus.För byggherrar vilka vill bibehÄlla en seriös profil finns klara fördelar med att ha ett utökatförvaltningsansvar, detta ger dem incitament att bygga huset mer lÄngsiktigt samt att det geren lÀgre risk för deras köpare i och med att det ger en bÀttre relation medbostadsrÀttsföreningen.BostadsrÀttsföreningar styrs av en styrelse med boenden i föreningen. Dessa personer agerarinte alltid efter vad som Àr bÀst för bostadsrÀttsföreningen utan styrs ibland utavegenintressen.