The aim with this master's thesis is to describe the work process with the graduation film Player, by a composers perspective and given conditions. It provides a detailed insight into how the work was done from the script stage to the end result, scene by scene reflecting about both the musical performance and the collaboration between the director and me as a composer. The work was done during the spring term of 2012 at the Royal College of Music in Stockholm and Stockholm Academy of Dramatic Arts..

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Den tysta kunskapen karaktÀriseras ofta av att det Àr abstrakt och svÄrt att definiera vilket har gjort att detta benÀmns som ?tyst?. Denna studie har som syfte att undersöka medarbetares uppfattning om hur dem upplever att kunskapsöverföring sker och om medarbetarna reflekterar sjÀlva över tyst kunskap. Vidare Àr syftet att undersöka hur den tysta kunskapen kan synliggöras och tillvaratas inom deras arbetsplats. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av en kvalitativ metod och intervjuat fyra respondenter.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Dagens företag gÄr allt mer mot att vara tjÀnste- och kompetensorienterade och numera Àr kunskap, erfarenheter, varumÀrken och relationer med omvÀrlden varje företags mest vÀrdefulla tillgÄng. Företagen kan göra mycket för att pÄverka sina intressenters syn pÄ dem och det Àr viktigt att de förstÄr att allt de gör pÄverkar mÀnniskor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker pÄverka interna och externa intressenters syn pÄ företaget, genom synliggörandet av det intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen Àr att jÀmföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras pÄ intervjuer med tvÄ respondenter frÄn kunskapsföretag och tvÄ respondenter frÄn tillverkningsföretag.

Inledning: FrÄgestÀllningar runt sexualitet Àr ofta ett kÀnsligt Àmne och kan dÀrmed vara svÄra att hantera i psykoterapi. MÄnga psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ÀmnesomrÄdet, bÄda i att samtala, anvÀnda sexuella termer, hantera kÀnslor av attraktion bÄde i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: UtifrÄn ett bekvÀmlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrÄn riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer Àn vad han/hon tÄlde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan förÀldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi FörÀldrar?. Metoden Àr kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, nÄgot som lÀmpar sig vÀl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som anvÀnds i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp Àr kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

HBTQ-personer Àr en utsatt minoritetsgrupp i samhÀllet pÄ grund av heteronormen. De mÀnskliga rÀttigheterna och Barnkonventionen pÄpekar alla mÀnniskors lika vÀrde och barnens specifika rÀttigheter, medan Bibliotekslagen och folkbiblioteksmanifestet i sin tur sÀger att folkbiblioteken ska vara till för alla och att barn och ungdomar speciellt ska prioriteras i bibliotekens verksamhet. Dessa skrifter ligger som bakgrund för mitt val att utvÀrdera om och hur HBTQ-teman i barn- och ungdomsböcker lyfts fram pÄ folkbibliotek genom Àmnesordsindexering. UtvÀrderingen Àr en sÄ kallad mÄl-resultatutvÀrdering som har tittat pÄ Àmnesordsindexering som ett resultat av de övergripande mÄl för biblioteksverksamheten som kan utlÀsas explicit eller implicit i de offentliga skrifter som nÀmnts ovan. MÄlen för Àmnesordsindexering Àr att anvÀndarna skall kunna hitta den litteratur de söker i bibliotekens kataloger och i fallet för den hÀr utvÀrderingen var det specifikt HBTQ-teman i böcker som eftersöktes.

Teorier inom Kognitiv hörselvetenskap beskriver hur uppfattning av tal beror pÄ tvÄ olika typer av processer. Bottom-up processer associeras med akustiska och fonetiska egenskaper hos en inkommande signal och top-down processer associeras med lexikala, syntaktiska, semantiska samt kontextuella egenskaper. FörmÄgan att utnyttja top-down processer tros bero pÄ kapaciteten hos arbetsminnet. För att undersöka en skillnad mellan bottom-up och top-down samt deras förhÄllande till arbetsminnet har ett Speech-in-Noise (SIN) test utformats och genomförts pÄ 15 försöksdeltagare. Testet undersöker skillnader i tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i ett uppÄtgÄende förhÄllande till stationÀrt brus, mot tröskelvÀrden för att identifiera ett enstavigt ord i stationÀrt brus med hjÀlp att top-down stöd.

Ämnet kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r ett aktuellt Ă€mne för dagens arbetsmarknad. Generationen Baby Boomers, den ovanligt stora efterkrigsgenerationen, personer födda mellan 1946 ? 1964 (Valueoptions, 2015), kommer de kommande 10 Ă„ren att gĂ„ i pension vilket riskerar att Ă€ven deras komptetens gĂ„r förlorad.Kompetensöverföring och kompetensbevaring Ă€r Ă€ven aktuellt vid ett Ă€garskifte eller en nyanstĂ€llning. Om kompetensöverföringen inom organisationer inte sker pĂ„ ett korrekt sĂ€tt sĂ„ löper det en stor risk att vĂ€rdefull kunskap gĂ„r förlorad. Kompetensen och den tysta kunskapen Ă€r viktiga att identifiera och bevara till nyanstĂ€lld personal.

Syfte: Att o?ka kunskap om klinisk hypnos inom ramen fo?r familje-/parterapi. Fra?gesta?llningar: I vilken omfattning anva?nds hypnos? Na?r? Av vilka anledningar, samt hur? Metod: Kvalitativ, explorativ. 10 intervjuer har genomfo?rts.Resultat: Inblick ges i systemiskt hypnosarbete, vilket kan utgo?ra fo?rstudie till fortsatt forskning.

Informations- och kommunikationsteknologins (IKT) utveckling har medfört nya sÀtt att organisera och genomföra arbete. Kommunikation och i slutÀndan dess innebörd information har förlÀngts i form av bÄde tid och rum, dÄ mÀnniskan inte i samma utstrÀckning Àr beroende av en specifik tid och plats för att kommunicera med andra. Att organisera innebÀr i stora drag att dela upp ett övergripande mÄl i mindre delar (aktiviteter) samt fördela arbetet (vem gör vad och i vissa fall Àven hur). Att koordinera innebÀr att hantera beroenden mellan aktiviteter, som organisationeringen skapar. I och med att tekniken bidrar med nya sÀtt att kommunicera och organisera förÀndras Àven möjligheterna till att koordinera, dock Àr det problematiskt att veta hur tekniken bör anvÀndas för att pÄ bÀsta sÀtt stödja detta, alltsÄ vilken roll IKT bör ha i koordinationen.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om personalchefer upplever sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet, om det Àr möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket och vilken betydelse upplevelsen av yrket som en yrkesroll och/eller yrkesidentitet har för hur yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. FrÄgestÀllningarna Àr:oUpplever personalchefer sitt yrke som en yrkesroll eller som en yrkesidentitet och Àr det möjligt att skilja begreppen Ät i deras upplevelser av yrket?oHur upplevs yrket i relation till den personliga identiteten beroende pÄ om yrket upplevs som en yrkesroll och/eller som en yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett yrke, bÄde i relation till begreppen yrkesroll och yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, Àr personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som anvÀnts Àr halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende pÄ att fÄ jÀmn fördelning av kön, Älder och utbildningsbakgrund samt anstÀllda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjÀlp av meningskategorisering vilken lÄg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnÄs genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill sÀga den kunskapen som finns i de anstÀlldas sinnen.FrÄn Är 2010 och fyra Är framÄt förvÀntas en stor utmarsch av 40-talister frÄn den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att fÄ konsekvenser pÄ arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen Àr ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.