Extrem-/äventyrssport innanför gymnasieskolans väggar
Syftet med vår undersökning var att undersöka om extrem-/äventyrssport hade en plats i
kursen idrott och hälsa A. Vi valde att skicka ut förfrågningar till 20 skolor i Malmö och
grannkommunerna, av dessa fick vi svar från tio och endast fyra ville delta i undersökningen.
Detta gjorde att vår undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslärare på fyra
olika gymnasieskolor i sydvästra Skåne.
I vårt resultat kom vi fram till att tre av lärarna hade extrem-/äventyrssport vid ca fem
lektionstillfällen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det
var många faktorer som spelade in när lärarna beskrev varför de inte hade så många
lektionstillfällen med anknytning till extrem-/äventyrssport bland annat tid, resurser,
skaderisk, engagemang och förutsättningar i närmiljön. Alla lärare vi intervjuade hade en
positiv inställning till extrem-/äventyrssport i skolundervisningen och skulle gärna vilja få in
fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjälper att stärka elevers självkänsla,
ger en allsidig träning och är ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem såg det som väldigt
viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya
aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/äventyrssport hade blivit
ett stort fenomen i samhället. Vår slutsats är att Extrem-/äventyrssport absolut har en plats i
idrott och hälsa A. Dock var det en väldigt liten plats om man jämför med traditionella
aktiviteter (bollsport, friidrott, gymnastik, racketsport).
Nyckelord: Extremsport, äventyrssport, gymnasieelever, idrott och hälsa A, gymnasielärare,
flow.