Denna uppsats handlar om gudsbevis; om det är väsentligt att de finns och hur trovärdiga de förekommande är. För att behandla detta ämne har jag läst böcker som jag ansett varit relevanta i frågan. Det mest omdiskuterade gudsbeviset är det "ontologiska", först formulerat av Anselm av Canterbury. Han hävdade att eftersom existens i verkligheten alltid är större än existens enbart i medvetandet, och vi kan tänka oss ett väsen så stort att vi inte kan tänka oss något större, så måste detta väsen även existera i verkligheten. Malcolm utvecklade detta argument till att Guds existens måste vara logiskt nödvändig.

Redovisningsregler i Sverige är väldigt omfattande och är i ständigt förändring. Sedan 2004har Bokföringsnämnden (BFN) börjat med ett projekt som kallas för k-projektet. Projektetdelas upp i fyra olika regelverk och kategorier, K1-K4. Syftet med projektet är att förenklaredovisningen och att samla in alla regler i ett heltäckande regelverk till olikaföretagskategorier.K1 och K2 är färdiga att tillämpas och BFN jobbar just nu med K3 som förväntas vara färdig ijuni 2012. BFN gav ut K3 regelverket på remiss i juni 2010 och skickade ut remissen till cirka50 berörda instanser för att de skulle få en chans att lämna sina synpunkter.

Malmö har under de senaste åren varit hårt bevakat av media, detta på grund av olika händelser som betraktats som gänguppgörelser, skjutningar, mord och vapenbrott. Detta har väckt opinion, från medborgare och medier där det diskuterats flitigt hur problematiken ska lösas. Sydsvenskan, som är den största dagstidningen i Malmö, har varit en informationskälla för sina medborgare under denna mediedefinierade kris. Jag har undersökt hur publiken i allmänhet har känt och resonerat kring denna rapportering, begränsad under tidsperioden december 2011 och januari 2012. Under dessa två månader har jag kategoriserat det nyhetsmaterial som Sydsvenskan publicerat på deras nätbaserade upplaga under rubriken ?Malmö? under nämnd period.

För många fattiga länder, främst i Afrika, har det blivit uppenbart att skuldbördan har utvecklats till en skuldfälla som är mer eller mindre omöjlig att ta sig ur. 1996 presenterade Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken HIPC-initiativet; Highly Indebted Poor Countries, som är en strategi för hur skuldbördan för världens fattigaste länder skulle kunna skrivas ner till en mer hanterbar nivå. Initiativet kan sägas ha vuxit fram ur den kritik som IMF och Världsbanken har fått för tidigare skuldlättnadsstrategier. Samtidigt presenterades en strategi för fattigdomsbekämpning; eng. Poverty Reduction Strategy (PRS).

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.

Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige när de av olika anledningar lämnar sitt hem och helt ensamma anländer hit, till ett för dem helt främmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande år 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vårdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsätter dock att öka.Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte på ett tillfredsställande sätt i Sverige pga. att det rådde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbättring i mottagandet för dessa barn var därmed nödvändig för att uppfylla de olika internationella traktat ochEG-rättsliga dokument landet har att ta hänsyn till.

SammanfattningDebatten gällande hur den svenska våldtäktsbestämmelsen ska utformas har pågått under lång tid och är nu återigen uppe för diskussion. Vissa hävdar att tvångsrekvisitet i nu gällande våldtäktsbestämmelse måste ersättas med ett samtyckesrekvisit. Andra hävdar att bestämmelsen som den utformades efter reformen i juli år 2013 måste få tid att tillämpas innan det kan bli fråga om ytterligare en reformation.Förespråkare för ett införande av en samtyckesbaserad våldtäktsreglering menar att en sådan utformning av lagstiftningen skulle stärka offrets ställning. Regleringen skulle således förstärka skyddet för den personliga integriteten och självbestämmanderätten.  Förespråkare anser även att Sverige, genom att inte införa ett krav på samtycke, bryter mot Europakonventionen. Förespråkare anser att EU i den så kallade Bulgariendomen slagit fast att det är nödvändigt att sexuella gärningar företagna utan samtycke blir straffade och att det sakna betydelse om offret gjort motstånd eller inte.Motståndare å andra sidan hävdar att en samtyckesbaserad våldtäktsbestämmelse skulle vara svårtillämpad och vansklig.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet.

Turkiet har sedan tidigt 1900-tal velat närma sig Europa och allt sedan den Europeiska Unionen bildades har landet velat komma in i gemenskapen som en likvärdig medlem i förhållande till de övriga medlemsländerna. I december 2004 tog EU: s representanter ett revolutionerande beslut som berörde Turkiets framtid inom unionen. Efter flera år av kritik, uteslutande och förnekande från EU: s håll beslöts det att Turkiet får från och med 2005 börja förhandla om ett EU-medlemskap.Turkiets väg mot Europa har varit allt annat än rak. Ända sedan det Osmanskariket och dess framfart i Europa har det funnits motsättningar från europeiskt håll gentemot Turkiet och dess medborgare. Turkarna blev ?barbarerna i söder? och detta har satt sina spår genom historien fram till idag.

Livförsäkringsbranschen har åsamkats bristande förtroende från deras försäkringstagare och samhället i stort de senaste åren. Finansinspektionen har riktat kritik mot livbolagens hantering av interna transaktioner som kan leda till att negativa intressekonflikter uppstår. Anledningen till att denna problematik är viktig att belysa är att felaktigt hanterade interna transaktioner drabbar försäkringstagare i form av att deras kapital riskerar att överföras till andra intressenter inom koncernen, exempelvis aktieägare. Den 1 juli 2004 infördes en lagändring som innebär att livbolagens styrelse ska fastställa riktlinjer för hantering av intressekonflikter. Denna uppsats ämnar undersöka och öka förståelsen hur riktlinjer samt den interna kontrollen är utformade i livbolagen för att säkerställa att negativa intressekonflikter reduceras vid koncerninterna transaktioner.

Detta arbete analyserar och exemplifierar initiativ för att skapa hållbara kollektiva odlingar på landsbygd. Arbetet undersöker hållbarhetsbegreppet och fördjupar sig i frågan om vad hållbara jordbruks- och livsmedelssystem kan vara. Främst studeras alternativa kollektiva odlingsmodeller som strävar efter att sammanföra konsument och producent, framförallt via CSA-kooperativ, Community-Supported-Agriculture. Även begreppet Civic Agriculture, CA, uppmärksammas då det beskriver ett odlingsengagemang som går bortom de enskilda kooperativen. CA innebär ett förhållningssätt och agerande som verkar för lokalt hållbara livsmedels- och jordbrukssystem, och som utgår från den lokala platsens behov och förutsättningar med hänsyn till dess ekologiska- och socioekonomiska kontext där den passiva konsumenten istället blir en aktiv ?matmedborgare?.I arbetet framkommer det att långsiktigt hållbarhetsarbete behöver få utgå från varje enskild människas situation, och baseras på lust.

Bakgrund och problem: Historiskt har företagens system för prestationsmätning varitkortsiktiga och finansiella, men genom den skiftande konkurrensen har allt mer kritik riktatsemot dessa system. Som ett svar på denna kortsiktighet har det kommit flera nyamanagementtekniker som belyser företaget utifrån fler perspektiv än det finansiella. Det finnsidag forskning hur det balanserade styrkortet skapar värde (De Geuser et al, 2009). Dennaforskning har framförallt tillkommit under senare år och fanns således inte när många företagimplementerade sitt styrkort. Detta kan därför inte ses som ett svar på varför företagen valt attimplementera konceptet.Andra forskare förklarar spridningen genom retoriska argument, fads and fashion, imitationoch sampaketering med andra management innovationer.

Svensk skola har varit föremål för kritik under en lång följd av år. Mycket har handlat om dåliga kunskapsresultat, betygsinflation och bristande likvärdighet vid betygsättning. När gymnasiereformen 2011 sjösattes var det med syftet att komma till rätta med framförallt dessa problem. Tydligt formulerade kunskapskrav skulle öka likvärdigheten och en ny betygsskala, med fler steg skulle motivera till flitigare studier och i kombination med de tydligare kunskapskraven skulle den också stävja betygsinflationen. Syftet med den här studien är att undersöka om det blev svårare att nå högsta betygsnivån och om betygsinflationen kan tänkas hejdas, men också om det fick andra följder för undervisningen.

Från och med juli 2011 kommer åtgärdsprogram att kunna överklagas (Skolverket, 2010). Texten utgör därmed ett juridiskt dokument som bevisar att skolan tillgodosett elevens behov av särskilt stöd. Samtidigt skall åtgärdsprogrammet utgöra ett formativt verktyg för elevens och verksamhetens utveckling. Studien prövar om en sociokulturellt utformad struktur av specialpedagogisk handledning kan stötta lärarna i att formulera åtgärder som möjliggör långsiktig utveckling för eleven, skolan och även för läraren själv. Med hjälp av en analysmodell, som visualiserar behovsanalys samt åtgärdsförslag, prövas om snedvridning mellan individ-, grupp- och organisationsnivå samt maktaspekter kan synliggöras.

Våren 2011 var det stora debattämnet i media, bland konsumenter och hos fastighetsmäklarelockpriser. Med lockpris avses att en bostad annonseras till ett väsentligt lägre pris än detbedömda marknadsvärdet på bostaden. Motivet var att locka till sig fler spekulanter till eneventuell budgivning. Innebörden avväsentligt är inte helt fastställt i lagen, vilket görbegreppet svårtolkat. I och med attutgångspriserna var satta så lågt jämfört med vadslutprisetblev så fick fastighetsmäklarna utstå mycket kritik.