Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka hur elever med funktionsnedsättning ser på sin undervisning i ämnet idrott och hälsa utifrån ett salutogent perspektiv. Vi vill lyfta fram åsikterna hos elever med funktionsnedsättning som har inkluderad undervisning och de som har exkluderad undervisning. Studien utgår från följande tre frågeställningar. Hur uppfattar eleverna undervisningen i idrott och hälsa? Hur kan eleverna påverka undervisningen i idrott och hälsa för att skapa delaktighet? Vad är enligt eleverna meningsfullt med ämnet idrott och hälsa?MetodStudien bestod av 15 kvalitativa intervjuer med 20 elever från tre skolor som går i särskolan och har en funktionsnedsättning.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka vilka av Daceys motivationsstrategier som, enligt före detta elever, bör användas för att motivera elever inom ämnet idrott och hälsa till fortsatt fysisk aktivitet samt vilken motivationspåverkan läraren i ämnet idrott och hälsa upplevs ha haft på populationen.Frågeställningarna som använts för att besvara syftet är följande:1. Vilka motivationsstrategier anser före detta elever att läraren i idrott och hälsa skulle använt för att motivera dem till fortsatt intresse för fysisk aktivitet?2. Vilken påverkan upplever de före detta eleverna att läraren i idrott och hälsa har haft på deras fysiska aktivitetsgrad idag?MetodTotalt har 111 enkäter besvarats från studerande på Newton yrkeshögskola (NY).

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå hur särskoleelever ser på fysisk aktivitet i idrottsundervisningen och på fritiden. Genom en intervju med några elever från särskolan fick vi reda på detta. Innan intervjun fick eleverna måla en bild av dem själva på en idrottslektion. Genom att sedan prata om den bilden blev eleverna mer avslappnade i intervjusituationen. För att få en förståelse för elevernas syn på fysisk aktivitet tittade vi på svaren ur olika perspektiv, rörelsesyn (patogent, salutogent) och kroppssyn (dualistiskt, integrerat).

Syftet med vårt arbete var att beskriva lärarens uppfattningar om i vilka avseenden undervisningsformerna särundervisning och samundervisning gynnar idrott- och hälsoundervisningen. Dessutom visa på vilka fördelar och nackdelar som lärarna ansåg finnas med respektive undervisningsform. För att kunna beskriva lärarnas uppfattningar gjorde vi kvalitativa intervjuer med fem idrottslärare på två olika skolor. Vår slutsats blev att samundervisningens sociala vinningar anses av lärarna som mycket viktiga för eleverna och för idrottsämnet, men att inslag av särundervisning kan ge vissa fördelar speciellt för de lågpresterande flickorna. Vidare att nivågruppering på idrotten också det bör ses som en undervisningsform.

Syftet med studien är att, med inspiration hämtad från Antonovskys KASAM - begrepp se hur lärare i ämnet idrott och hälsa uppfattar och tolkar begreppet hälsa. Vilken syn har idrott och hälsa - lärare på begreppet hälsa?Hur kan idrott och hälsa - lärarnas syn på begreppet hälsa diskuteras och analyseras i ljuset av Antonovskys KASAM - begrepp? Jag har genomfört tre kvalitativa intervjuer. För att intervjuerna skulle bli givande för min studie har mina funderingar kopplats samman med min litteratursökning där det finns liknande studier gjorda. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjuform. De intervjuade lärarna har en klar uppfattning om begreppet hälsa, men deras syn innefattar endast fysisk aktivitet. Hälsa är stort och brett vilket leder till att begreppet blir svårt att definiera vilket kan vara en orsak till att lärarna endast ser hälsa som en fysisk aspekt.

Skolämnet idrott som idag heter Idrott och hälsa har sedan dess införande år 1820 i den svenska skolan genomgått en rad förändringar. Tidigare forskning visar dock att många förändringar som skett på normativ nivå i styrdokument endast haft marginella konsekvenser för den praktiska undervisningen. Vidare belyser tidigare forskning att innehållet i ämnet i hög grad påverkas av andra faktorer förutom styrdokument, och att vissa aktiviteter fokuseras i undervisningen medan andra hamnar i skymundan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några lärare beskriver innehållet i Idrott och hälsa A. Undersökningen består av fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och resultaten förstås med hjälp av läroplansteori.

Syftet med denna studie var att undersöka hur betygsättande lärare i ämnet idrott och hälsa beskriver sitt arbete med bedömning. Frågeställningarna som besvarades var, hur lärarna beskriver sitt arbete med formativ- och summativ bedömning samt vilka ramfaktorer som lärarna beskriver som viktiga i deras arbete med bedömning. Studien har utgått från ramfaktorteroin. För att besvara studiens frågeställningar har vi intervjuat elva lärare. Samtliga intervjuer spelades in och transkriberades otrografiskt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare arbetar med att synligöra lärandet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att undersöka om elevernas uppfattningar av lärandet överensstämmer med det som deras lärare avser att lära ut.Frågeställningarna jag försöker besvara är: Hur arbetar lärarna med att kommunicera kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa?Hur överensstämmer idrottslärarna och deras respektive elevers uppfattningar kring vilket lärande som sker i ämnet?MetodStudien bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med ett brett urval lärare i ämnet idrott och hälsa samt deras elever från grundskolans tidigare år. Studiens resultat består av svar från totalt fyra lärarintervjuer och fyra elevgruppsintervjuer, med fyra elever i varje grupp.ResultatUndersökningen visade att det förekom skilda uppfattningar av lärandet i ämnet idrott och hälsa. Somliga hade en väldigt ytlig och aktivitetsfokuserad syn på lärandet, medan andras uppfattningar präglades av kursplanens kunskaps kvalitéer och förmågor.

Syftet med vårt examensarbete var att studera om samverkan mellan föreningsidrotten och skolidrotten i projektform stimulerar till fysisk aktivitet och förändrad attityd till idrott hos eleverna. Vi valde att avgränsa oss genom att göra undersökningen som en kvalitativ fallstudie av ett handslagsprojekt som är genomfört i Piteå läsåret 2005/06. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervju med ansvarig idrottslärare och idrottsledare. Med eleverna i år 6 på Bergsviksskolan gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med en del kvantitativa frågor. Undersökningen vi gjort visar att alla berörda parter har varit väldigt positivt inställda till projektet.

SammanfattningSyfteAtt påverka aktivitetsgraden under en lektion i Idrott och Hälsa med hjälp av intag av banan innan lektionstillfället.FrågställningKan intaget av en banan öka antalet steg som tas under en lektion i Idrott och Hälsa?Är det någon skillnad i steg mellan att inta en banan före eller efter en lektion i Idrott och Hälsa, samt gentemot kontrollgruppen?MetodUnder en period på tio veckor, utrustades tjugotvå elever med stegräknare av modellen LS200 (Tudor-Locke, et al, 2004). Monterade enligt tillverkarens anvisningar, det vill säga, i kontakt med höftbenet. Lektionerna var innan lunch på tisdagar och torsdagar. Lektionsplaneringen var uppdelad i moment om två lektioner.

Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne. I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla, ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhället.

SammanfattningHälsoundervisning är en uppsats på avancerad nivå som är skriven under höstterminen 2012 vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm som omfattar 15 högskolepoäng.Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka hur högstadielärare, i ämnet idrott och hälsa, arbetar med hälsobegreppet i sin undervisning utifrån deras synsätt på hälsobegreppet. Utifrån syftet har dessa frågeställningar vuxit fram:Vad har lärare i idrott och hälsa för synsätt på hälsobegreppet?Hur undervisar lärare i idrott och hälsa sina elever i och om hälsobegreppet?MetodJag har använt mig av den kvalitativa ansatsen med fokus på intervjuer. Urvalet är fem stycken lärare som undervisar i idrott och hälsa på högstadiet. Metoden har använts för att få stora och djupa svar på frågeställningarna.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelsen om varför vissa elever väljer att inte delta i ämnet idrott och hälsa och vilka metoder lärare kan vidta för att öka deltagandet. Studien koncentreras utifrån elevernas perspektiv men tar även upp lärarnas perspektiv kring icke-deltagande och motivation. Studien utgår från Deci & Ryans Självbestämmandeteori angående inre och yttre motivation och Aaron Antonovskys KASAM, känsla av sammanhang och kommer även att behandla Johan Faskungers transteoretiska beteendeförändringsmodell.Tio elever blev intervjuade från fem olika skolor och elva lärare svarade på enkäter. Enkätundersökningen fungerar som ett komplement till elevintervjuerna. Enkäterna delades ut till lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa som var på plats under besöken.Resultatet visade att eleverna hade synpunkter på lektionsinnehållet där hälften av eleverna ansåg att lektionerna var tråkiga som deras största orsak till icke-deltagande.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar elever i årskurs nio till att vilja prestera och få starka betyg i ämnet idrott och hälsa. Samt att även undersöka ifall dessa elever har några ambitioner i ämnet.Frågeställningar:Hur ser elevers motivation ut för ämnet idrott och hälsa?Hur ser ambitionsnivån ut hos elever för ämnet idrott och hälsa?MetodI detta arbete har jag använt mig utav en kvalitativ ansats och intervjuat sex stycken elever för min datainsamling. Intervjuerna transkriberades och bearbetades med hjälp av analyser utifrån två olika teoretiska perspektiv Self- Determination theory och Piagets kognitiva utvecklingsteori inom konstruktivismen.ResultatElevers motivation i årskurs nio består av att eleverna finner rörelseglädje i den fysiska aktiviteten på idrottslektioner och några respondenter lyfte upp betydelsen av den positiva gruppdynamiken i klassen. Elevernas största ambition var betygen, anledningen till att de gör sitt bästa och siktar på att få höga betyg är vetskapen om att betygen spelar en viktig roll när de skall söka in till gymnasiet.

SyfteSyftet med studien var att försöka finna bakomliggande faktorer till varför elever inte vill vara med på lektionerna i ämnet Idrott och Hälsa.MetodStudien var kvalitativ och strävade efter att få en djupare insikt i elevers attityder och förhållningssätt till idrott. Studien utfördes i en mindre ort i södra Sverige. De intervjuade bestod av nio elever i årskurs åtta, fem pojkar och fyra flickor, alla med negativ inställning till ämnet Idrott och Hälsa. För att finna dessa elever användes enkäter som urvalsmetod. Själva intervjuerna utfördes enskilda, en och en, i ungefär i 15-20 minuter.