Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

Varbergs kommun har en vision. Visionen sĂ€ger att kommunikationen i kommunen ska kĂ€nnetecknas av öppenhet och enkelhet samt efterfrĂ„ga medborgardialog och inflytande. I samband med framtagandet av visionen skapades en Facebooksida för att öka transparens och öppenhet mot medborgare.För detta krĂ€vs resurser och kompetens i kommunen som fortfarande Ă€r i ett utvecklingsstadie av visionen, dĂ€r det saknas specifika riktlinjer och strategier för anvĂ€ndandet av sociala medier.FrĂ„gan jag ville försöka besvara Ă€r hur olika verksamheter i kommunen förhĂ„ller sig till transparens och medborgardialog via sociala medier. För att svara pĂ„ detta genomförde jag sju samtalsintervjuer med olika verksamhetschefer, vilka alla hade ett övergripande ansvar för anvĂ€ndandet av sociala medier i sin verksamhet.Resultaten visar pĂ„ en balansgĂ„ng mellan att vara en kommun som vill ligga i framkanten vad gĂ€ller sociala medier, men som samtidigt mĂ„ste förhĂ„lla sig till lagar och riktlinjer. Överlag visar intervjuerna pĂ„ en positiv instĂ€llning till sociala medier, vars funktion för kommunen Ă€r att dela med sig av information och bjuda in medborgare till dialog.Genom att kommunen försöker vara mer transparent och lĂ„ter medborgare ta del av information upplever de att de fĂ„tt ett ökat förtroende.

Studien har vÀxt fram ur de möjligheterna som sociala medier ger kommunerna i deras arbete med den externa kommunikationen.Kommuner har lÀnge prÀglats av en byrÄkratisk karaktÀr men med hjÀlp av sociala medier finns de en möjlighet att öppna upp för dialog och interaktion med medborgarna.Syftet med studien var att undersöka hur utvalda kommuner anvÀnder sociala medier i den externa kommunikationen och hur de arbetar för att dÀr skapa dialog med medborgarna. I studien undersöker vi ocksÄ hur kommunerna kommunicerar pÄ deras officiella sociala medier. De frÄgestÀllningar som vi med studien besvarat Àr:Hur beskriver kommunerna att de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation med medborgarna?Hur beskriver kommunerna att de arbetar med att skapa dialog med sinamedborgare pÄ sociala medier?Hur kommunicerar kommunerna pÄ deras sociala medier?För att besvara vÄra frÄgestÀllningar inledde vi undersökningen med kvalitativa intervjuer dÀr en respondent frÄn varje utvald kommun fick beskriva hur de anvÀnder sociala medier i sin externa kommunikation och hur de anvÀnder dem för att skapa dialog med sina medborgare. DÀrefter genomförde vi en innehÄllsanalys pÄ kommunernas officiella Twitterkonto och den officiella Facebooksidan under en utvald tidsperiod för att kunna besvara hur kommunerna kommunicerar dÀr.Resultatet visar att kommunerna anvÀnder sociala medier för att de vill skapa dialog och interaktion med sina medborgare.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Sociala medier Àr ett samlingsbegrepp för kommunikationskanaler dÀr individer har möjlighet att integrera med varandra. Sociala medier utgÄr frÄn en tvÄvÀgskommunikation, vilket innebÀr att mottagaren har möjlighet att integrera med företag. Denna sorts marknadsföring har utvecklats och utgör en stor del av hotellens marknadsföring, via denna sorts kommunikation kan hotellet utveckla en starkare relation med gÀsten.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur interaktionen via sociala medier kan stÀrka relationen mellan gÀst och hotell.      Uppsatsen Àr en litteraturstudie baserad pÄ fem vetenskapliga artiklar, de valdes ut för att besvara uppsatsens syfte. Resultatet tar upp vikten av att vara medveten om möjligheter och risker med sociala medier för hotell. Sociala medier ger möjligheten till att förmedla sin vision till en bredare publik, och via detta stÀrka sitt varumÀrke.

Titel:Kriskommunikation i ett digitalt samhĂ€lleOm myndigheters förhĂ„llningssĂ€tt till sociala medier i samband med kriskommunikationFörfattare:Susanna ÅkerĂ€ngUppdragsgivare:Opti-AlertKurs:Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:VĂ„rterminen 2011Handledare:Marie GrusellSidantal:40 sidor (cirka 16 300 ord)Syfte:Syftet med studien Ă€r att belysa hur svenska myndigheter förhĂ„ller sig till sociala medier isamband med kriskommunikationMetod:Kvalitativa intervjuerMaterial:Åtta stycken kvalitativa intervjuer med informanter frĂ„n fem olika svenska myndigheterHuvudresultat:Resultatet visar att de undersökta myndigheterna Ă€r medvetna om att de mĂ„ste förhĂ„lla sig tillsociala medier. De upplever inte att de har ett direkt behov av de nya medierna, men ser fleramöjligheter med dem. OmvĂ€rldsbevakning uppges vara den största möjligheten, men Ă€ven attkunna sprida information och lĂ€nka vidare till den egna webbplatsen genom de socialamedierna. Den frĂ€msta svĂ„righeten som myndigheterna upplever med sociala medier Ă€r att deĂ€r mycket resurskrĂ€vande. Jordbruksverket och Sveriges meterologiska och hydrologiskainstitut Ă€r de som har kommit lĂ€ngst i sitt arbete med sociala medier, medan LĂ€nsstyrelsen iVĂ€stra Götalands lĂ€n, Miljöförvaltningen Göteborgs stad samt RĂ€ddningstjĂ€nstenStorgöteborg inte Ă€r aktiva inom nĂ„gra sociala medier Ă€nnu.

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.

Internet har utvecklats till en ?Web 2.0? version, dĂ€r nu anvĂ€ndare Ă€r interaktiva med varandra. NĂ€tverksajten Facebook, en av tjĂ€nsterna som ingĂ„r i begreppet sociala medier, har bara funnits pĂ„ Internet i nĂ„gra Ă„r och har redan över 500 miljoner anvĂ€ndare runt om i vĂ€rlden. Sociala medier Ă€r ett enkelt sĂ€tt för att skapa kontakt och tillgĂ€nglighet med sina vĂ€nner och kan bli ett verktyg för sĂ„vĂ€l privatpersoner, företag och organisationer att nĂ„ sina mĂ„lgrupper. Även de statliga verksamheterna kan anvĂ€nda sociala medier för att kommunicera med sina kunder, intressenter och allmĂ€nheten.

Ljuddesign i spel för sociala medier lider mĂ„nga gĂ„nger av en uppenbar kvalitetsbrist och detta arbete syftar till att undersöka hur ljudets funktion i framförallt Facebookspel kan förbĂ€ttras utifrĂ„n de begrĂ€nsningar formatet presenterar. Bakgrundsdelen avhandlar ljuddesign frĂ„n ett historiskt perspektiv samt hur det traditionellt sett anvĂ€nds idag. Även Ă€mnet sociala medier som helhet tas upp och kombination av dessa tvĂ„ omrĂ„den, ljuddesign och sociala medier, avhandlas. Som ett led till detta genomfördes en enkĂ€tundersökning för att undersöka spelarnas upplevelse av ljudet och deras Ă„sikter kring detta. Det praktiska arbetet genomfördes i samarbete med Muskedunder Interactive och involverade att skapa ljud Ă„t ett av deras befintliga Facebookspel, Hello Adventure, samt ljud ett nyutvecklat iPhonespel, Yummy Bear, som i arbetet anvĂ€ndes som jĂ€mförelse till Hello Adventure..

ABSTRACT TitelDen digitala kaffestugans grÄzon- En beskrivande studie om lÀkemedelsbranschens anvÀndning av sociala medier FörfattareLouise Ottosson & Rebecka Hoberg HandledareEmma HÄkansson KursMedie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT2010 SyfteStudien syftar till att beskriva hur lÀkemedelsbranschen anvÀnder sig av sociala medier utifrÄnde förutsÀttningar branschen har.Teoretiskt perspektivDen teoretiska grunden i denna studie bygger pÄ Issues Management och Publics kopplat till Det nya medielandskapet. MetodStudien har genomförts med kvalitativa samtalsintervjuer med sex styckenkommunikationschefer inom lÀkemedelsbranschen. ResultatResultatet tyder pÄ att lÀkemedelsbranschen har insett att sociala medier Àr en viktig del förbranschen i bÄde omvÀrldsbevakningssyfte och för att interagera med publics. Dock har intesociala medier en framtrÀdande roll i den dagliga omvÀrldsbevakningen men sociala medierhar en desto större del i branschens samarbete med patientföreningar. I anvÀndandet avsociala medier handlar det frÀmst om att informera eller sprida sitt budskap för att förebyggaryktesspridning. PÄ grund av lagen kan inte lÀkemedelsbranschen ta del av del av den dialogsom sociala medier erbjuder men i samarbete med patientföreningar har man hittat ett sÀtt attÀndÄ föra en dialog med publics. NyckelordPublic Relations, Sociala medier, Issues Management, LÀkemedel, OmvÀrldsbevakning.

Det Àr inte ovanligt att massmedia rapporterar om hur anvÀndningen av sociala medier orsakar negativa följder. Detta vÀckte vÄrt intresse och utifrÄn perspektivet sociala medier, valde vi dÀrför att undersöka var grÀnserna gÄr mellan det offentliga, det privata och arbetslivet. Initialt behandlas frÄgan om vad som anses tillhöra det privata respektive det offentliga, vilket Ätföljs av frÄgorna om var arbetslivet befinner sig i relation till dessa och vad som kontrollerar dessa grÀnser. För att kunna undersöka, analysera och diskutera dessa frÄgor har vi genomfört en intervjustudie. Resultaten tyder pÄ att grÀnserna Àr svÄrdefinierbara och att de Àr individuellt förankrade.

Den hÀr uppsatsen handlar om sociala medier som konkurrensmedel i telekombranschen för att skapa lojala kunder. Telekombranschen har under det senaste decenniet utvecklats snabbt i takt med mobiltelefonins genomslag. Kommunikationen via mobiltelefon har blivit en del av det vardagliga livet. InternetanvÀndningen har fÄtt en större betydelse. Fler mÀnniskor Àr aktiva inom internet och att googla, blogga, skicka snabbmeddelande, anvÀnda Twitter/Facebook har blivit en vardagssyssla för mÄnga.

Arbetstagare som uttrycker sig om sin arbetssituation via forum som sociala medier har blivit allt vanligare. Denna undersökning försöker svara pÄ varför arbetstagare vÀljer att uttrycka sig om sin arbetssituation via detta forum och vilka konsekvenser detta kan fÄ. Först har intervjuer med arbetstagare som uttryckt sig via sociala medier om sin arbetssituation genomförts. DÀrefter har vinjetter utformats utifrÄn resultatet frÄn intervjuerna samt ett uppmÀrksammat fall i tidningen om just en sÄdan hÀr hÀndelse. Vinjetterna har sedan presenterats för en VD, en konsultchef med personalansvar och en fackombudsman för att kunna ta del av deras reaktioner pÄ situationerna.

Sociala medier har utvecklats enormt i och med internets utbredning. Teknikens framfart har medfört mer direkta kommunikationsmöjligheter för sÄvÀl privatpersoner som företag, nÄgot som uppmÀrksammats och utnyttjats för frÀmjandet av kommunikation. De mediestrategier som tidigare varit vedertagna börjar i och med detta att ifrÄgasÀttas dÄ sociala medier utgÄr frÄn en plattare hierarki Àn tidigare medier. Detta medförde ett behov av uppdaterad forskning kring kommunikation inom sociala medier. De faktorer som var viktiga för kommunikation inom sociala medier mellan företag och kund belystes dÀrför i denna rapport.

Sociala medier Àr idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sÀtt att kommunicera sÄvÀl det privata livet som den egna vÀrldsbilden. Allt vanligare blir det att pÄ dessa medier diskutera politik och lÀnka artiklar, bilder samt filmer för att stÀrka sina politiska Äsikter. Studiens syfte Àr att jÀmföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt pÄ sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjÀlp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt fÄ ökade kunskaper med hÀnsyn till diskursteorier byggda pÄ en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.