Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Kursplanen f?r moderna spr?k ska erbjuda eleverna m?jligheter att utveckla en allsidig kommunikativ f?rm?ga. Trots detta har forskning identifierat markanta brister i elevernas muntliga kommunikationsf?rm?ga i spanska vid slutet av ?rskurs 9. Denna diskrepans mellan l?roplanens m?l och elevernas faktiska f?rdigheter v?cker fr?gor om effektiviteten i undervisningen.

Bakgrund: M?nga patienter drabbas av v?rdskada i samband med kirurgi. F?r att minska risken att patienten drabbas av skador beh?ver operationssjuksk?terskan och ?vriga teamet ha goda kommunikationsf?rdigheter f?r att teamarbetet ska fungera. Alla yrkeskategorier har ett gemensamt ansvar f?r patienten och ska systematiskt arbeta f?r att f?rebygga v?rdskador. Operationssjuksk?terskans titel ?r skyddad och en stor del av professionen ?r att arbeta f?rebyggande mot komplikationer under operation.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur motoriska och koordinatoriska f?rdigheter hos unga ishockeyspelare i Fr?lunda HC:s ungdomsverksamhet h?nger samman med deras ishockeyspecifika prestationer. Genom att anv?nda ett standardiserat motoriktest (Harrestest) och j?mf?ra resultaten fr?n tidigare genomf?rda istest, samt analysera tr?nares subjektiv skattning av spelarnas prestations ? och ishockeyspecifika f?rm?gor. Studien ska syfta till att belysa vikten av fysisk allsidighet i tidig?lder. ?ven att bidra med kunskap om hur bred motorisk utveckling kan fr?mja idrottsspecifik prestation som hj?lper Fr?lunda HC.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Begreppet ?impose will? Àr nÄgot som anvÀnds frekvent inom kampsportsvÀrlden som nÄgot individen strÀvar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn pÄ begreppet ?impose will?. I studien anvÀndes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivÄ samt olika stilar.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Anxiety och sjÀlvförtroende Àr tvÄ idrottspsykologiska faktorer som enligt tidigare forskningÀr av betydelse för idrottsprestationen i tÀvlingssammanhang. Syftet med studien var att skapaen djupare förstÄelse för hur fem landslagsspelare i basket upplever och hanterar anxiety ochsjÀlvförtroende före samt under ett stort internationellt mÀsterskap. Fem manliga svenskabasketspelare intervjuades tvÄ gÄnger vardera; en gÄng före och en gÄng efter mÀsterskapet.Instrumenten som anvÀndes var tvÄ konstruerade intervjuguider baserade pÄ CSAI-2.Intervjutexten analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys och citatplockmetoden.Resultaten visade pÄ att anxiety och sjÀlvförtroende mÄnga gÄnger kan upplevas som starkapÄverkansfaktorer vid idrottsprestationen i tÀvlingssammanhang. Av resultaten framkom Àvenatt hanteringen av anxiety och sjÀlvförtroende kan ha betydelse för prestationen. Idiskussionen sammankopplas resultaten med tidigare forskning samt att förslag ges pÄframtida forskning kring anxiety och sjÀlvförtroende inom idrott..

Forskning har visat att ra?tt utformad feedback kan ha va?ldigt bra effekt pa? elevers la?rande. Idrottsla?rarens uppgift a?r att hja?lpa elever utveckla sina kunskaper och fa?rdigheter i a?mnet, vilket kan go?ras med feedback som verktyg. Med detta som grund var mitt syfte att, genom observationer av idrottslektioner och en la?rarintervju, underso?ka hur en idrottsla?rare anva?nder feedback i sin undervisning samt om och i sa? fall hur elever fa?r ge feedback till varandra.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.

Eriksson. C. (2010). How can mental top form be reached? Sport psychology consultants approach to mental training.

Allt yngre barn anvÀnder digitala tjÀnster i form av strömmande media, vilket krÀver att tjÀnster Àmnade för dem anpassas utefter deras förutsÀttningar. Barn skiljer sig vanligtvis kognitivt frÄn vuxna eftersom de oftast inte hunnit erfara och uppleva lika mycket. Det innebÀr att barn har andra behov Àn vuxna för att kunna interagera med strömmande media. I denna uppsats undersöks hur olika kognitiva fÀrdigheter pÄverkar barns interaktion med strömmande media. Inledningsvis kartlÀggs interaktionsdesign, anvÀndbarhet, anvÀndbarhet för barn och kognitiva fÀrdigheter som Àr uppsatsens huvudÀmnen.