Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat Àmne under flera Ärtionden. Under senare Är har begreppet blivit allt mer populÀrt och diskussionen har svÀngt frÄn att handla om vad CSR Àr och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information fÄr stor uppmÀrksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig frÄga. FrÄn teoretikers hÄll pÄpekas att litteraturen om implementering av CSR Àr bristfÀllig och de praktiska rÄden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare Är, vilket framstÄr som en motsÀgelse jÀmfört med vad teoretikerna pÄstÄr.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frÄgan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.Genomförande: För att uppnÄ uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med tvÄ organisationer som arbetar med att ge stöd och rÄdgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.Resultat: Med hjÀlp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar pÄ att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR.

This graduation work is a result of implementing Lean Production using OEE and SMED at Enics Sweden AB in Malmö. Enics doesn?t have an established improvement concept and therefore should this work serve as an introduction to possibly start with Lean Production. A result in this report is that an OEE value has been identified within a common order at Enics. Other results are that an implementation of a Lean-board has been implemented and furthermore, within SMED, a flag that indicates changeover..

Syftet: Syftet med studien var att undersöka hur implementeringen av och följsamheten till en ny lokal riktlinje, Tidig UpptÀckt och Behandling (TUB), upplevdes av TUB-instruktörerna pÄ Akademiska sjukhuset.Metod: Studien hade en kvalitativ, deskriptiv design och baserades pÄ tvÄ fokusgruppsintervjuer. BÄda intervjuerna var semistrukturerade och bandades. Bearbetningen av analysen utfördes enligt metoden för kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet av analysen resulterade i tre huvudkategorier. I domÀnen Implementering av TUB kunde Utbildning och Rutiner urskiljas och i domÀnen Följsamhet till TUB identifierades Upplevda effekter. Till varje huvudkategori identifierades hjÀlpare samt barriÀrer.Slutsats: TUB-instruktörerna upplevde att det behövdes ett ledningsengagemang för implementering av TUB.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Under de senaste Ären har socialstyrelsen genomfört mÄnga omorganiseringar och implementerat en rad nya metoder och system i verksamheter som arbetar inom socialvÄrden. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behandlingspersonals upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering pÄ behandlingshem. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄlunda: Hur pÄverkas personalens upplevelser av ledning uppifrÄn, implementering och omorganisering inom den offentliga verksamheten? Samt hur dessa faktorer pÄverkar personalens arbete med klienterna? För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utföra observationer och intervjuer med personal frÄn olika behandlingshem. De teoretiska begrepp som vi har inspirerats av Àr byrÄkrati och alienation samt komplexitetsteorin och förÀndringens fyra rum som Àr vÀsentliga för vÄr uppsats.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

Syftet med studien var att identifiera och kartlÀgga faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Metod, studiens design var en litteraturstudie vilken omfattade av 15 vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2005 och 2007. I resultatet framkom fem olika kategorier av faktorer av betydelse vid implementering av evidensbaserad omvÄrdnad. Dessa kategorier var 1) Arbetsmiljön som visade att attityder och rÄdande kultur hade stor betydelse. 2) Riktlinjer och strategier i omvÄrdnad visade sig vara av stor klinisk betydelse för att forskningsresultaten skulle kunna omvandlas till klinisk anvÀndning.

Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter resonerar kring implementering av kognitivt stöd inom habiliteringen, samt arbetsterapeuters erfarenheter av betydelsen av sÄdana insatser. Litteraturen visar att det finns god evidens för att kognitivt stöd kan öka sjÀlvstÀndigheten hos personer med kognitiv nedsÀttning. NÀr det gÀller arbetsterapeuters resonemang finns mycket beskrivet, men inget specifikt för denna klientgrupp och intervention.Metod. En kvalitativ studie genomfördes, baserad pÄ semistrukturerade intervjuer med sju arbetsterapeuter inom vuxen- och barnhabilitering.

Med denna studie Àr vÄr ambition att undersöka hur omorganisationen av arbetet med modersmÄlet implementeras i Malmö stads förskolor och hur denna tas emot ute i verksamheten. Vi vill fÄ syn pÄ tanken bakom omorganisationen och vad det Àr för resurser som krÀvs för att lyckas med en implementering. Syftet med denna studie Àr att studera hur det fungerar nÀr ett nytt projekt ska implementeras i förskoleverksamheten och hur detta tas emot av pedagogerna. HÀr kommer vi ocksÄ studera förskolans traditioner nÀrmre samt undersöka hur det pedagogiska samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna fungerar ur pedagogernas perspektiv. Vi utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur fungerar samarbetet mellan förskolorna och sprÄkutvecklarna? Hur pÄverkas pedagogerna av sin omgivning vid implementering i verksamheten? Vilka förutsÀttningar gynnar en framgÄngsrik implementering och verksamhet med barnen? NÀr vi har analyserat vÄrt material har vi anvÀnt oss av teori om implementering.

SÄ mycket som 83 % av alla företagsförvÀrv misslyckas med att öka aktieÀgarvÀrde och hela 53 % minskar till och med i aktieÀgarvÀrde (Daniel & Metcalf, 2001). Det Àr mycket lÀttare att göra sjÀlva affÀren, Àn att fÄ den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvÀrv beror oftast pÄ kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur Àr en nyckelfaktor för ett framgÄngsrikt företagsförvÀrv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet Àr att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvÀrv och att kartlÀgga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgÄngsfaktorer och svÄrigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrÄn ett flertal kulturella nivÄer dÀr vÀrderingar fÄr sÀrskild uppmÀrksamhet dÄ studien fokuserar pÄ vÀrdegrundsarbete. Det görs Àven en beskrivning av olika sÀtt att utveckla kulturer pÄ. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hÀnsyn till vid implementering av företagskultur.

Denna rapport handlar om implementering samt anvÀndning av den kundorienteradeaffÀrsstrategin Customer Relationship Management, CRM. Enligt statisk frÄn Gartner,misslyckas företag med tvÄ av tre och orsaken Àr att det Àr fÄ som har kunskap om vad CRMegentligen Àr och hur det bör implementeras, dÄ informationen som har samlats in ofta varitöverflödig och det har dÀrmed varit svÄrt att kunna förutse kundernas behov. Syftet meduppsatsen Àr dÀrför att ta reda pÄ hur lÄngt de medverkande företagen inom Sverige harkommit i deras implementering gÀllande Customer Relationship Management och i hur storutstrÀckning företagen tillÀmpar kriterierna i teorin för en bra kundrelation. Resultaten skaligga till grund för möjligheter att utveckla företagens kundrelationer. Med hjÀlp av enenkÀtundersökning har empiriskt material samlats in och sammanstÀllt med den teoretiskareferensramen.

Syfte: Syftet med denna studie a?r att beskriva samt analysera styrningen av strategisk implementering pa? Varbergs Stadshotell & Asia Spa. Syftet a?r dessutom att fo?rklara och fo?rsta? styrning utifra?n begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.Teoretisk referensram: Studiens huvudomra?de a?r styrning av strategisk implementering. Fo?r att beskriva styrning har vi brutit ner styrning till begreppen: strategi, strategiskt ledarskap, beslutsfattande och strategisk implementering.

Flygbranschen har pÄ senare Är blivit överrumplad av den snabba expansionen av Electronic Flight Bags (EFB) och introduktionen av bÀrbara lÀsplattor har öppnat upp för ett mer ekonomiskt alternativ till fast installerad utrustning. Med anledning av detta har NextJet beslutat sig för att genomföra en förstudie för att se om det gÄr att implementera EFB i bolaget pÄ ett sÀkert och kostnadseffektivt sÀtt.Den hÀr studien visar att implementering av Electronic Flight Bag inte kunde pÄvisa nÄgra direkta ekonomiska besparingar men uppfattningen Àr att Electronic Flight Bag ger effektiviseringsförbÀttringar och kvalitetshöjande bidrag till verksamheten som vÀger upp kostnaden för investeringen och driften av systemet..

InledningKommunen och dess tjÀnstemÀn Àr en viktig aktör dÄ det gÀller att skapa godalevnadsförhÄllanden för sina invÄnare. PÄ uppdrag av tvÄ kommuner har tjÀnstemÀns tidigareerfarenheter av policyarbete och implementering undersökts. Policyprocessen Àr komplex ochdet finns ingen universell definition av policybegreppet. Policyn Àr en viktig del i denoffentliga sektorn och Àr ett stöd i det hÀlsofrÀmjande arbetet.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka tjÀnstemÀns erfarenheter och upplevda behovinför implementering av nya policier.MetodEn kvalitativ metod valdes för att undersöka tjÀnstemÀnnens erfarenheter. Tre olikafokusgruppsintervjuer genomfördes med tjÀnstemÀn med olika befattningar.

En nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen skrevs in i socialtjÀnstlagen 2011. Den nya bestÀmmelsen innebÀr att omsorgen ska inriktas pÄ att den Àldre ska leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella vÀrdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vÀgledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens VÀrdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska vÀrden och normer inom Àldreomsorgen.