Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.

Bakgrund: Traumatiska multipla skador kan utg?ra allvarliga konsekvenser d?r operation ?r det enda alternativet f?r patientens ?verlevnad. Operationen kan kr?va komplexa kirurgiska ?tg?rder d?r kirurgen samarbetar t?tt tillsammans med operationssjuksk?terskan. Tidigare studier visar p? att operationssjuksk?terskans icke tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r patients?kerheten d?r bristande f?rdigheter kan p?verka den negativt.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.Žs (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mÀttillfÀllen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska fÀrdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mÀtningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 mÀn fyllde i enkÀten (se bilaga 1). Modellen baserades pÄ de 47 deltagare som fyllt i enkÀten vid samtliga tre tillfÀllen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stÀmmer, vilket innebÀr att mindfulnesstrÀning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd Àven ger frÀmjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering Àr en central del i pÄverkansprocessen av mindfulness för att nÄ de idrottspsykologiska fÀrdigheterna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillÀmpbara inom studie- ochyrkesvÀgledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de bÄda yrkesgruppernas arbetssÀtt samt att se om vissa delar irÄdgivarnas arbetsformer kan vara tillÀmpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvÀgledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade pÄ ett liknande sÀttdÀr dialogen med klienten var det primÀra arbetssÀttet. En skillnad var att rÄdgivarna oftastarbetade med sökande som Àr motiverade till förÀndring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.FrÄgestÀllningarna som hjÀlpte till att besvara syftet var:? AnvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur anvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? NÀr anvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Tre manliga coacher frÄn 46-48 Är med erfarenhet av att vara head-coacher pÄ elitnivÄ (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in pÄ band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjÀlp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna anvÀnder sig av bÄde visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. TvÄ av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen sÀger att han inte gör det medvetet, dock sÀger han att han gör det mer Àn vad han sjÀlv tror.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.