Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Många företag väljer att inleda samarbeten med ideella organisationer som en del av sitthållbarhetsarbete. Sektoröverskridande partnerskap kräver väl genomtänkta val gällandepartnerorganisation, målsättningar och utformning, och hur samarbetet ska implementeras iföretagets verksamhet. Dessa val utgör steg i en process som leder till att organisationenintegreras i företagets verksamhet.I denna uppsats utreds hur enskilda varuhus inom företaget IKEA arbetar för att integreraideella organisationer i sin verksamhet. IKEA:s svenska varuhus arbetar med samarbeten somstyrs centralt av företagets ledning och med lokala organisationer. I uppsatsen undersökslikheter och skillnader i integreringsprocessen mellan de två typerna av samarbeten.Frågorna undersöks genom intervjuer på tre IKEA-varuhus, en representant från IKEAgruppenoch en mindre dokumentstudie.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Uppsatsens syfte är att belysa enskilda ideella jourkvinnors syn på kvinnojoursrörelsen och påsitt engagemang i denna rörelse. Följande frågeställningar ligger till grund för uppsatsen:? Vilka motiv uppger jourkvinnorna för sitt ideella engagemang i kvinnojouren?? Hur ser de på sitt uppdrag?? Hur ser de på kvinnojourer som verksamhet och rörelse?? Hur förhåller sig jourkvinnorna till bärande element i kvinnojoursrörelsen?De flesta kvinnojourer i Sverige drivs av ideella föreningar och utför dagligen ett mer ellermindre frivilligt socialt arbete med våldsutsatta kvinnor och barn. Jourkvinna är denvanligaste titeln på frivilligt engagerade på ideella kvinnojourer. De svenska kvinnojourernaär sprungna ur 1970-talets västerländska kvinnorörelse.

Syfte: Syftet är att analysera förutsättningarna för ekonomistyrning samt identifiera möjligheter att utveckla ekonomistyrningen i en serviceproducerandeideell förening.Bakgrund: Det finns flera olika typer av organisationer och för en majoritet är målet av finansiell karaktär. Den ideella föreningen är dock en organisationsform som istället har ett ideellt mål och då finns en strävan att förverkliga ett ideal istället för att ha vinst och lönsamhet som främsta mål. Det går dock inte att komma ifrån att ideella föreningar fortfarande är beroende av finansiella medel för att upprätthålla sin verksamhet. Andra typer av resurser som en ideell förening behöver är tid vilket är detsamma som de ideellt arbetade och ett varumärke, som är omtyckt och leder till att människor vill engagera sig. En ideell förening står inför uppgiften, likväl som andra organisationer, att hushålla med ändliga resurser.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

SammanfattningDenna uppsats behandlar ideella organisationer och svårigheterna med att bestämma sig förhur investeringsbeslut skall motiveras i dessa. För att göra detta har vi undersökt vadmedlemmarna i en ideell organisation vill förbättra i organisationen. Vi har tittat närmare påden ideella föreningen Hammarö golfklubb och undersökt vad dess medlemmar har förönskemål med klubben för att sedan analysera vilka investeringar som skulle skapa maximalmedlemsnytta för Hammarö golfklubbs medlemmar.För att ta reda på den information som krävs för nyttovärderingen använde vi oss av denkvantitativa metoden där vi via post skickat ut enkäter till Hammarö golfklubbs samtliga 1592medlemmar. Vi fick en svarsfrekvens på mer än en tredjedel av medlemmarna. Resultatetsammanställdes i dataprogrammet Excel.Vi analyserade resultatet från respondenterna med hjälp av teorier inom social ekonomi,ideella organisationer, segmentering i tjänstemarknaden, cost-benefit analys och contingentvaluation method.Resultatet var genomgående tydligt att de två främsta investeringen som skulle genereramedlemsnytta till Hammarö golfklubbs medlemmar var att bygga tak över driving rangen ochfler mål på driving rangen.

Uppsatsen syftar till utifrån teorier om legitimitet, hyckleri och kända personers medverkan i marknadsföring titta på hur kända personer väljs ut till cause-related marketing (CRM) kampanjer i Sverige. Frågeställningen lyder; Vilka faktorer ligger till grund för valet av känd person i en CRM-kampanj enligt företagen, de ideella hjälporganisationerna och de kända personerna själva?Primärt emiriskt material samlades in via intervjuer med sju kända personer, fem företag samt fyra ideella hjälporganisationer och sekundärt material samlades in från bland annat tidningsartiklar, hemsidor och pressmeddelanden för att komplettera det primära materialet.De slutsatser som kunnat dras är att när företagen och de ideella hjälporganisationerna väljer kända personer som ska medverka i en CRM-kampanj är processen överlag likartad den när företag väljer en känd person i andra marknadsföringssammanhang enligt teorin. Dock skiljer sig resultaten en aning från teorin är när det gäller matchning mellan känd person och målgrupp alternativt produkt. Dessutom har vi sett att vid CRM-samarbeten mellan företag och ideella hjälporganisationer är att de ofta inte gemensamt för ett resonemang om vilken känd person som skulle passa kampanjen på båda på bästa sätt, utan det är ofta en part som föreslår ett koncept som den andra accepterar.De kända personerna ställer upp i CRM-kampanjer av olika anledningar, den slutsats vi dragit är att det i princip finns lika många faktorer och anledningar att medverka i en CRM-kampanj för en känd person som det finns kända personer.

Studiens syfte var att undersöka huruvida en arbetstagares bristande identifiering med sin organisation kan predicera dennes intention att lämna sin anställning inom den ideella sektorn. För att kunna ge en nyanserad bild av sambandet mellan minskad organisatorisk identifikation och intentionen att sluta delades variabeln in i två dimensioner: externt konstruerad organisationsbild samt upplevd organisatorisk identifikation. Undersökningsdata bestod av enkätsvar från 65 tjänstemän arbetandes hos en idéburen organisation. Resultatet visade att upplevd organisatorisk identifikation predicerar intentionen att sluta men att inget sådant samband fanns för den externt konstruerade organisationsbilden. Vidare fanns heller inget samband mellan en arbetstagares anställningstid, ålder eller kön och intentionen att sluta.

Non-profit organisations play a very important role in the Swedish civil society, both economically and for the employment policy. The organisations pursue various activities such as, activities aiming at social needs, sport activities and activities contributing to the political life. Depending on what activities the organisations practice different tax rules follow.A person who pursues commercial activity constitutes a taxable person within the meaning of the Swedish VAT act. The definition of commercial activity is an activity which is practiced independently, professionally and with an object of making a profit. The activity must be practiced regularly and to a certain extent to qualify as commercial.

Inom Brottsofferjouren finns ideellt verksamma vittnesstöd och stödpersoner sedan några decennier tillbaka. Förändringar inom både samhället och kring ett av uppdragen väcker reaktioner hos uppdragstagarna. Funderingar kring deras insats och omgivning väcks också i samband med dessa förändringar. Några av uppdragstagarna känner sig ambivalenta angående regeringens påbud om att den ideella vittnesstödsverksamheten bör finnas vid alla tings- och hovrätter i landet. Det för in frågan på om de borde få betalt för sin insats och varför de egentligen arbetar ideellt.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.