Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieÄldern anvÀnder sociala medier. Syftet med vÄrt arbete Àr att bidra med kunskap om deras anvÀndning av sociala medier, sÀrskilt utifrÄn skolan. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid SamhÀllsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vÄrt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas anvÀndning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror frÀmst pÄ pojkarnas tillgÄng till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgÄng till egen dator genom ett sÄ kallat en-till-en koncept, vilket gör att de Àr mer aktiva pÄ nÀtet.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ gitarrlÀrares uppfattningar om konsekvenserna av hur olika digitala verktyg och sociala medier anvÀnds i gitarrundervisningen pÄ musikutbildningar pÄ olika nivÄer. För att uppnÄ detta syfte har jag intervjuat fyra verksamma gitarrlÀrare. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv och i resultatet visas att lÀrare, med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, fÄr fler kÀllor att inhÀmta lektionsmaterial ifrÄn och att informationen Àr mer lÀttillgÀnglig nu Àn förr. Det framkommer ocksÄ av resultatet att lÀttillgÀngligheten kan vara nÄgonting negativt och kan lÀmna en frustration hos eleverna. En av de viktigaste slutsatserna Àr att lÀrare anser att undervisningen blir bÀttre med hjÀlp av digitala verktyg och sociala medier, om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt..

Tidigare forskning har visat att implicita och explicita attityder formas och förÀndras oberoende av varandra, samt att allt fler politiker anvÀnder sig av sociala medier för att nÄ ut till sina vÀljare. Denna studie syftade till att undersöka hur deltagarnas implicita och explicita attityder, gentemot tvÄ fiktiva politiker, pÄverkas av traditionella och sociala medier. I studien anvÀndes en experimentell mellangruppsdesign dÀr deltagarna slumpmÀssigt fördelades till olika betingelser. Dessa bestod av positiva och negativa nyhetsitems frÄn dels traditionella dels sociala medier. I undersökningen, som genomfördes pÄ internet, deltog 126 personer. För att mÀta deltagarnas attitydförÀndringar anvÀndes dels ett Implicit Association Test (IAT), dels ett explicit frÄgeformulÀr.

FramvÀxten av en ny kundlogik, orsakad av teknikens framfart, har tvingat företag och organisationer att hitta nya tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ potentiella medlemmar eller kunder. Sociala medier Àr ett fenomen som har utvecklats frÄn att vara ett kommunikationsverktyg för privatpersoner, till att bli ?ett nödvÀndigt ont? och en viktig del av marknadskommunikationen för mÄnga företag.Med denna uppsats vill vi utforska hur en ideell förening anvÀnder sociala medier för sin marknadsföring, vilka risker detta medför och vad som kan göras för att undvika dessa. Uppsatsen Àr en fallstudie som bygger pÄ metodtriangulering och karaktÀriseras av en abduktiv ansats. Studien baseras pÄ tvÄ kvalitativa personliga intervjuer och en kvantitativ undersökning i form av enkÀt.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har dÀrför blivit allt viktigare. AnvÀndandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. FrÄgan Àr dock om företagen anvÀnder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

TrÀning av rekommenderad frekvens, intensitet och duration ger mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter men överskrids rekommendationerna kan hÀlsorisker utvecklas. TrÀningsberoende Àr ett problem som korrelerar med hög trÀningsmÀngd och innebÀr att den drabbade trÀnar sÄ mycket att den fÄr negativa psykologiska och fysiologiska konsekvenser. Idag syns en stor trÀningshets i samhÀllet, bland annat via sociala medier. Sociala medier representerar en typ av virtuell social miljö, och den sociala miljön Àr en faktor som visat sig vara kopplat till en persons trÀningsvanor. Att undersöka trÀningsberoende i relation till trÀningsvanor och sjÀlvrapporterad uppfattning, beteende och pÄverkan pÄ sociala medier hos personer som trÀnar pÄ gym.

Sociala medier har under senare Är ökat explosionsartat. 62 % av alla svenska internetanvÀndare anvÀnder sig idag av dessa och 40 % av alla svenska företag finns representerade med företagsprofiler. Merparten av det som skrivs i media Àr ur ett företagsperspektiv och handlar om deras nytta. Denna studie utgÄr istÀllet frÄn ett konsumentperspektiv, vilket Àr av intresse för marknadsförare.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur konsumenters behov av företagsprofiler pÄ sociala medier ser ut, samt att beskriva och förklara hur och varför konsumenter anvÀnder sig av dessa. Syftet besvaras genom en enkÀtundersökning samt sammanstÀllning av officiell trafik pÄ fyra företagsprofiler pÄ Facebook och Twitter.Resultatet frÄn enkÀtundersökningen och observationerna tyder pÄ att konsumenter endast har ett mÄttligt behov av att företag finns representerade pÄ sociala medier.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare anvÀnder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta anvÀndande skulle kunna förbÀttras. Baserat pÄ en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjÀnst Àmnad för att underlÀtta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande frÄn sociala nÀtverk. Informationen skulle sedan kunna anvÀndas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Detta Àr en kvalitativ undersökning som avser att studera arbetstagares utformning av sin sjÀlvpresentation pÄ sociala medier, och vilka effekter arbetsplatsen kan ha. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, och intervjuerna vi har genomfört har varit med anstÀllda som arbetar med IT. UtifrÄn Goffmans dramaturgiska teori, som Àr en gren av den symboliska interaktionismen, förklarar vi hur en bakre- och frÀmre region korsas pÄ sociala medier. Vi har observerat att man varken Àr privat eller offentlig pÄ sociala medier utan snarare befinner i nÄgon slags grÄzon mittemellan. Detta har bidragit till att det utformats strategier för hur man skall hantera riskerna och möjligheterna med sociala medier.

Sociala medier och anvÀndningen av dessa a?r enormt utbredd, mÄnga Àr anvÀndare av de olika sociala nÀtverk som finns att tillgÄ. Men vad hÀnder med individen nÀr man vÀljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrÄn sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas stÀndigt och undersökningen söker förstÄelse kring hur detta projekt tar sig form nÀr en individ aktivt vÀljer att lÀmna de sociala mediernas vÀrld.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag anvÀnder sig av inom sociala medier.Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förÀndrat sÀttet hur mÀnniskor kommunicerar. Detta har i sin tur pÄverkat förutsÀttningar för företag och organisationer som vill nÄ ut till publiken. PÄ tre Är har sociala medier blivit denpopulÀraste aktiviteten pÄ Internet. DÀrför borde det vara naturligt för företag att anvÀnda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi.Metod: Studien grundas pÄ kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning pÄ de intervjuer dÀr det var möjligt, för att fÄ sÄ rikt material som möjligt till vÄr analys.Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap pÄ företagen kring sociala mediestrategier och dÀrmed otydliga strategier.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

I den ha?r underso?kningen har vi tittat pa? hur sociala medier har pa?verkat branschen fo?r fotografer. Idag ser vi mer och mer bilder o?verallt och internet har gjort det mo?jligt att synas fo?r alla, oavsett budget. Da?rfo?r ville vi se hur det har pa?verkat fotografer, eftersom ?alla a?r fotografer? pa? internet idag.

Denna uppsats diskuterar marknadsföring genom sociala medier och hur detanvÀnds inom kultur- och musiksverige. Sociala medier Àr en av de plattformar dÀr man kanse större och mindre aktörer som likvÀrdiga, dÄ en stor budget inte nödvÀndigtvis ger förtur.Jag vill dÀrför se nÀrmare pÄ hur och om mindre aktörer utnyttjar de sociala medierna och hurdet kan pÄverka större aktörers makt inom kultur- och musiksverige.Det Àr möjligt att det har skett ett maktskifte dÀr vikten har flyttats frÄn att ha tillrÀckligt storbudget till att kÀnna rÀtt personer. Att kontakter och nytÀnk Àr det som vÀger starkast. Det kanverka till synes svÄrt att veta vad som egentligen krÀvs för att fÄ en effektiv spridning av ettbudskap och om de tekniska förutsÀttningarna underlÀttat eller försvÄrat möjligheten föraktörer att etablera sig pÄ marknaden.Detta kommer att diskuteras utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka sociala medier fungerar idag som effektiva och nödvÀndiga kanaler i mindreaktörers marknadsföring inom i svensk musik- och kulturindustri?Hur utbrett ochutvecklat Àr deras anvÀndande?Vilken roll spelar relationer och kontaktnÀt i anvÀndningen av sociala medier sommarknadsföringskanaler?Hur lyckas man med sin marknadsföring genom sociala medier?Hur har de sociala medierna pÄverkat stora respektive smÄ aktörers positionering inomkultur- och musiksverige?.