Hur goodwill och immateriella tillgÄngar ska redovisas har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne. Sedan 2005 ska de noterade företagen inom EU anvÀnda sig av IFRS som utges av IASB. Anledningen till detta Àr att standardsÀttarna vill öka harmoniseringen av redovisningen. Ett av huvudsyftena med införandet av IFRS 3 ? RörelseförvÀrv var att en större andel immateriella tillgÄngar skulle identifieras vid ett rörelseförvÀrv och dÀrmed skulle goodwill minska i företags balansrÀkningar och ge en mer rÀttvisande bild av företags finansiella rapporter.

PÄ det svenska företagsbeskattningens omrÄde finns det ett nÀra samband mellan skatterÀtten och redovisningsrÀtten. Det Àr dock inte klart huruvida ovan nÀmnda samband existerar i varje enskilt fall. VÀrdeförÀndringar av tillgÄngar kan i redovisningen resultera i en uppskrivning, nedskrivning eller Äterföring av tidigare gjord nedskrivning. I denna uppsats skall jag försöka analysera hur en vÀrdeförÀndring av ovan nÀmnt slag skall behandlas i skatterÀtten. Jag studerar fyra typer av tillgÄngsslag, vilka Àr inventarier, byggnader, aktier samt immateriella tillgÄngar.

Bakgrund Kommunikation ?r central inom v?rden och ?r avg?rande f?r att skapa f?rst?else, f?rtroende och delaktighet mellan sjuksk?terska och patient. Migration och ?kad m?ngfald har lett till att patienter har olika spr?kliga och kulturella bakgrunder, vilket kan skapa spr?kbarri?rer och kommunikationsutmaningar. Dessa hinder p?verkar sjuksk?terskors m?jligheter att ge personcentrerad v?rd och kan leda till frustration, missf?rst?nd och begr?nsad delaktighet f?r patienten.

Införandet av de nya redovisningsstandarderna IAS/IFRS som tillkommit för harmonisering av Europas redovisningsregler har lett till förÀndringar i de svenska bolagens redovisning. En av dessa Àr behandlingen av goodwill samt immateriella tillgÄngar vid förvÀrv. GoodwillvÀrdet ska inte lÀngre skrivas av utan endast skrivas ned vid behov. Företagen ska Ärligen genomföra ett nedskrivningstest för att undersöka om ett sÄdant behov föreligger. Vad gÀller immateriella tillgÄngar ska dessa numera i större utstrÀckning sÀrskiljas frÄn goodwill vid förvÀrv.

Uppsatsens syfte Àr att visa hur svenska börsnoterade företag pÄ Nordiska börsens OMX30-lista redovisar sina immateriella tillgÄngar vid företagsförvÀrv pÄ 2000-talet och dÀrefter se vad som kan skapa bÀttre förstÄelse för redovisningreglerna genom att tillÀmpa institutionell teori. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna valt att genomföra en kvantitativ undersökning. Empirin bestÄr av 29 svenska börsnoterade koncerners Ärsredovisningar under Ären 2000-2005. SekundÀrdata som legat till grund för den teoretiska referensramen har framförallt inhÀmtats frÄn internationella forskningstidskrifter.Den teoretiska basen för uppsatsen bygger pÄ en genomgÄng och analys av redovisningstraditioner, redovisningsprinciper samt institutionell teori, vilka alla bidrar till att pÄverka standarder och dÀrmed hur företagen redovisar. Den teoretiska referensramen anvÀnds sedan för att analysera empiriresultaten.

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre oberoende variabler, omsÀttning, bransch och revisionsbyrÄ, har nÄgon inverkan pÄ i vilken utstrÀckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av syftet har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar.I vilken utstrÀckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? Har företagens omsÀttning nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har företagens val av revisionsbyrÄ nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Har bransch nÄgon inverkan pÄ efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134?Metod:Vi har i denna uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ metod för att samla in information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband mellan vÄr beroende variabel och vÄra oberoende variabler.Resultat & slutsats: Resultatet av vÄr undersökning visar att medelvÀrdet pÄ företagens efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 Àr 55,08 %. Undersökning visar att det inte finns nÄgra statistiskt sÀkerstÀllda samband mellan den beroende och vÄra oberoende variabler.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att undersöka andra oberoende variabler, göra en liknande undersökning igen om nÄgra Är samt att undersöka om hÄrdare sanktioner vid dÄlig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle förbÀttra efterlevnaden.Uppsatsens bidrag: Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utstrÀckning företag noterade pÄ OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134..

Denna uppsats behandlar vÀrdering av företag samt de immateriella tillgÄngarna varumÀrke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur vÀrderare praktiskt tillÀmpar vÀrderingsmodellerna samt hur dessa vÀrderar immateriella tillgÄngar. I litteraturen framgÄr det vilka komponenter de olika vÀrderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall berÀknas. Modellerna för vÀrdering av immateriella tillgÄngar Àr relativt lÀtta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller Àr svÄra att applicera, till följd av brist pÄ information samt hur denna skall integreras i modellerna. UtifrÄn denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förstÄelse för detta fenomen.För att fÄ en klar bild av hur vÀrderingar gÄr till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma vÀrderare ut till studien.

Bakgrund och problem: Det har skett en dramatisk utveckling avredovisningsstandards i vÀrlden. Utvecklingen av IAS - regler har bidragit till enökad harmonisering pÄ redovisningsomrÄdet. En standard som finns i IFRS/IASregelverk Àr IAS 16 som behandlar materiella anlÀggningstillgÄngar, vilket haruppdaterats och medfört ett striktare krav pÄ tillÀmpning av komponentavskrivning.Denna avskrivningsmetod syftar pÄ att en huvudtillgÄng delas upp pÄ ett flertalolika komponenter som dÀrefter skrivs av separat. DÀrmed blir det intressant attundersöka vidare om komponentavskrivning har medfört ett större antal likhetermellan bolag inom transportbranschen. En annan intressant aspekt att undersökadetta omrÄde Àr för att utreda om organisationens Àgandeform pÄverkar företagetshantering av komponentavskrivningens bestÄndsdelar.Mot ovanstÄende bakgrund, har det resulterat i följande problemformulering:? Hur hanterar statliga företag komponentavskrivningens bestÄndsdelar/förutsÀttningar i förhÄllande till privata företag?? Vilka likheter och skillnader kan identifieras och hur kan dessaförklaras?Syfte: Uppsatsen avser att klargöra och undersöka hur statliga företag hanterarkomponentavskrivningens olika bestÄndsdelar/förutsÀttningar sÄsom faststÀllandetav betydande vÀrde, komponents anskaffningsvÀrde, nyttjandeperiod samt restvÀrdei förhÄllande till privata företag.

Europas företag bestÄr till 99 % av smÄ och medelstora bolag (SME) som enligt OECD Àr viktiga för den ekonomiska tillvÀxten och drivande för innovation och entreprenörskap. Det kunskapssamhÀlle som dessa företag verkar i prÀglas av en hÄrdnande konkurrens och ett större fokus pÄ investeringar i immateriella resurser. Finansieringen av dessa resurser blir ett problem för smÄ och medelstora bolag dÄ de inte i samma utstrÀckning som större företag har tillgÄng till riskkapitalmarknaden. De blir istÀllet hÀnvisade till lÄnemarknaden vilket gör bankerna till den dominerande parten i kreditgivningen till dessa företag. Den information kreditgivarna har att tillgÄ för att bedöma dessa företags kreditvÀrdighet Àr huvudsakligen de finansiella rapporterna, men en debatt har under de senaste decennierna förts huruvida de finansiella rapporterna verkligen visar ett företags rÀtta vÀrde.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP Àr standarden om rörelseförvÀrv av bolag. Enligt regelverket fÄr inte goodwillposten innehÄlla identifierbara materiella eller immateriella tillgÄngar och den ska endast utgöra en minoritet i förvÀrvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstÄr skillnader mellan förvÀrv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket gÄr emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jÀmföra med den svenska undersökningen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvÀrv i amerikanska bolag under Är 2013.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om IFRS 3 efterlevs i svenska börsnoterade företag och om dÀrmed en ?korrekt? bild av förvÀrven ges nÀr det gÀller identifiering, vÀrdering och sÀrredovisning av de immateriella tillgÄngarna. I litteraturgenomgÄngen redogörs för konvergensprojektet. Det görs Àven en beskrivning av vÀsentliga förÀndringar i redovisning av förvÀrv enligt IFRS 3. VÀrderingsmetoder för vÀrdering av immateriella tillgÄngar till ett verkligt vÀrde Äterges.

Teknik Àr idag en integrerad och betydelsefull del av vÄrt samhÀlle och vÄrt affÀrsliv. De flesta företag har olika IT-system som underlÀttar i delar av deras verksamhet. En vanligt förekommande transaktion i affÀrslivet Àr följaktligen avtal om köp och utveckling av IT-system som ingÄs mellan en bestÀllare och en leverantör.Uppsatsen har som syfte att analysera hur immaterialrÀttsregleringen i IT-systemleveransavtal bör utformas. För att ge en förstÄelse för varför klausulen bör skrivas pÄ det sÀtt som anges i uppsatsen analyseras gÀllande rÀtt, praxis och tillÀmpliga tolkningsprinciper pÄ omrÄdet.Uppsatsen belyser de grundlÀggande problem som ÀganderÀttsbegreppet skapar i transaktioner som avser immateriella rÀttigheter samt de inbyggda motsÀttningar som ofta finns i avtal. Jag har kommit fram till att ett praktiskt angreppssÀtt bör hÄllas nÀr man skriver en immaterialrÀttslig klausul i IT-systemleveransavtal istÀllet för att försöka fördela ÀganderÀtten till de immateriella rÀttigheterna mellan parterna.

Sedan Är 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvÀrv. Vid ett företagsförvÀrv ska förvÀrvaren allokera kostnaden för förvÀrvet genom att först vÀrdera de materiella tillgÄngarna till verkligt vÀrde, sedan de immateriella tillgÄngarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgÄngar och dÀrmed skilja dem frÄn goodwill anses vara en svÄr och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervÀrdera immateriella tillgÄngar och övervÀrdera goodwill vid företagsförvÀrv, för att inte lÀmna tillrÀcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgÄngar pÄ allvar.Om denna kritik Àr riktig, vilket mycket talar för, innebÀr det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervÀrdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bÀsta, men det kan ocksÄ vara egennyttigt.

Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.