Uppsatsen undersöker hur fem förskollÀrare pÄ olika förskolor anger att de arbetar för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer. Tidigare forskning visar att en parallell sprÄkutveckling av modersmÄlet och andrasprÄket gynnar barnens identitetsutveckling, kognitiva utveckling och skolresultat. Resultatet i denna undersökning visar att pedagoger har en positiv attityd till flersprÄkighet, samt försöker belysa och utveckla barnens olika sprÄk i verksamheten. Resurserna Àr dock för fÄ för att pedagogerna ska kunna fullfölja detta uppdrag..

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Syftet Àr att undersöka hur en urvald grupp ungdommar ser pÄ sitt eget sociala liv pÄ internet.Materialet till arbetet bestÄr av 20 semistrukturerade intervjuer med ungdomar i Äldrar 17 till 19.Teorin innefattar indentiet och globalisering.Resulatetet tyder pÄ att internet fungerar som en förstÀrkning av respondenternas befintliga sociala nÀtverk. Respondenterna Àr starkt förankrade i deras lokala miljö. Den frÀmst textbaserade interaktion respondenterna bedriver via internet Àr inget substitut för deras sociala interaktion i den fysiska verkligheten. Internet har erbjudit respondenterna ett trÀningsfÀlt för deras identitetsutveckling. .

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ hur lÀrare kan stÀrka identiteten hos elever med utlÀndsk bakgrund. VÄr undersökning har sammanstÀllts i en litteraturstudie dÀr vi valt att fokusera pÄ vad sakkunniga i Àmnet anser. Vi har i vÄr undersökning kommit fram till att en positiv instÀllning Àr grunden för att eleverna ska vÄga vara stolta över och visa sin utlÀndska identitet. I arbetet framkom det att en dubbel identitet Àr att föredra dÄ eleven behÄller sin gamla identitet, samtidigt som eleven utvecklar en ny. Dessa tvÄ bildar tillsammans elevens identitet.

Den ha?r uppsatsen behandlar begreppet mediedrev och dess olika innebo?rd. Att bena?mna en stor medieha?ndelse som ett mediedrev a?r sa?llan oproblematiskt och genom att go?ra det riskerar man att bagatellisera gediget journalistiskt arbete. Samtidigt a?r begreppet en marko?r fo?r hur kommersialiseringen av medier pa?verkar journalistiken.

De nya styrdokumenten för gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan som kommit i bruk de senaste Ären har gett elever som till följd av sin utvecklingsstörning inte Àr behöriga att söka till ett nationellt gymnasieprogram nya möjligheter. De kan nu inte bara genomföra sin gym-nasieutbildning inom gymnasiesÀrskolans ramar utan kan nu Àven söka och antas till gymna-sieskolans introduktionsprogram. Detta Àr grunden till att denna studie kom till och genom-fördes.Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur lÀrare pÄ gymnasiesÀrskolan och Introduktionspro-grammen ser pÄ möjligheter till samverkan mellan dessa skolformer och hur det pÄverkar ele-vernas identitets ? och kunskapsutveckling.Teori: Studiens material Àr teoretiskt analyserat utifrÄn Perssons (1998) specialpedagogiska perspektiv, det relationella och kategoriska perspektivet. Denna modell ger specialpedagogisk koppling till lÀrarnas syn pÄ samverkansmöjligheter mellan gymnasiesÀrskolan och Introdukt-ionsprogrammen och hur det pÄverkar elevernas identitets- och kunskapsutveckling inom den specialpedagogiska verksamheten som bedrivs inom gymnasiesÀrskolan och Introduktions-programmen.Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ studie.

This essay examines an excerpt of the wide range of animated films that our children has access to in Sweden today.It takes up questions about what kind of messages the films are delivering, if there are certain patterns that are being followed, differences between the films relating to the cultures where they?re from, but above all, what the hero is about and what kind of shape he or she assumes. The film analyses that are being made are anchored in two theoretical investigations; one about how children are influenced by-, and how they use, the stories that are being told in films to develop their own identity. The other one treats classical and traditional patterns and genres in stories..

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.

Syftet med studien Àr att belysa nÄgra uppfattningar om modersmÄlets betydelse och modersmÄlsundervisning hos modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever som deltar i modersmÄlsundervisning.Tidigare forskning om modersmÄl och modersmÄlsundervisning har visat pÄ dess stora roll för sprÄk- och kunskapsutveckling hos andrasprÄkseleverJag har anvÀnt mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer av tre modersmÄlslÀrare, tre ÀmneslÀrare och tre elever som fÄr modersmÄlsundervisning pÄ tvÄ grundskolor.Resultatet visar att informanterna anser att modersmÄlet har stor betydelse för all annan inlÀrning och att det dÀrför Àr viktigt att man satsar pÄ modersmÄlsundervisning. Mitt resultat visar ocksÄ att modersmÄlslÀrare, ÀmneslÀrare och elever Àr medvetna om modersmÄlets betydelse för elevernas identitet och kulturtillhörighet..

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Sammanfattning Inledning: Dyslexins möjliga konsekvenser för elevers lÀsande och skrivande Àr vÀl kartlagt inom forskningen. Den forskning som gjorts inom fÀltet har ofta gjorts utifrÄn ett lÀrar-, förÀldra-, eller skolperspektiv. I denna studie belyses möjliga sekundÀra konsekvenser av diagnosen dyslexi utifrÄn elevens egna perspektiv i relation till elevers sjÀlvuppfattning, identitetsutveckling och bemötande. Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie Àr att problematisera den etikettering som diagnosen dyslexi innebÀr genom att lyfta fram dess positiva och negativa konsekvenser för sjÀlvuppfattning, identitet och bemötande. Studien syftar till att förstÄ relationen mellan dyslexi, sjÀlvuppfattning och identitet ur elevens perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att ur ett sociokulturellt perspektiv fÄ ökad insikt om och förstÄelse för hur ungdomars medvetenhet om demokratiska vÀrdegrunder framtrÀder. Syftet Àr ocksÄ att se om fritidsgÄrden som lÀrandemiljö möjliggör ungdomars utveckling av interkulturell kompetens. Influerade av etnografisk ansats har vi med hjÀlp av observationer och gruppintervju samt genom samtal med fritidsledare kommit fram till vÄrt resultat. Resultatet visar pÄ att fritidsgÄrden utgör en lÀrandemiljö och att ungdomars medvetenhet framtrÀdde, i bÄde ord och handling, i gemenskapen pÄ fritidsgÄrden. Den sociala gemenskapen utgör en viktig faktor för lÀrande och utveckling för ungdomar.

Uppsatsen a?r en underso?kning av hur rektorer fo?r fem olika skolor ser pa? musikens anva?ndning inom tra?ningsskolan. Studien syftar till att fa? en djupare fo?rsta?else av musikens betydelse i skolverksamheten och fo?r eleverna. I kvalitativa, semistrukturerade, intervjuer har skolledare reflekterat kring musiken i verksamheten pa? den egna skolan.

Syftet med studien var att undersöka personers upplevelser av att ha varit tvÄngsomhÀndertagna enligt LVU som barn. Detta har genomförts med en kvalitativ ansats dÀr fyra kvinnor intervjuades med stöd av en utarbetad intervjuguide. Denna tÀckte frÄgeomrÄdena bemötande, skolgÄng, relationer och identitetsskapande. Resultaten tolkades utifrÄn livsmodellen, som Àr en del av den ekologiska systemteorin, samt utifrÄn kognitiv teori. De mest framtrÀdande resultaten var att informanterna sÀllan kÀnt sig hörda i utrednings- eller beslutssammanhang vilket medförde att deras Äsikter sÀllan tagits i beaktande.