För drygt ett decennium sedan började marknaden för tryckpapper att vika. Den svenska pappers- och massaindustrin fick en ny annorlunda konkurrent genom introduktionen av till exempel smarta telefoner och surfplattor. Utvecklingen har medfört att svenska pappers- och massaföretag i högre utsträckning har börjat titta på mer radikala innovationer i sin produktutveckling där nya användningsområden för träråvaran utforskas, en inriktning som kräver kompetenser utöver de som bolagen besitter internt.Studiens syfte är att undersöka olika samarbetsformer inom svensk pappers- och massaindustri för att kartlägga vilka faktorer som varit, och är, framgångsrika för produktinnovationer. Ambitionen är också att undersöka om det skett en förändring i samarbetenas karaktär under de senaste 25 åren. De företag som deltagit i studien ärSCA, Södra Cell, Holmen/MoDo, Stora Enso, BillerudKorsnäs och Rottneros samt ett antal samarbetspartner till dem.Resultaten visar att såväl samarbetsformer som vilka aktörer svensk skogsindustri samarbetar med har förändrats i stor utsträckning.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Regleringen på redovisningsområdet har under det senaste årtiondet utvecklats kraftigt, vilket sammantaget har inneburit en utveckling mot ett mer komplicerat regelverk. Målsättningen med BFN:s förenklingsprojekt är att minska antalet regler, samla reglerna i ett allmänt råd samt generellt förenkla och förtydliga regelverket. K2 har mötts av omfattande kritik både från remissinstanserna och från övriga redovisningsprofessionen. Även BFN:s interna osäkerhet att fullfölja projektet vittnar om en misstro på projektet och dess slutprodukt. Uppsatsen behandlar följande forskningsfrågor: Kan K2 innebära förenklad redovisning för mindre företag? Är K2 en redovisningsmässigt bra lösning? Uppsatsens syfte är att skapa en ökad förståelse kring problematiken kring införandet av ny reglering på redovisningsområdet.

Det vi väljer att bevara som ett kulturarv baseras på samhällets värderingar och ideal. Kulturarv är ett val och även när det kommer till själva förvaltningen finns flera olika vägar att välja på. Den här uppsatsen utreder ett sätt att se på landskapets idé som ett kulturarv, som ett idéarv, med syftet att bidra till diskussionen om bevarande genom att försöka bredda den allmänna synen på vad ett kulturarv är och hur det kan förvaltas. Genom en historisk genomgång av kulturarvs- och landskapsbegreppens utveckling framgår att frågan om vad som ska bevaras till framtiden med tiden har förändrats till att omfatta allt fler olika typer av materiella såväl som Immateriella arv. Synen på kulturarv och landskap har dessutom gått från att enbart betona statiska objekt till en betoning av helhet, föränderlighet och aktivt bruk.

För att Skatteverket lättare skall kunna granska att prissättningen vid transaktioner mellan koncernföretag är marknadsmässig har det i Sverige införts en lag om dokumentationsskyldighet.Svenska revisionsbyråer anser att dokumentation av internprissättning inte, ur företags perspektiv, enbart bör ses som en börda. Istället anses att koncernföretag bör se dokumentationsskyldigheten som en möjlighet till fördelar.I vår huvudsakliga problemfrågeställning har vi ställt frågan om dokumentationsskyldigheten medfört fördelar för fyra koncernföretag eller om den enbart är en arbetsbörda? Vidare har vi med avsikt att kunna besvara vår huvudsakliga problemfrågeställning utformat tre delfrågeställningar.Syftet med denna uppsats är beskriva vilka effekter dokumentationsskyldigheten av internprissättning har inneburit för de koncernföretag som undersökts.Vi har valt att avgränsa oss till att studera lagens effekter hos fyra olika koncernföretag. Av företagen ser tre av dem sig som medelstora medan ett ser sig som ett mindre företag. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i vår arbetsprocess och vårt vetenskapliga förhållningssätt har varit hermeneutiskt.Den teoretiska referensramen består främst av redogörelser av begreppet internprissättning, OECD samt Skatteverkets föreskrift (SKVFS 2007:1).

Denna uppsats ämnar värdera bioteknikbolaget BioInvent International AB ur ett externt perspektiv med en realoptionsansats och undersöka hur detta värde förhåller sig till traditionell kassaflödesanalys och aktuell aktiekurs. Många bioteknikbolag är små forskningsbolag och har ännu inte kommersialiserat några produkter. Bolagens verksamhet är behäftad med hög risk. Dessa bolag är beroende av att inhämta kapital från investerare. Ett krav för att investerare skall tillföra pengar är att företagens tillgångar och potential kan värderas.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och jämföra hur de engelska fotbollsklubbarnas årsredovisningar ser ut. Vi har dessutom valt att undersöka om klubbarna följer de gällande regler som finns samt om deras årsredovisningar ger en rättvisande bild över klubbens ekonomiska ställning. Denna undersökning inriktar sig främst på de Immateriella tillgångarna som är upptagna i årsredovisningen.Metoden vi använde oss av för att få svar på våra frågeställningar var genom att vi i vår teoretiska ansats hade ett deduktivt synsätt medan vår undersökningsansats byggde på en kvalitativ studie. Datainsamlingen har främst utgjorts av klubbarnas årsredovisningar samt gällande regelverk kring redovisningen.I vårt teoriavsnitt behandlade vi bland annat hur den ökade globaliseringen av handeln påverkat redovisningens utveckling och skapat ett behov av en global harmonisering av redovisningen. En del av dagens fotbollsklubbar är inte längre ideella sportföreningar utan börsnoterade bolag vilket har lett till ökade krav på klubbarnas redovisning.

Immateriella tillgångar har blivit allt viktigare i en globaliserad värld med stora företag som investerar och agerar i olika länder. En viktig immateriell tillgång är varumärken. För att kunna värdera ett varumärkes värde finns det flera finansiella metoder. En ny standard, ISO 10668 Requirements for monetary brand valuation, utgavs av ISO (International Organization for Standardization) 1 september 2010. Syftet med denna standard är att på ett tillförlitligt sätt kunna värdera varumärken under sin uppbyggnad, vid eventuella tvister samt vid ett företagsförvärv.

Background: Once upon a time the most important resources in an economy were tangible goods. Historically, Swedish company culture has been dominated by engineering and techni-cal innovation has been the focal point. Today, Intangible values drive product development and form a company?s differentiation. Intangibles have therefore become the most prominent resources in a company.

OECD uppger att handeln med piratkopierade varor uppgick till 200 miljarder USD under bara år 2005, samtidigt menar de att den verkliga siffran troligtvis är betydligt högre. Asien bedöms av OECD vara den största källan till piratkopierade varor, och Kina är världsetta. Samtidigt ökar antalet svenska företag i Kina explosionsartat. Under 2007 etablerades ett svenskt företag var fjärde dag i Kina.Syftet med uppsatsen är att analysera hur svenska företag i Kina kan skydda sig mot piratkopiering. Syftet är således även att diskutera de olika möjligheter och hinder företagen står inför.Uppsatsen är hermeneutiskt skriven med ett kvalitativt angreppssätt.

År 2005 infördes IASBs redovisningsstandarder i EU-länderna. IASBs föreställningsram innehåller kvalitativa egenskaper vars ändamål är att öka de externa användarnas använd-barhet av informationen i företagens finansiella rapporter. De ökade kravet på användbarhet har lett till att fokus på Immateriella tillgångar ökat och en sådan immateriell tillgång är varumärken. Idag får internt upparbetade varumärken inte redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 38. Åsikterna går isär huruvida avsaknaden av internt upparbetade varumärken i balansräkningen har betydelse för investerare eller ej när de fattar investeringsbeslut.Syftet med denna uppsats är att ge läsaren en fördjupad förståelse för investerarnas intresse angående att internt upparbetade varumärken inte får redovisas i de finansiella rapporterna och om detta har någon betydelse för deras investeringsbeslut.

Upphovsrätten står inför kraftigt förändrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av många upphovsrättsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rättighetsinnehavare ser hur deras ensamrätter missbrukas. Dessa är problem som förutses bli allt mer påtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler får snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hängt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand på de situationer som uppstått. Samtidigt har allmänheten hunnit vänja sig vid en tillgång till musik, film och bilder via Internet.

Bakgrund- och problembeskrivning: Enligt IAS 36 skall Immateriella tillgångarinklusive goodwill årligen nedskrivningsprövas för att återspegla verkligt ekonomisktvärde. Goodwillnedskrivningar har varit begränsade de senaste åren. Finanskrisenpåverkade den finansiella marknaden världen över och gjorde att världsekonominhamnade i kris. Detta borde ha lett till att en goodwillnedskrivning skulle vara aktuell.Trots lågkonjunkturen de senaste åren har det inte gjorts påtagligagoodwillnedskrivningar och man kan ställa sig frågan om företagens goodwillpostverkligen avspeglar det verkliga ekonomiska värdet?Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken effekt lågkonjunkturen har haftpå goodwillnedskrivningar för börsnoterade företag inom industri- ochtelecombranschen på Nasdaq OMX Stockholm 30.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur revisorer reviderar goodwillposten gällande företagsförvärvad goodwill i svenska noterade bolag och hur revisorer förhåller sig till nedskrivningsprövning enligt IFRS. Studiens syfte är även att undersöka vad revisorer anser om de tre faktorerna neutralitet, väsentlighet samt revidering som grund för framtida beslutsfattanden och hur dessa tre faktorer påverkar revideringen.Den metod som använts är en kvalitativ forskningsmetod med en kombination av en induktiv och deduktiv ansats. Den empiriska undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer och dessa utfördes övervägande med auktoriserade revisorer. Det empiriska materialet har analyserats och återkopplats till tidigare forskning för att besvara studiens forskningsfrågor.Studien visar att goodwill är ett omdiskuterat ämne på grund av att posten är svår att värdera samt att det är svårt att separera övriga Immateriella tillgångar från goodwill. Studien visar även att revisionsbevis är en viktig del i revisionsprocessen.