Syftet med den hÀr studien Àr att genom en empirisk undersökning besvara frÄgestÀllningarna; Hur upplever muslimska gymnasieelever att deras levnadsvillkor pÄverkas av att leva i tvÄ olika kulturer? Och hur pÄverkas de muslimska gymnasieelevernas identitetsutveckling av att leva i Sverige som svenska muslimer? Den ena foten stÄr i en kultur som ungdomarna försöker anpassa sig till, det vill sÀga den svenska kulturen, medan den andra foten stÄr i en kultur som ungdomarnas förÀldrar kan relatera alla sina erfarenheter till. Det borde vara sjÀlvklart att en ungdom har samma kulturella hemmahörighet som sina förÀldrar, men för de hÀr ungdomarna kÀnns deras förÀldrars kultur frÀmmande.Genom en kvalitativ intervjuform har 16 stycken gymnasielever besvarat sex stycken frÄgor som handlar om identitetsutveckling och levnadsvillkor.  Ungdomarna gÄr pÄ olika gymnasieskolor i GÀstrikland och mÄnga av tonÄringarna visar pÄ en stor komplexitet i sina svar. Det som de hÀr ungdomarna har gemensamt Àr inte i första hand islam, utan den svenska kulturen. Det finns en mÀngd olika tolkningar av islam eftersom de muslimer som lever i Sverige inte Àr en homogen grupp.

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock frÄn den traditionella backpackern pÄ olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fÀltstudie.Syftet med denna undersökning Àr att diskutera identitetsförÀndringar inom resekultur, som sker nÀr samhÀllets struktur förÀndras och en ny kontext uppstÄr.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte Àr att ge en förstÄelse till terminologin. HÀr förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och Àven eurocentrism och en nationell aspekt pÄ backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förÀndrade samhÀllsstrukturen och en förÀndring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka utmaningar lÀrare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flersprÄkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lÀrares syn pÄ sprÄkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lÀrarna ser pÄ trygghet i relation till flersprÄkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssÀtt som anvÀnds av förskolor för att frÀmja arbetet med flersprÄkighet i verksamheten Àr ytterligare omrÄden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i tvÄ steg. EnkÀter skickades ut till verksamheter vars svar lÄg som grund för frÄgorna som anvÀndes i intervjuer med lÀrare.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Studien tar sin utgÄngspunkt i barnkonventionen och skolans styrdokument. I fokus Àr pedagogens uppdrag att stödja elevens trygghetskÀnsla och sjÀlvbild genom ett medvetet arbetssÀtt dÀr elevens bakgrund, kultur och sprÄk uppmÀrksammas. Ett delsyfte Àr att undersöka eventuella olikheter i pedagogers förhÄllningssÀtt, till elevers kulturella bakgrund och modersmÄl som en resurs i undervisningen. Studien tar stöd i tidigare forskning som visar pÄ ett tydligt samband mellan pedagogens förhÄllningssÀtt, elevens identitetsutveckling och skolresultat. Den teoretiska bakgrunden finner vi bland annat i Mead (1976) som beskriver hur signifikanta andra (till exempel en lÀrare) pÄverkar identitetsutvecklingen hos eleven genom att individen ser sig sjÀlv som en spegelbild, genom andra.

Studien belyser utifrÄn ett designteoretiskt perspektiv hur nÄgra gymnasieelever designar sin förstÄelse för ett kunskapsomrÄde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien stÀlls frÄgor om hur eleverna vÀljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsomrÄde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsomrÄdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna vÀljer sprÄkliga teckenresurser och medier de Àr vana vid att anvÀnda i skolan. Eleverna visar ocksÄ en osÀkerhet i hur lÀrandet fungerar och drar inte sÀrskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur umgÀnget mellan de biologiska förÀldrarna och familjehemsplacerade barn kan ordnas med fokus pÄ vad som Àr bÀst för barnet. Genom kvalitativa intervjuer med personal inom socialtjÀnsten och en litteraturstudie utvecklas resonemang kring barnets rÀtt till sitt ursprung. Studiens resultat visar pÄ vikten av kontakt med ursprunget bland annat för barnets identitetsutveckling och anknytning. OmfÄnget pÄ och formen av denna kontakt bör avgöras genom en bedömning av barnets behov av att trÀffa förÀldern, dÀr samtliga inblandades perspektiv bör lyftas, och planeringen för placeringens lÀngd bör vÀgas in. Det Àr vidare viktigt att förÀldern har förmÄga att fungera som förÀlder under umgÀnget.

Örebro UniversitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 61-90 pSAMMANFATTNINGTitel: Är ett liv vĂ€rt att veta? En kvalitativ studie av levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektivFörfattare: Högberg, Helena och Korhonen, LjubicaHandledare: Karlsson, UrbanInom Ă€mnesomrĂ„det socialt arbete har vi valt att studera levnadsprocessen och identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. Studien syftar till att ge djupare förstĂ„else av levnadsprocessens betydelse för identitetsutvecklingen ur ett livscykelperspektiv. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vad kan en social biografi tillföra för förstĂ„else av identitetsutvecklingen? Vilka effekter har de sociala insatserna haft pĂ„ identitetsutvecklingen?Den metod som anvĂ€ndes var kvalitativ och materialet inhĂ€mtades med hjĂ€lp av djupintervjuer med tvĂ„ personer.

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som Àr en del av det nordiska projektet EXPLORA Àr syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen Àr uppbyggd. Det Àr Àven tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen Àr kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta Àr ocksÄ hur lÀraren lÀgger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrÄn lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig pÄ grundskolans elever och undervisning och tanken Àr att bredda kunskapsomrÄdet och dÀrför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande.En lektion i naturkunskap A pÄ gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhÄllningssÀttet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktÀr dÀr lÀraren för eleverna med hjÀlp av frÄgor och svar mot ett visst mÄl. FrÄgorna lÀraren stÀllde mestadels var av sluten karaktÀr det vill sÀga att lÀraren var ute efter ett specifikt svar.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att fÄ kunskap om hur pedagogerna inom förskolan arbetar med sprÄkutveckling. Vi har inriktat oss pÄ barn med utlÀnsk bakgrund i förskolan. Informanterna svarade att de bland annat anvÀnder sagolÀsning, teckenstöd, konkret material i sitt arbete med flersprÄkiga barn. PÄ vÄra frÄgor vad gÀller deras arbetssÀtt. Det visade sig att pedagogerna stimulerar barnen i deras sprÄkutveckling genom att anvÀnda olika arbetsmetoder som t.ex.

Uppsatsens syfte Àr att analysera de tvÄ vanligaste bÀnkböcker som ett antal flickor i Är 5 tycker Àr bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan pÄverka de lÀsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och sjÀlvbild. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningarna Vilka Àr de tvÄ bÀnkböcker som flest flickor i vÄrt urval i Är 5 tycker Àr bra? Vilka huvudkaraktÀrer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och sjÀlvbild?FrÄgestÀllningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet bestÄr av enkÀtundersökningar till klasslÀrare och flickor i Är 5 samt litteraturanalyser av de tvÄ böcker som framkommit som resultat av enkÀtundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

The purpose of this work was to investigate and provide understanding regarding how AI can be used to make organizations more efficient, where risk management is also discussed. The basic model for the study is the Resource-based view, which is about making use of one's resources which are described through many different perspectives. The method used for this study was a qualitative analysis, which was applied through interviews with several people with high positions within companies and relevant skills, based on insight and experiential knowledge.These people work in different industries, therefore a large part of the work was intended to carry out a comparative analysis between a line of different businesses. The results showed that AI is in a developing phase, and based on the respective industry, it has developed in different ways. Finally, it turned out that AI can make businesses more efficient by, among other things, managing data and automating various work processes faster compared to humans.