Syftet med det här arbetet har varit att nå ökad kunskap i hur lärare på gymnasieskolans estetiska program förhåller sig till och undervisar i Improvisation. Arbetet avgränsades till att gälla instrumentet gitarr med huvudfokus på västerländsk konstmusik. Fyra lärare intervjuades och deras svar tolkades utifrån en bakgrund av ett sociokulturellt perspektiv på lärande, mästarlära samt gymnasieskolans styrdokument. En enkät skickades även ut till de deltagande lärarnas elever.Intervjuerna visar på att följande punkter har präglat de deltagande lärarnas undervisning:? Improvisation kan ha många olika syften och detta påverkar i vilken utsträckning och hur läraren använder sig av Improvisation i sin undervisning.? Förhållandet till Improvisation och vad som definieras som Improvisation påverkar lärarnas arbete med Improvisation.? Lärarens förhållande till notbilden påverkar Improvisation inom undervisningen.Lärarna har också visat att Improvisation kan användas på många olika sätt som verktyg för lärande och kan vara en källa till kreativitet och glädje.

The thesis contains mainly personal experiences relating to classical piano Improvisation, based on the CD record Härlig är jorden, Piano Improvisations in Various Classical Styles. Sex classics: Mozart, Stravinsky, Bartók, Chopin, Debussy and Liszt play the main roles in that record.The idea is (apart from aiming at stimulationg the styles as faithfully as possible) to look at the various classical styles as different musical rooms created by the composers for us to enter and use. It is also a personal pedagogical goal to structure my ideas, including formulating the strongest possible requirements on the quality of my Improvisations. A leading theme manifesting itself in different quises (depending on the style used) is not only a means for improving quality further. The audience has shown a great interest in this form.

Improvisation är ett ämne som många både studerar och utövar men det är ofta svårt att hitta mer generella strategier för att improvisera som visar hur själva Improvisationsprocessen går till. Syftet med studien är att hitta de strategier jag använder mig av när jag improviserar. Genom att analysera ett solo jag spelar och leta efter; de förutsättningar som påverkar Improvisationen, strategier jag använder och förhållningssätt jag har till Improvisation klargör den här studien en del av vad det innebär att improvisera fram musik. Den metod jag använt är videoinspelning där jag spelat in ett uppspel som jag anser är den naturliga miljö för mig att improvisera i. Det teoretiska perspektiv jag använt är fenomenologi.

Mikael Tuominen: Fri Improvisation - hur tänker musikern?  Uppsala Universitet, musikvetenskap vt -98.Syftet med uppsatsen är att undersöka musikestetiken bakom fri Improvisation sedd ur musikerns synvinkel. Undersökningen är framför allt baserad på litteratur skriven av verksamma musiker inom genren och på artiklar som delvis bygger på intervjuer med musiker. I arbetet med texterna används hermeneutisk och komparativ metod.I uppsatsen visas att genrebegränsningen för fri Improvisation ligger i metoden. Denna går ut på att musiken skapas i nuet.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla Improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur Improvisation.

This essay in musicology is combined with a CD-recording of piano Improvisations. Its purpose is, on the one hand, to examine some of the ideas permeating piano Improvisation during the first part of the nineteenth century, and, on the other, to find ways to apply these nineteenth century ideas of improvising to modern piano playing. The artistic part of the work is as important as the theoretical, and the two strands are supporting and reinforcing each other.The first section of the text focuses on preluding ? that is, a genre of Improvisation. The second section investigates some aspects of the improvising of Franz Liszt ? that is, different types of Improvisation as practised by an important nineteenth century musician.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i Norafjälls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet är en låt, spelad av Mats Edén, verksam inom svensk folkmusik.

Rummets Koreografi är en undersökning av sambandet mellan rummets utformning och kroppens rörelser. De Tre första rummen undersöks genom Improvisation utifrån begreppen möjliga rörelser, planerade rörelser och oundvikliga rörelser. På samma sätt som stycken och koreografier föds ur Improvisation blir den fjärde och sista rumsImprovisationen till en skissprocess där den skapar verktyg för ett framtida yrke som inredningsarkitekt..

As a vocalist, Casey Moir wants more than to just express what is written on the page or that which the harmony allows. She wants to discover every aspect of her voice to see how she can express her musicality on a deeper, more personal level. Some of the questions that helped Casey start her journey are: Why is musical expression so important to her? Why improvise freely? What sounds can her voice make? Can she utilise these sounds in her music and how?.

Denna uppsats är en studie av solokadensens väsen; historiskt sett och idag. Min avsikt har varit att undersöka hur man kan gå tillväga för att själv göra en kadens till en av Mozarts violinkonserter (nr 5 A-dur, K. V 219), något som inte är praxis idag. Med hjälp av en tillbakablick på solokadensens ursprung och utformning genom tiderna, samt en analys av fyra stycken existerande kadenser till konserten, har jag fått inspiration till min egen konstnärliga process. Denna resulterade i en inspelning av första satsen ur konserten med min kadens.

Studiens syfte a?r att se hur jag som trumslagare arbetar ? och upplever arbetet ? med att fo?rba?ttra min fo?rma?ga att improvisera med en tydlig ro?d tra?d. Under cirka tre ma?nader video- och loggboksdokumenterade jag min o?vning fo?r att se vilka metoder och strategier som anva?ndes fo?r att utveckla det solistiska Improvisationsspelet. I resultatet framga?r att begra?sningar a?r ett viktigt och flitigt anva?nt verktyg under o?vningen.

This research explains and describes the role music notations may play in an unconventional way. The aim of this research is to show that by balancing composition, interpretation and Improvisation, the performer(s) could produce or open the door to a reservoir of new sounds, which could emerge through a composer?s awareness of the need to balance these elements. That act of balancing depends on the musician?s interpretation through their interaction with the music notation, with their action process on the instrument and each other.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla Improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur Improvisation.

Syftet med studien är att definiera musikaliska redskap och plattformar för studenter i ämnet Improvisation på eftergymnasial nivå. Mitt intresse för ämnet ligger i de positiva möjligheter Improvisationen erbjuder vår undervisning och är utgångspunkten för detta arbete. Jag upplever att forskning som inriktar sig på Improvisationsundervisningens didaktik för ensemble på högre nivå med fördel kan utökas från vad vi idag har att tillgå, därav utgår studien från ett didaktiskt perspektiv på undervisning. För att söka svar på mina frågor har jag använt mig av den kvalitativa forskningsintervjun i mötet med mina informanter. De fyra utvalda musiklärarna har alla undervisat Improvisation i ensembleformat, de flesta med inriktning mot rytmisk och improviserad musik. I resultatet presenteras bland annat en syn hos de intervjuade musiklärarna som visar på vikten av ett personligt och ärligt musikutövande där den instrumentaltekniska färdigheten först får liv och mening då studenten har en konstnärlig åsikt att förmedla. Sedan diskuteras bland annat lärarnas kompetens som Improvisationspedagoger i relation till Hanken och Johansens (1998) musikdidaktiska utgångspunkter, samt ämnets möjliga utveckling och framtida undervisningsstruktur..

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren Improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom området. Arbetet grundas på en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stå i vägen för musiken, det vill säga: målet är att uppnå en sådan nivå musikaliskt, teoretiskt, gehörsmässigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnärligt på det sätt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för Improvisation underlättar lärandet.