Problematiken med att redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

Bakgrund och problem: Införandet av IFRS för börsnoterade bolag i Sverige påverkar redovisningen på många sätt. IAS 38 som behandlar Immateriella tillgångar är också den standard som styr redovisning av Forskning och Utveckling. Traditionellt sett har dessa utgifter i regel kostnadsförts i enlighet med försiktighetsprincipen. Men hur påverkas nu svensk redovisning av Forskning och Utveckling med de nya reglerna i IAS 38? Vilka blir effekterna redovisningsmässigt och hur påverkas externa intressenter av den förändrade redovisningen? Detta är de två huvudsakliga frågorna studien söker svara på.Syfte: Syftet är att undersöka vilka de egentliga skillnaderna blir i praktiken och vilka effekter de kan tänkas ha för användarna av årsredovisningar.Avgränsningar: Studien är begränsad till svenska företag noterade på börsens Large- och Mid Cap listor.

Branscherna mobila företagstjänster och webbteknik har svårt att utnyttja det kundupplevda värdet i sin marknadsföring, då de tillhandahåller produkter som befinner sig i gränslandet mellan varor och tjänster. I dagsläget finns det inga marknadsföringsteorier som behandlar dessa produkter. Syftet med detta kandidatarbete är att föreslå en modell för marknadsföring av produkter i gränslandet mellan varor och tjänster. Modellen kommer att fokusera kring kundupplevt värde. Empiriinsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer. Vi har valt kvalitativa intervjuer för att få fram ett resultat som är användbart vid analys och vidare för att kunna dra relevanta slutsatser.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes Immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer långtgående automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats från de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjänstenäringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta är en viktig hörnsten. Med denna förändring har kritiska röster höjts angående attteorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte täcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda hur svenska arkitektbyråers strategier återspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byråernaarbetar med ekonomistyrningsmässig strategiuppföljning. Studien syftar även till att klarläggahuruvida, och i sådana fall på vilket sätt, denna ekonomistyrningsmässiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har använts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av såväl primär som sekundär karaktär. Primärdatanhar i första hand inhämtats genom intervjuer med företrädare för svenska arkitektbyråermedan sekundärdatan till stor del härstammar från forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig på teorier rörande strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmått som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyråerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. Istället arbetar de utifrån olika kärnvärden.

Relationsmarknadsföring är ett perspektiv på företagande som, i motsats till transaktionsmarknadsföring, syftar till att etablera starka relationer mellan de involverade parterna. Perspektivet innebär att samtliga organisatoriska delar betraktas med ett relationstänk, det vill säga att även aktiviteter så som fakturering och back-office procedurer utförs med relationen i fokus. Begreppet har sin grund i en B2C-kontext, men har även fått fäste i en B2B-kontext. Syftet med relationsmarknadsföring i en B2B-kontext är att skapa tillfredsställande relationer mellan företag, med syfte att resultera i lojalitet. Lojalitet i sin tur, bidrar till ett högre brand equity som är ett varumärkes Immateriella värde vilken har sin grund i en B2C-kontext.

Det är viktigt med en ständig tillförsel av mindre företag i ett land för att kunna erhålla en långsiktig ekonomisk tillväxt i landet. Många tekniska framsteg och nya uppfinningar kommer ifrån akademin, och för att detta ska nå allmänheten behöver forskarna hitta ett sätt att få ut sina idéer på marknaden. Idag är det svårt för företag skapade av forskare direkt från akademien att överleva, mycket för att de saknar den affärsmässiga kompetensen som krävs för att starta och driva ett framgångsrikt företag. Detta gjorde det intressant att undersöka vad denna typ av företag besitter för affärsmässig kompetens och hur de gör för att införskaffa sig denna. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie på tre högteknologiska spinoff-företag i Umeå som har tagit hjälp av företagsinkubatorn Uminova. Vi har genom intervjuer med grundare och företagsledare försökt bilda oss en uppfattning om vad för typ av affärsmässig kompetens som finns och har funnits i de tre företagen.

För att harmonisera redovisning internationellt infördes 2005 nya redovisningsregler, IFRS, för börsnoterade koncernföretag i Sverige. En av dessa är IFRS 3 ? rörelseförvärv. Vi har valt att studera hur redovisningen förändrats och de effekter som uppstått av denna standard. Vi riktar in oss på goodwill och hur den förändrade redovisningen påverkat företagen.Syftet med denna studie är att kartlägga vilka konsekvenser de nya redovisningsreglerna har medfört.

Informationsplattformen Internet har blivit som en självklarhet för många. Dock har den tekniska utvecklingen medfört omfattande upphovsrättsintrång på Internet och utmaningen att komma till rätta med problemet utgör främst fall där Internetleverantörer eller så kallade mellanhänder av teknikens hjälp endast tillhandahåller uppkoppling till nätet. Med anledning av att Internetleverantörers tjänster utnyttjas av kunder för att begå intrång kan det diskuteras huruvida det är möjligt och eftersträvbart att ålägga dessa leverantörer en blockeringsskyldighet för att begränsa åtkomsten av Internet. Vitesförbudsbestämmelsen 53 b § i upphovsrättslagen och även annan reglering ger begränsat utrymme för att meddela förelägganden mot mellanhänder i den utsträckning som torde vara önskvärd utifrån den olagliga verksamhet som förekommer på Internet. Med stöd av 53 b § har Internetleverantörer förbjudits att tillhandahålla uppkoppling till tjänster som används på ett sätt som innebär upphovsrättsintrång.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen.

Frågeställningar: Hur använder svenska multinationella företag expatriering? Hur fungerar expertskatten i förhållande till dess syfte? Vilka konsekvenser medför användandet eller icke-användandet av expertskatten för företagen?Syfte: Syftet är att undersöka hur svenska multinationella företag använder sig av expatriering som kompetensförsörjning och i det perspektivet utreda huruvida expertskatten fungerar i förhållande till dess syfte.Metod: En tvärsnittsundersökning genomfördes vid insamling av det empiriska materialet. Primärdata samlades in med hjälp av intervjuer från tre undersökningsföretag. Viss kompletterande sekundärdata har även bidragit till undersökningen.Slutsatser: Vid de tillfällen då företagen inte kan tillgodose sitt kärnkompetensbehov på en lokal marknad är expatriering en metod att tillgå. Expatriering leder då till en kunskapsförflyttning över de nationella gränserna.

AbstractOur purpose for making this study is to study the implementation, the use of and the effects of Lean within our case objects.  We chose to make this thesis by case studies. The three themes mentioned above is also the main research questions that we aim to find an answer to by this study. We have chosen to do a cross section analysis where we conducted structured interviews to find answers to these questions. The theoretical reference frame consists partly of traditional theoreticians within Lean but also more recent research within the subject as well as theory specifically for Lean within the Health Care sector.The result of this study shows in all our case studies that the Management has been supporting the implementation, but that the implementation process proceeds faster if also the professionals are involved in the process.  To succeed with the implementation there is a great need for good reasons and strives that can benefit the professionals. By the use of Lean our case studies have evaluated its processes, with the main intentions being to reduce waste activities and to create flows with ?pull systems?.

Bakgrund och problemLivsmedelsgrossistens roll och affärsidé handlar om att samordna kontakten med olika leve-rantörer världen över och snabbt och kostnadseffektivt tillhandahålla de varor kunderna efter-frågar. Transportuppdraget i varukedjor handlar inte längre bara om den materiella delen utan även om den Immateriella delen. För att effektivt kunna hantera både varu- och informations-flöde krävs effektiv kommunikation med nya lösningar men samtidigt anses transportbran-schen i hög grad vara väldigt traditionellt bunden.SyfteUppsatsens syfte är att studera hur livsmedelsgrossister kommunicerar med externa transpor-törer och vilka kommunikationskanaler de använder när de bokar och utbyter information och dokument om transporterna.MetodDå uppsatsen syftar till att skapa en djupare förståelse och en helhetsbild över undersöknings-området har därför ett hermeneutiskt förhållningssätt valts med en kvalitativ ansats. Personli-ga intervjuer har genomförts med fyra respondenter på grossistföretag som ansvarar eller dag-ligen arbetar med kommunikationen med företagets externa transportörer.Resultat och slutsatsVår studie visade att grossisterna i hög utsträckning hade elektronisk kommunikation med sina kunder men i liten utsträckning med transportörerna för att man gärna upprättade en per-sonlig kontakt med transportören, och allra främst chauffören. Antalet informationstransak-tioner med transportören var lågt och man upplevde inga problem, såsom missförstånd eller låg respons, med de personbaserade kommunikationskanalerna.Förslag till fortsatta studierDet vore av intresse att genomföra studien i det motsatta förhållandet.

Under de senaste decennierna har vi i Sverige upplevt hur tjänstesektorn brett ut sig och fått en allt större betydande del i den nationella ekonomins utveckling. I samband med tjänstesektorn har även de Immateriella resursernas betydelse för organisationers värdeskapande ökat. Parallellt med tjänstesektorns utveckling kan de kommunala och offentliga verksamheternas utveckling ses. I dag råder höga krav på att kommunala verksamheter skall klara av att leverera det de säger att de ska göra. Det är hänger dock ytterst på personalen som utför tjänsterna eftersom tjänsternas kvalitet i hög grad är beroende av personalens kunskap och förmåga att utföra tjänsterna.Historiskt har det ofta funnits ett stort kunskapsglapp vad gäller personalrelaterade åtgärder ? kunskapen om organisationens viktigaste resurs har i många fall varit bristfällig.